Avfallstrappan

Gestaltningen är fylld av genomtänkta detaljer som berättar sin egen historia:

• Spaden märkt Degermyran

• En liten traktor som speglar verksamheten

• Skorstenar med stigande rök

• Handgjorda konservburkar

• Jeans som hänger över kanten

• Trådspole och ett hjärta fastsytt med korsstygn

• Symbol för materialåtervinning på kortsidan

• Fåglar – en blinkning till livet runt Degermyran

Varje del bidrar till helheten och bjuder in till upptäckande.

Avfallstrappan är ett konkret exempel på cirkulär ekonomi i praktiken. Den är byggd av material som fått nytt liv:

• Trästomme av återbrukat virke från tillfälliga takstolar

• Plåt från en branddrabbad ladugård i Skråmträsk

• Formplyfa från byggprojektet Anderstorpsgården

Genom att använda det som redan finns visar projektet hur resurser kan tas tillvara istället för att bli avfall.

Ett gemensamt projekt

Gestaltningen av avfallstrappan är resultatet av ett brett samarbete mellan avfallsverksamheten på Skellefteå kommun, näringsliv och samhälle. Bland de medverkande finns:

• Peab

• NCC

• Kuusakoski

• Cronimet

• Solkraft

• Lokala verksamheter, skolor och privatpersoner

Tillsammans har de bidragit med material, kunskap och engagemang.

EU har beslutat om en så kallad avfallshierarki, eller avfallstrappa, som styr hur avfallet tas omhand i Sverige.

1.Minska avfallet, minimera. Enligt avfallstrappan bör vi i första hand se till att det skapas så lite avfall som möjligt. Det är det bästa sättet att minska användningen av jordens resurser och påverkan på miljön. Särskilt viktigt är det att minimera mängden farligt avfall.

2. Återbruka. Det avfall som faktiskt finns ska vi försöka återanvända, till exempel genom att skänka bort gamla saker eller lämna dem till second hand butiker. Laga och reparera så att våra saker håller längre. Även pantflaskor i glas är ett exempel på återanvändning.

3. Materialåtervinna. När återanvändning inte är möjligt ska vi återvinna materialet. Det gör vi idag bland annat med förpackningar och tidningar men också genom kompostering eller rötning av matavfall och trädgårdsavfall.

4. Energiutvinna. Om avfallet inte kan materialåtervinnas ska energin i avfallet utvinnas genom förbränning.

5. Deponera. Avfall som ska ut ur kretsloppet och som inte kan hanteras på annat sätt går till deponering. Det finns olika deponier beroende på farlighet.

Säg nej till reklam – därför är det viktigt

Varje hushåll får i genomsnitt 50 kg direktreklam varje år. Sätt upp en skylt med "Reklam, nej tack" på brevlådan eller vid brevinkastet så slipper du 40 av dem.

Det är enkelt att säga NIX till reklam

Vill du även slippa att få adresserad reklam kan du registrera dig hos nixa.nixadresserat.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Dubbelt så bra som att återvinna

Reklamblad, kataloger och broschyrer går fint att återvinna och göra nytt papper av. Men det är dubbelt så bra för klimatet att inte tillverka dem alls.

Säger du nej till reklam minskar du ditt avfall med 40 kg papper och 33 kg CO2e.

Får du dina räkningar med vanlig post? Väljer du att få dem elektroniskt istället slipper du den avgift som många företag tar ut för varje pappersfaktura. Dessutom blir det mindre avfall.

Missa inte en enda betalning

Med autogiro eller e-faktura blir det enklare att hålla koll på räkningarna och undvika förseningsavgifter.

Att byta till e-faktura och autogiro är enkelt

På din internetbanks webbsida kan du läsa mer om hur du byter till e-faktura och autogiro.

Kranvattnet i Skellefteå kommun är ett dricksvatten i världsklass. Så njut av det istället för att köpa dyrt vatten i butiken. Då hjälper du också till att minska avfall och onödiga transporter.

Vill du lägga 36 kr eller ca 15 000kr på vatten?

I Skellefteå kommun kostar en kubikmeter dricksvatten 36 kr. Då ingår även skydd av vattentäkter och rening av avloppsvatten. Med fasta kostnader blir det ca 70 kr.

Köper du buteljerat flaskvatten så kosta en kubikmeter cirka 15 000 kr, då får du dessutom frakta hem vattnet själv.

Spara 740 kronor om året

I Sverige köper vi i genomsnitt 33 stycken 50-centiliters flaskor med vatten i butik varje år. Att välja kranvatten istället ger en besparing på cirka 740 kronor.

300 gånger större klimatpåverkan från flaskvatten

Flaskvattnets väg från tappning till butikshylla orsakar minst 300 gånger så stor klimatpåverkan som kranvatten. Transporter, förpackningar och produktion inräknat.

Panta är bra men inte bäst

Att panta flaskor och burkar är självklart bättre än att slänga tomma förpackningar i sopor­na. Men för klimatet är det mer än fem gånger bättre att byta ut flaskvattnet mot kranvatten som inte kräver några förpack­ningar alls.

Att använda samma bärkasse många gånger i stället för att köpa en ny varje gång du handlar är både ekonomiskt och miljömässigt klokt. Välj alltså en bärkasse du kan använda gång på gång...

Välj flergångskasse – därför är det viktigt

Oavsett vilket material din bärkasse är gjord av är det viktigaste att du använder den många gånger. Du slipper en onödig utgift och naturen och klimatet slipper en onödig belastning.

Vilken typ av kasse ska jag välja?

Att tillverka tygkassar kräver mycket energi, vatten och kemikalier. Men en tygkasse som används i många år är ändå ett bra alternativ, särskilt om den är gjord av textil som annars skulle slängts. Plastkassar kräver inte lika mycket resurser att tillverka, men kan hamna i naturen där de ställer till skada. Kassar i syntetmaterial kan tillverkas av återvunnen plast. Efter att ha använts 10 till 40 gånger är polyesterkassens miljöpåver­kan på samma nivå som för engångskassar i bioplast.

Ha alltid en flergångskasse till hands

En fördel med flergångskassar i syntetmaterial är att de tar minimalt med plats och är enkla att ta med sig.

En använd plastkasse funkar väl bra som soppåse?

Så är det många som tänker. Men det är bättre och billigare att lägga restavfallet i tunna påsar som är avsedda för just avfall. De påverkar inte miljön lika mycket som de plastkassar du köper i affären.

Om plastkassen återvinns då?

Även om plastkassen återvinns är det 3,5 gånger bättre för klimatet om den inte produceras alls.

Brukar du ta en kaffe i farten på väg till jobbet? Använd en egen flergångsmugg och minska ditt avfall med flera kilo.

Ta med flergångsmugg – därför är det viktigt

Genom att ta med en egen mugg när du köper hämtkaffe är du med och minska på onödiga engångsförpackningar samtidigt som du hjälper till att minska nedskräpningen.

Visste du att...

• en mycket stor del av allt plast- och pappersskräp i våra städer består av muggar, mat- och dryckesförpackningar?
• pappmuggar har en plastbeläggning på insidan som inte återvinns?
• även om engångsmuggen i papper återvinns så är det mer än dubbelt så bra för klimatet att undvika den?
• en del butiker och kaféer lämnar rabatt när du köper kaffe eller te i din egen mugg?
• engångsmuggar i frigolit är förbjudna inom EU? Dessutom måste medlemsländerna minska förbruk­ningen av plastmuggar.

Välj begagnade kläder – därför är det viktigt: Att producera kläder är en stor belastning för miljö och klimat. Det är hela 10 gånger bättre för klimatet att återanvända ett plagg än att tillverka ett nytt.

Åtta kilo går i soporna

I Sverige köper vi i genomsnitt 13 kg nya kläder per person och år. Samtidigt slänger vi åtta kg begagnade kläder. Studier visar att ett genom­snittligt plagg bara används tio gånger innan det går i soporna, trots det skulle kunna ha använts mycket längre.

Välj second hand i första hand

Klädbytardagar, secondhand, vintage, få av vänner och bekanta ... Det finns många sätt att förnya sin garderob utan att köpa nytt.

Sälj eller ge bort kläder du inte behöver

Tjäna en slant på att sälja dina avlagda plagg eller lämna klä­der och andra textilier du inte behöver till återanvändning. Insamlingslådor för begagnade kläder finns runt om i stan.

Klart du ska ha nya jeans, eller?

Att producera ett par jeans påverkar miljön mer än man kan tro. Totalt går det åt nästan 10 000 liter vatten och 1,5 kg kemikalier. De klimatpåverkande utsläppen motsvarar en bilresa på 11 mil. Textilavfall är det mest klimat­påverkande avfallet näst efter elavfall.

Bor du i flerbostadshus med tvättstuga? Då kan den gemensamma tvättmaskinen bli rena vinstmaskinen både för dig och för miljön.

Tvätta i gemensam tvättmaskin – därför är det viktigt

Genom att tvätta i gemensam tvättmaskin sparar du inte bara energi och vatten, du hjälper också till att minska elavfallet. Så här hänger det ihop.

Färre tvättmaskiner behöver tillverkas

När många som bor i samma fastighet delar på en och samma tvättmaskin behöver färre tillverkas. Och ju färre tvättmaskiner som behöver tillverkas desto mindre råvaror och energi behövs.

Mindre energi och vatten går åt

Tvättmaskiner för yrkesbruk håller oftast längre och använ­der energi och vatten på ett effektivare sätt än tvättmaskiner för hushållsbruk.

Mindre farligt avfall när maskinen skrotas

En uttjänt tvättmaskin blir elavfall, som har stor klimatpåverkan och klassas som farligt avfall. Så ju färre tvättmaskiner som skrotas, desto mindre farligt avfall.

En egen tvättmaskin i lägenheten sparar väl tid?

Ofta är det faktiskt tvärt om. Har man en egen maskin till hands kan det bli så att man tvättar oftare, kanske med halvfulla maskiner och får lägga mer tid på att ta hand om tvätten.

Tre snabba fördelar för dig

• Du minskar dina elkostnader.
• Du slipper fukt, ljud och vibrationer i lägenheten.
• Du tvättar inte i onödan.

Vill du göra dig av med gamla möbler? Lämna dem till återbruk. Behöver du skaffa nya möbler? Köp begagnade.

Välj begagnade möbler – därför är det viktigt

Att välja begagnade möbler istället för nya är både ekonomiskt och miljösmart. Väljer du att köpa hälften av dina möbler begagnade kan du spara upp till 2 700 kronor och minska ditt avfall med över 20 kg per år. De möbler du själv inte vill ha kan få ett andra liv hos någon annan.

Behöver du nya möbler? Köp begagnade!

Begagnade möbler är oftast billigare än nya och håller många gånger en bra kvalitet.

Vill du bli av med dina möbler?

Det finns ett flertal second-hand aktörer som gärna tar emot dina möbler och säljer de vidare. Eller lägga ut dem på en köp och säljsajt. En win-win då du både tjänar en liten slant och köparen hämtar hemma hos dig.

Minska ditt avfall med upp till 13 kg om året genom att ersätta hushållspapper och servetter med smartare alternativ.

Välj bort hushållspapperet – därför är det viktigt

Lite hushållspapper till vardags och några servetter till fest, spelar det någon roll? Det gör det faktiskt. På ett år kan det samlade avfallet av dina små pappersprodukter uppgå till hela 13 kg. Använd flergångsprodukter istället, så får du dessutom mer pengar över.

I stället för hushållspapper

Småbarn som behöver torkas av efter maten? Använd tvätt­lappar av tyg. Plocka upp slask ur diskhon? Använd en slaskskrapa. Göra rent köksbordet? Använd en disktrasa.

Vill du göra mer?

Välj bort eller minska användningen av:

• pappersservetter
• pappershanddukar
• bomullsrondeller
• våtservetter
• engångsrakhyvlar

Använd i stället tvättbara alter­nativ i tyg. I stället för engångs­rakhyvlar väljer du en rakhyvel med utbytbara rakblad.

Visste du att bomullspinnar i plast är förbjudna inom EU sedan 2022?

Smutsar du ner när du gör rent? Genom att dra ner på antalet produkter du använder för städning, tvätt, disk och hygien kan du minska både avfall och utsläpp av miljöskadliga ämnen.

Rätt rengöringsmedel – därför är det viktigt. Skippa sköljmedlet, välj fast tvål istället för flytande och undvik antibakteriella specialmedel så har du städat bort de värsta miljöbovarna från tvättstuga och badrum. Sparar pengar och minskar avfall gör du på kuppen.

Har du konserveringsmedel i badrumsskåpet?

Flytande tvål, duschkräm och schampo innehåller konserveringsmedel. De är till för att förhindra mögel, men vissa har också hormonstörande effekter. Fasta tvålar innehåller inget vatten och behöver inget konserveringsmedel. En del är rädda för att det ska finnas bakterier på fast tvål. Men om tvålen hanteras på rätt sätt kan inga bakterier växa på den.

Låt tvålen torka upp genom att ha den i en tvålkopp med hål i botten så att luft kan komma åt även underifrån. Schampo, raktvål och andra kroppsvårdsprodukter finns också i fast form.

Tvätta rent på skonsamt sätt

Sköljmedel gör tvätten mjuk men belastar naturen med mil­jöfarliga och svårnedbrytbara ämnen. Häll en matsked ättika i sköljmedelsfacket nästa gång du tvättar istället, det går lika bra.

Gör rent hus i städskåpet

Såpa eller diskmedel. Det är oftast allt som behövs för att klara veckostädningen.

Husmorstips som håller

Såpa, citron, ättika och bikarbonat är ofarliga, väl beprövade rengöringsmedel som kan användas till nästan allt, från fläckborttagning till fönsterputs. Kolla på nätet vad som ska användas till vad.

Färre produkter, färre förpackningar, mindre avfall

Med färre onödiga rengörings­produkter hemma får du mer utrymme över och mindre förpackningsavfall att ta hand om.

Får du tidskrifter som du egentligen inte är intresserad av? Säg upp dem och minska ditt avfall.

Säg upp tidskrifter du inte läser – därför är det viktigt. Att trycka och skicka ut tidskrifter som du sedan går direkt till pappersåtervinningen med är slöseri både med naturresurser och din tid. Säg upp dem och minska ditt avfall med i snitt 3,6 kg.

Läser du alla gratistidskrifter du får?

Om inte, kontakta utgivaren och säg upp de tidningar och tidskrifter du inte är intresserad av. Det är oftast enkelt. Då slipper du ägna tid och kraft åt att bära dem till återvinningen, samtidigt som du minskar miljöpåverkan och avfall.

Tidskrifter från alla håll

Det kan vara kundtidningar, medlemstidningar eller rena annonstidskrifter du får bara för att du råkar bo på ett visst sätt eller ha ett visst intresse.

Kan jag säga upp föreningstidningen och fortfarande vara medlem?

Många tror att man måste gå ur en förening för att slippa få medlemstidningen, men så är det sällan. Kontakta de fören­ingar du är med i och kolla vad som gäller.

Ett bra sätt att minska mängden förpackningar är att handla i lösvikt. I Skellefteå kommun finns än så länge ingen helt förpackningsfri butik, men vissa varor kan du förmodligen redan köpa i lösvikt där du brukar handla. Våga fråga!

Handla i lösvikt – därför är det viktigt. Färre förpackningar ger mindre avfall och mindre klimatpåverkan. Så om du har möjlighet att handla i lösvikt. Gör det för miljöns skull.

Våga fråga i din livsmedelsaffär

En del varor går redan att köpa i lösvikt i vanliga livsmedelsaffärer. Fråga i din butik vilka produkter du kan köpa i flergångsförpackningar som du själv tar med. Och ställ krav – ju fler vi blir som efterfrågar en viss tjänst, desto större chans att butiken möter upp.

Specialbutiker och ekobutiker säljer ofta i lösvikt

Bagerier, fiskhandlare, charkuterier och småbutiker för kaffe och te säljer ofta sina produkter i lösvikt. Det gör även ekobutiker och specialbutiker för kroppsvård.

Gör mer för att minska förpackningsavfall och svinn

• Undvik produkter som har flera lager förpackningar.

• Välj rätt storlek på förpackningen. För stora förpackningar leder ofta till svinn och för små till onödigt mycket förpackningsavfall.

• Töm förpackningarna ordentligt innan du lämnar dem till återvinning.

Förpackningsfria butiker, finns det?

Ja, i Sverige finns det några stycken. I Tyskland finns över 100 stycken.

Sök på Zero Waste på webben

Vill du ha fler tips om hur du kan leva förpacknings- och avfallssnålt, sök på Zero Waste på nätet och sociala medier. Det finns många som har avfallssnålhet som livsstil och gärna delar med sig av sina knep.

Har du för mycket kläder i garderoben? Du är inte ensam. Hela 86 procent av de svenska konsumenterna anser sig ha mer kläder och skor än de behöver. Så varför inte välja att laga, byta eller sy om istället för att alltid köpa nytt?

Köp färre kläder – därför är det viktigt. Under ett klädesplaggs livscykel från råvara till avfall har det en stor påverkan på miljö och klimat. Halverar du din klädkonsumtion minskar du klimatutsläppen med över 90 kg CO2e om året.

Så minskar du din klädkonsumtion

Använd plagg du redan har i garderoben. Sy om sånt som inte passar. Laga det som går sönder. Låna eller hyr, eller fynda på secondhand. Vädra kläderna istället för att slita dem med onödiga tvättar.

Kolla på nätet vad som finns om hållbart mode och slow fashion.

Klarar du dig med hälften av dina kläder?

Nära 60 procent av de svenska konsumenterna anser att de kan klara sig med hälften av de kläder de faktiskt har.

Visste du att ...

• Ett genomsnittligt plagg bara används 10 gånger innan det slängs?

• Fyra av tio personer bara använt hälften eller mindre av sina kläder under det senaste året?

Funderar du på att byta kök eller badrum? Fundera gärna lite till innan du gör slag i saken. Kanske kan du renovera vissa delar istället. Det ger mindre avfall och mindre hål i plånboken.

Behåll köket längre – därför är det viktigt. De senaste årens renoveringsvåg har gjort att många fullt funktionsdugliga kök och badrum byts ut i förtid. Kan du renovera, måla om och fräscha upp istället, minskar du både avfall och klimatpåverkan och sparar pengar på köpet.

Är det rimligt att riva ut ett fungerande kök?

Det är så klart upp till var och en, men får miljön bestämma så är svaret nej. Det är idag inte ovanligt att kök byts ut efter bara tio år. Genom att behål­la ditt nuvarande kök i tio år till och förlänga livet på övrig inredning kan du minska avfall och klimatpåverkan rejält.

Håll dina grejer i gott skick, så slipper du köpa nytt och belasta miljön i onödan. Så enkelt är det.

Fixa och reparera – därför är det viktigt. Möbler, inredning, cyklar... det mesta kan få ett andra liv med lite god vilja och några timmars jobb istället för att sluta som avfall redan efter liv nr 1. Ofta lönar det sig ekonomiskt. För miljön och klimatet är det en vinst varje gång.

Låna eller hyr verktyg

Det finns butiker som hyr ut verktyg när du har behov av det. Eller kolla med din granne, bekant eller släkting om de har att låna ut.

Fler tips finns på nätet

På nätet finns mängder med kreativa tips på hur du under­håller och förnyar ditt hem utan att fylla på sopberget eller tömma kassan.

555 kronor – Så mycket spenderar vi i Sverige i genomsnitt på möbler och hushållsartiklar varje månad.

Hur många elprylar behöver du egentligen? Kan du kanske klara dig med färre så gör du en viktig insats för miljön.

Skaffa färre elprylar – därför är det viktigt. Elavfall är det avfallsslag som har störst klimatpåverkan per kilo. Därför är allt du gör för att minska ditt elavfall viktigt. Ju färre elprylar du köper, desto mindre avfall blir det.

Byt, hyr eller låna i stället för att köpa

Många eldrivna apparater och maskiner används väldigt säl­lan, däremellan ligger de mest och tar upp plats. Därför är det ofta en god idé att byta, låna eller hyra istället för att köpa och äga. Kanske kan du avstå helt från elektriska småprylar som inte tillför så mycket.

Visste du att..

• En borrmaskin i genomsnitt används i totalt 15 minuter under sin livstid?

• Minst 160 kg elektriska och elektroniska produkter används per person i Sverige varje år?

• Mängden datorer, kylskåp, telefoner och andra eldrivna produkter varje år ökar med cirka fyra kg per person.

Har du spädbarn som använder engångsblöjor? Genom att gå över till tygblöjor kan du minska avfallet med 220 kilo per år och spara flera tusen kronor.

Välj tygblöjor – därför är det viktigt. Att byta från engångsblöjor till tygblöjor innebär inte bara en stor kostnadsbesparing. Klimatpåverkan minskar med 300 kg CO2e och avfallet med 220 kg. Varje år!

Engångsblöjor – en tung belastning

Engångsblöjor är en tung belastning både för klimatet och plånboken. Under de år som barnet behöver blöja går det åt ungefär 6 000 stycken. Totalt kostar de mellan 7 000 och 14 000 kronor. Att skaffa tygblöjor kostar förstås också pengar, men din årliga bespa­ring blir ändå 4 200 kronor jämfört med att köpa engångsblöjor.

Tygblöjor ett bra alternativ

Tygblöjor kan tvättas och användas gång på gång. Det finns många olika sorter, från traditionella vikblöjor med ullbyxa till blöjbyxor med tvätt­bara inlägg, allt-i-ett-blöjor och hybridblöjor med tvättbara blöjbyxor som både kan användas med engångs- och flergångsinlägg.

Spara pengar

Du tjänar in kostnaden för nya tygblöjor ganska snabbt, och ännu snabbare om du köper begagnade. Det finns en stor begagnatmarknad för tygblöjor.

Största delen är plast

Engångsblöjor består till största delen av plast som tillverkas av fossila råvaror och påverkar klimatet. Blöjorna materialåtervinns inte utan går till förbränning.

Byta blöja på stan?

Med en wet-bag kan använda tygblöjor förvaras på ett bra sätt utan besvärande lukt.

Visste du att barn som använder tygblöjor blir blöjfria 12 till 24 månader tidigare än barn som använder engångsblöjor?

Söker du ett miljövänligare alternativ till bindor och tamponger? En menskopp är ett smart val. Du får mindre avfall att ta hand om och mer pengar över.

Byt till menskopp – därför är det viktigt. Du kan spara nästan en tusenlapp per år genom att använda menskopp istället för bindor och tamponger. Påverkan på klimatet minskar med 12 kg CO2e och avfallet med över 3 kg.

500 miljoner mensskydd per år

Bindor och tamponger består av plast och papper. De kan inte materialåtervinnas utan går till förbränning. Totalt förbrukas 500 miljoner bindor, tamponger och trosskydd i Sverige varje år.

Är menskopp en ny grej för dig?

Menskopp är en liten skål av silikon som förs upp i slidan och samlar upp mensblodet. Menskoppen absorberar inte fukt vilket gör att den inte torkar ut slemhinnor som tamponger gör. Risken för infektioner är också mindre än med tampong.

En menskopp håller länge

En menskopp kan hålla i upp till tio år. Den enda skötsel den behöver är att man desinficerar den genom att koka den några minuter i vanligt vatten en gång i månaden. Sen lägger man den bara torrt och luftigt i den lilla påsen som följer med i väntan på nästa mens.

Tvättbara bindor

Ett annat alternativ till mensskydd i engångsmaterial är tvättbara bindor och tamponger. Det finns även trosor med inbyggd absorption.

Visste du att varje kvinna i genomsnitt använder 20 000 engångsbindor eller tamponger under sin livstid?

Behöver du kvitto? I så fall, fråga om du kan få det digitalt istället för på papper. Allt fler butiker inför nu den här möjligheten för sina kunder. Bra för dig och bra för miljön.

Digitala kvitton – därför är det viktigt. Papperskvitton bleknar, kommer bort, slängs och skräpar ner. Digitala kvitton förbrukar mindre naturresurser, försvinner inte lika lätt och ger inget avfall. Där har du fördelarna med digitala kvitton i korthet.

Registrera dig för digitala kvitton

Alltfler butiker inför digitala kvitton. Du kan registrera dig för digitala kvitton från flera olika butiker via en app eller webbsida, eller direktregistrera dig på större kedjors appar och webbsidor. En del appar kan även föra statistik över och kategorisera inköp samt påminna när garantitider är på väg att gå ut.

Måste man spara kvitton?

Konsumentverket rekommen­derar att man sparar kvitton under hela reklamationstiden, som är minst tre år. Vid stora och viktiga köp rekommenderas att spara kvittot ännu längre. Säljare är enligt lag skyldiga att erbjuda kunderna kassakvitton, antingen i pap­persform eller elektroniskt.

Visste du att ...

• 1,7 miljarder kvitton skrivs ut i Sverige varje år?

• Det går åt 60 000 träd för att tillverka alla papperskvit­ton?

• Papperskvitton kan lämnas för återvinning tillsammans med tidningar och returpapper? Men det är nästan dubbelt så bra för klimatet att undvika att avfallet uppstår.