Vad är 25/25 målet?
25/25 målet innebär att den totala mängden mat- och restavfall ska minska med 25 procent per person till 2025, jämfört med 2015.
Avfall Sverige, kommunernas branschorganisation inom avfallshantering har antagit ett nytt mål att år 2025 ska mat- och restavfallet minska med 25 procent jämfört med 2015, kort kallat 25/25 målet. Skellefteå kommun, vatten och avfall, som är medlem i Avfall Sverige, har antagit utmaningen.
Målet innebär att den totala mängden mat- och restavfall ska minska med 25 procent per person till 2025, jämfört med 2015. I Skellefteå kommuns avfallsplan (2018-2022) har vi målet att senast år 2022 minska mängden restavfall till 135 kg/ invånare och år. Skellefteå kommun har också som ett av sina övergripande mål begränsad klimatpåverkan.
Skellefteå kommuns mål är att avfallet i det gröna och bruna sopkärlet ska minskas från 260 kg/invånare och år till 195 kg/invånare och år till 2025.
Visst kan vi hjälpas åt att nå dit?
I en kampanj för att informera om 25/25 målet vill vi inspirera både om källsortering och matsvinn. , Det är synd att svinna handlar om matsvinnet. Den kör vi på social media med lite olika budskap beroende av tid på dygnet. Ett exempel ser du här nedan. På Livsmedelsverkets webbplats hittar du mycket fakta och tips kring matsvinn. Vet du till exempel hur du bör tänka kring livsmedel beroende på om den är märkt bäst före eller sista förbrukningsdag? Se länk under deras informationsfilm här nedan. Ta också del av vår kampanj kring källsortering som du kan se här, De sju kökssynderna, en lista på allt vi som invånare gör för att undvika källsortering (även fast det oftast är enklare att inte skjuta på det) Kör så det ryker! Tillsammans når vi målet, minskat avfall.
#Matsvinn: Dagens lunch finns i kylen
Hallå! Allt pekar på att dagens lunch redan finns i kylen. Det är synd att svinna. Stoppa matsvinnet.
Tillsammans kan vi nå vårt mål - 25% mindre avfall till 2025.
#Matsvinn: Be om Doggy bag
”Hallå! Blev det restaurang ikväll? Glöm inte att be om en doggy bag ifall du blir mätt i förtid.
Det är synd att svinna. Stoppa matsvinnet.” Tillsammans kan vi nå vårt mål - 25% mindre avfall till 2025.
#Matsvinn: Middagsplanering- bäst före datum
Hallå! Middagsplanering - dagens utmaning, handla och laga middag ebart på varor med kort bäst före-datum. Billigt och kul.
Det är synd att svinna. Stoppa matsvinnet.” Tillsammans kan vi nå vårt mål - 25% mindre avfall till 2025.
#Matsvinn Livsmedelsverket
En tredjedel av all mat som produceras i världen går förlorad eller slängs. Det innebär en påfrestning för miljön helt i onödan.
Det är smart att ha svinnsikt! Ta del av tips och vanliga funderingar på hur du kan minska matsvinnet på Livsmedelsverkets webbplats
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..
#Matsvinn: Det är synd att svinna
”Hallå! Dagens tips: Sänk temperaturen i kylen med någon grad, så håller maten längre
Det är synd att svinna. Stoppa matsvinnet.” Tillsammans kan vi nå vårt mål - 25% mindre avfall till 2025.
#1 Högmod: Var inte risförnäm
Vi Skellefteåbor är riktigt duktiga på att källsortera matrester. Men varför har vi så svårt att lyckas med plasten?
Lämna dina plastförpackningar på återvinningsstationerna. Tillsammans kan vi nå vårt mål - 25% mindre avfall till 2025.
#2 Girighet: Var inte en snyltburk
”Visst, det krävs en liten yta hemma för att källsortera. Men någonstans kan du säkert rymma några glasburkar och flaskor.
Ta med dig återvinningen varje gång du ska handla, tanka eller göra andra ärenden så hjälps vi åt att hushålla med både pengarna och miljön.”
#3 Lust: Vänsterplasta inte
Brukar du också lägga plast i fel kärl ibland? Gör inte det. Var planeten trogen och ta förpackningarna till återvinningen istället. Tillsammans kan vi leva hållbart - länge.
#4 Avund: Undvik tunnseende
Har du också grannar som alltid har plats i gröna tunnan?
Klart det känns orättvist, men det är faktiskt inte din tunnas fel.
Lämna dina förpackningar på återvinningsstationerna istället. Tillsammans kan vi nå vårt mål - 25% mindre avfall till 2025.
#5 Frosseri: Sluta TOKFYLLA
Det finns ingen lag på att fylla gröna tunnan. Faktum är att ifall du undviker det så gör du både dig själv, Skellefteå och världen en tjänst.
Lämna dina förpackningar på återvinningsstationen. Tillsammans kan vi nå vårt mål - 25% mindre avfall till 2025.
#6 Vrede: Var inte en PLASTLURK
Om du någon gång i vredesmod försöker pressa ned en plastburk i soppåsen där hemma, tänk så här. Är det inte enklare att återvinna den?
Ta med en kasse med källsortering när du ändå ska handla, tanka eller göra andra ärenden. Tillsammans kan vi nå vårt mål - 25% mindre avfall till 2025.
#7 Lättja: Fall inte för LÄTTJA MJÖLKEN
Tycker du det är lite för omständligt att skölja ur och vika ihop en mjölkförpackning? Är det inte jobbigare att pressa ned en soppåse när gröna tunna är överfull?
Lämna dina förpackningar på återvinningsstationen istället. Tillsammans kan vi nå vårt mål - 25% mindre avfall till 2025.
Tips för att sluta svinna
Vill du göra en enkel insats för klimatet kan du se till att minska matsvinnet hemma. Idag uppstår majoriteten av allt matsvinn i hemmen, men det finns enkla sätt att ändra på det
Matsvinn är livsmedel som producerats i syfte att bli mat, men som av olika anledningar inte äts eller dricks upp. Den största delen av matsvinnet uppstår i hushållen. Genom att minska ditt svinn undviker du att slänga pengar i sophinken. Det är också ett enkelt sätt att bidra till en bättre miljö.
Planera
- Sortera maten i skåp, kyl och frys efter hållbarhet - ställ matvaror med kort hållbarhet mer tillgängligt. Tänk på att bäst-före-snooza innan du väljer att slänga något - avgör om det går att använda varan lite till genom att använda dina sinnen - titta, lukta och smaka.
- använd frysen för det som börjar bli gammalt. Många livsmedel, till exempel mjölk, grädde, ost, smörgåsskinka och matrester, går bra att frysa. Märk maten med datum och innehåll när du fryser in den. Gå även igenom vad som finns i frysen regelbundet och planera för att äta upp maten i tid.
- Om du vet att du ska äta maten inom en snar framtid kan du göra klimatklipp eller ta vara på mat genom att köpa varor med kort hållbarhet. Även frukt och grönsaker som börjar bli lite skrumpna eller fläckiga går bra att använda.
Förvara.
En enkel tumregel är att ju kallare maten förvaras desto längre håller den. Ofta får du också vägledning av förpackningen. Se till att kylchilla - ställ in temperaturen i kylskåpet på +4°C och se till att det är -18 i frysen. Då håller livsmedlen bättre.
- Kött och fisk ska in i kylskåpet så fort som möjligt. Ju kallare de förvaras desto längre håller de. Därför är det bra att låta dem stå på den kallaste platsen i kylskåpet. Det gäller särskilt känsliga livsmedel som köttfärs, rå fisk och skaldjur. Mät gärna med en termometer på olika platser i kylen för att hitta den plats som är kallast.
- Mejeriprodukter, som mjölk, fil, yoghurt, grädde, crème fraiche och bordsmargarin, ska förvaras i kylskåp. Hur länge de håller beror på temperaturen – ju kallare de förvaras desto längre håller de. Mjölk som stått i kylen håller därför ofta betydligt längre än till bäst före-dag, medan mjölk som stått framme i rumstemperatur i flera timmar kan bli dålig före bäst före-dag
- Ägg. Förvara råa ägg i kylskåpet, cirka 4 °C. Då kan de hålla flera veckor efter att bäst före-datumet har passerat. Så länge ägg luktar och ser ut som de ska, går de bra att äta. Äggvitor, och även gulor, som blir över vid bak eller matlagning kan också frysas in
Tillaga
Ett av de viktigaste tipsen för att stoppa matsvinnet kan låta som det enklaste - att se till att ta lagom portioner och äta upp maten som blir över. Mycket av den mat som slängs är just rester. Oftast går det att göra ett restsamtal eller laga en restotto för att undvika matsvinn. Se resterna som en bonus! Överbliven mat kan bli en ny maträtt. Här följer ett par tips.
- Sätt in matrester i kylen så snart som möjligt. Större mängder kan delas upp i mindre behållare så att de svalnar snabbare, eller kylas i vattenbad eller utomhus, om det är kallt. Frys in rester som inte kommer att ätas upp inom de närmaste dagarna. Det finns ingen magisk gräns för hur länge rester håller – om de har stått i kylskåp går de bra att äta så länge de luktar och smakar bra och inte har möglat.
- Pasta och ris, är värt att frysa in. Lägg i en burk eller plastpåse och fyll på med mer efter hand.
- Ostkanter kan rivas och frysas in och användas till gratäng, paj eller pizza.
- Många små rester kan tillsammans bli en perfekt plockmåltid.
- Använd rester till en omelett – det mesta funkar, till exempel kokt potatis, pasta eller ris, överblivet kött, smörgåsmat som börjar bli gammal och skrumpna grönsaker.
- Skrumpna grönsaker, som paprika, morötter, broccoli, går utmärkt att ha i köttfärssås, gryta, gratäng, paj eller soppa.
- Frukt som börjar bli gammal kan bli perfekt fruktsallad eller frys in frukten och använd till smoothie.
- Risotto, wok och pyttipanna är bara några exempel på klassisk restmat. På webben, i sociala medier och kokböcker finns många fler recept.
Ta del av mer information och tips på livsmedelverkets webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Känns det helt hopplöst att fixa källsorteringen? Här får du lite hjälp på vägen.
Vad du kan göra
- det tar mer energi att fundera över hur jobbigt det är än att faktiskt bara börja...
Krångligt att veta var och hur det ska sorteras, sök i källsorteringsguiden
Förpackningar innehåller värdefullt material. Så här lämnar du dem till återvinning så att de återvinns till nya produkter.
Hushållsförpackningar och tidningar kan lämnas till återvinning på återvinningsstationer som finns placerade på allmänna platser runt om i landet. Om du bor i en fastighet med egen insamling lämnar du dem där. Hos Förpacknings- och Tidningsinsamlingen hittar du adresser till återvinningsstationerna. Där kan du också se vilka förpackningar du kan lämna på vilken station, samt se uppgift om när en återvinningsstation töms och städas. På många av kommunernas bemannade återvinningscentraler står också insamlingsbehållare för förpackningar.
- Töm
Töm förpackningarna och se till att det inte finns några matrester kvar. Förpackningarna behöver inte vara rengjorda. Den manuella sorteringen utgår på vikt för vissa materialslag och det är därför det är viktigt att de är tömda. Dessutom kan förpackningarna ha en lång väg till återvinningsstationen och det är därför bra att det inte finns matrester och liknande som luktar illa och är ohygieniskt. - Separera
Består förpackningen av mer än ett material ska du, om det är möjligt, skilja dem åt. En glasburk med metallock är enkelt att ta isär, medan sprayburkens pump brukar vara svår att få bort. Låt den då sitta kvar. Om en förpackning består av flera materialslag som inte kan separeras, ska den sorteras efter det viktmässigt dominerande materialet. - Underlätta återvinningen
Böj in vassa lock på konservburken och platta gärna till. Se till att sprayburkar/-flaskor är helt tömda både på innehåll och drivgas, annars lämnas de som farligt avfall. Packa mindre pappersförpackningar i större, så tar de mindre plats både under diskbänken och på återvinningsstationen. Låt olika förpackningar av plast och metall ligga separerade från varandra i respektive behållare. De sorteras maskinellt innan det är dags för återvinning. - Sortera
Ett enkelt och utrymmesbesparande sätt att källsortera är att samla alla förpackningarna i samma kasse. Sedan sorterar du vid återvinningsstationen och lägger rätt förpackning i rätt behållare. - Bara förpackningar och tidningar på en återvinningsstation
Matrester, bildelar eller gamla möbler är exempel på avfall som inte ska lämnas på återvinningsstationen, men som ibland ändå hamnar här och bidrar till nedskräpning. Om du är osäker på vad som ska lämnas på återvinningsstationen kan du läsa mer om vad som räknas som en förpackning.
Man kan återvinna stål, aluminium och glas hur många gånger som helst utan att kvaliteten försämras.
Ibland har plastpåsar en folie av metall på insidan. Då kan det vara svårt att avgöra vilket material den består mest av. Prova med att knyckla ihop den. Om den vecklar ut sig igen är den mest av plast. Om den förblir hopknycklad är den mest av metall.
Varje gång du lämnar en förpackning till återvinning händer något stort.
Den gamla kapsylen förvandlas till en mutter. Det tillknycklade tvättmedelspaketet blir en snygg skokartong. På så sätt hjälper du till att spara stora mängder energi. Du ser också till att naturens råvaror inte faller ur kretsloppet. Tack vare dig som återvinnare gör du miljön och dig själv en stor tjänst - varje gång du återvinner.
Från återvinningsstationen körs förpackningsmaterialen till uppsamlingsplatser där större mängder samlas ihop innan transporten går vidare till sorteringsanläggningar eller direkt till återvinningsanläggningar.
Olika förpackningar återvinns på olika sätt. Du kan läsa mer om olika sorters förpackningar och återvinningen av dem på sopor.nu Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.