Livsmedelshantering
Om du planerar att starta en livsmedelsverksamhet kan det vara klokt att ta reda på vad som gäller. Kundtjänst kan hjälpa dig till rätt handläggare om du inte får svar på dina frågor här.
Checklistan ger dig en samlad bild över de tillstånd du behöver söka samt de uppgifter du behöver lämna. Du kan också logga in och skapa en personlig checklista.
Broschyr som innehåller bra information för dig som vill starta olika typer av mindre livsmedelsverksamheter: Livsmedelsverkets broschyr Länk till annan webbplats.
Om du vill ta del av specifik information om olika livsmedelsbranscher så kan du gå till Livsmedelsverkets webbplats Länk till annan webbplats..
Registrering
Definitionen av en livsmedelsverksamhet är privata företag, föreningar eller offentliga verksamheter som hanterar livsmedel och regelbundet bjuder eller säljer till andra. Exempel på verksamheter är restaurang, café, skolkök, matvarubutik, gatukök och försäljning på marknader. Det spelar ingen roll om verksamheten drivs med eller utan vinstsyfte. Även verksamheter som skänker bort sina produkter kan omfattas av livsmedelslagstiftningen, om det sker regelbundet.
Innan du startar din verksamhet ska du registrera den hos bygg- och miljönämnden. Det gör du enklast genom att använda e-tjänsten nedan. Anmälan om registrering ska göras innan du startar. Om du använder blankett, skicka in anmälan 14 dagar i förväg.
Riskklassning
Riskklassningen utgår från följande uppgifter om verksamheten:
- huvudsaklig inriktning på verksamheten
- aktiviteter som bedrivs i verksamheten
- om verksamheten hanterar livsmedel som omfattas av specialregler
- verksamhetens omfattning.
Huvudsaklig inriktning handlar om hur livsmedlen som verksamheten hanterar sprids, och vilken typ av livsmedel det handlar om. Några av inriktningarna är livsmedel till privatpersoner, livsmedel till livsmedelsföretag, och dricksvatten.
Aktiviteter är det som sker i verksamheten, alltså vad livsmedelsföretaget gör. Exempel på aktiviteter är tillagning, servering och försäljning av livsmedel.
Livsmedel som omfattas av specialregler är till exempel livsmedel med skyddade beteckningar.
Verksamhetens omfattning handlar om vilken storlek som verksamheten har. Omfattningen kan till exempel redovisas som antal årsarbetskrafter eller antal ton utgående mängd livsmedel.
Det är möjligt att lämna in uppgifter via e-tjänst.
Beräkning av riskklass och kontrollfrekvens
Utifrån uppgifterna om verksamheten ovan beräknas er verksamhets riskklass och kontrollfrekvens. Kontrollfrekvens anges som det antal kontrolltillfällen som kommer att genomföras vid en verksamhet under fem år.
Det är den behöriga kontrollmyndigheten som fastställer kontrollfrekvensen. Om riskklassningsmodellen skulle ge en kontrollfrekvens som kontrollmyndigheten inte bedömer motsvarar verksamhetens verkliga kontrollbehov finns det en möjlighet för kontrollmyndigheten att justera frekvensen.
Verksamheter kan få sänkt kontrollfrekvens om följande uppfylls:
- God efterlevnad av livsmedelslagstiftningen, och/eller
- Uppvisande av giltigt certifikat från en tredjepartsstandard som Livsmedelsverket granskat och tagit upp i sin förteckning.
Företag betalar för kontrollen i efterhand
Kontrollen kan ta olika lång tid, bland annat beroende på om inspektören hittar någon avvikelse. Du som företagare betalar i efterhand för den faktiska tid som kontrollen av just din verksamhet har tagit. Med kontrolltid avses den sammanlagda tid som inspektören har använt för livsmedelskontroll och annan offentlig verksamhet som hänger samman med kontrollen. Exempel på detta kan vara inläsning i ärendet, kontrollbesök, revision, provtagning, handläggning av kontrollrapport och beslut samt kontakter med andra parter och myndigheter.
Tillfälliga verksamheter och verksamheter som bedrivs i ditt hem
Du får sälja livsmedel vid enstaka tillfällen utan att det krävs registrering för livsmedelskontroll. Om du är osäker på om din hantering behöver registreras som en livsmedelsverksamhet, kontakta gärna kommunen.
Du får driva en livsmedelsverksamhet i ditt hem om du kan göra det på ett hygieniskt sätt och följa reglerna i livsmedelslagstiftningen.
Du ska se till att köket och andra utrymmen som du använder för verksamheten uppfyller kraven för livsmedelslokaler. Ytor som kommer i kontakt med livsmedel ska till exempel vara i gott skick och vara lätta att rengöra. Privat hantering av livsmedel och husdjur ska gå att skilja från verksamheten. Du behöver också ha goda rutiner för hygien och arbeta aktivt för att minska smittspridning.
Om du behöver registrera din livsmedelsverksamhet eller inte beror på hur omfattande verksamheten är. Vi utgår från nedanstående exempel när vi bedömer vilken risk som finns med verksamheten och hur ofta den bedrivs. Tänk på att tiden för förberedelse ska räknas in.
Verksamheter med låg- och mellanrisk
Exempel: Bakning, beredning och försäljning av smörgåsar, servering av färdiglagad mat. Anmälan ska göras om verksamheten pågår mer än tio gånger per år. (En gång omfattar en till två dagar).
Verksamheter med hög risk
Exempel: Beredning av maträtter där kött eller fågel ingår som råvara, nedkylning av färskvaror. Anmälan ska göras om verksamheten pågår mer än fem gånger per år. (En gång omfattar en till två dagar).
Servering av mer än 500 portioner
Kontakta Miljö & hälsa via kundtjänst(knappval 3) så får du hjälp att göra en bedömning om verksamheten ska registreras eller inte.
Se gärna reglerna för livsmedelshantering i privata bostäder samt tillfälliga eller mobila lokaler i förordning (EG) nr 852/2004 om livsmedelshygien, bilaga II, kapitel III.
Du kan själv anmäla och registrera din livsmedelsverksamhet via länken nedan.
OBS! Från och med 1 januari 2019 är kommunen skyldiga att ta ut en sanktionsavgift om man startar en ny livsmedelsverksamhet utan att ha registrerat verksamheten.
Registreringen innebär att Samhällsbyggnad, Miljö tar emot uppgifterna om din verksamhet och för in dessa i bygg- och miljönämndens register. Efter registreringen kommer du att kontaktas av en miljöinspektör för en första kontroll. Vi kommer då att bedöma om din verksamhet uppfyller livsmedelslagstiftningens regler och krav.
Registreringen är personlig och gäller bara för den företagare som gjort anmälan. Vid vid byte av organisationsnummer måste ny registrering ske.
Registrering av livsmedelanläggning (blankett, pdf) pdf, 118.9 kB.
Om du ska starta en animalieanläggning till exempel ett slakteri eller tillverka ost ska du ansöka om godkännande av verksamheten. Ansökan om godkännande sköts av Livsmedelsverket, mer information hittar du i länken nedan. Om det är ytterst liten produktion kan endast registrering vara tillräckligt.
Kontroll av livsmedelsverksamheter
Bygg- och miljönämnden ansvarar för den offentliga kontrollen av de livsmedelsverksamheter som är registrerade i Skellefteå kommun. Miljöinspektörer kontrollerar till exempel restauranger, caféer, butiker, skolkök, food trucks och dricksvattenproducenter. Kontrollerna sker oftast oanmält. Syftet är att bedöma om verksamheten bedrivs på ett livsmedelshygieniskt säkert sätt samt att kunderna får tillgång till rätt information om livsmedlen och inte blir lurade.
Läs mer om Livsmedelskontroll på Livsmedelsverkets sida Länk till annan webbplats.
Egenkontroll
Egenkontrollen ska leda till att de livsmedel som säljs eller serveras är säkra. Du ska själv kontrollera riskerna i din livsmedelshantering. Kontakta din branschorganisation för att få hjälp.
Vid frågor eller funderingar är du välkommen att kontakta kommunens kundtjänst 0910-73 50 00.
Registreringsavgift
Avgiften för handläggning av registrering och riskklassning då verksamheten startar upp är 2250 kronor (2026).
Avgift för ordinarie livsmedelskontroll
För att räkna ut din avgift multipliceras antalet kontrolltimmar med bygg- och miljönämndens timavgift för livsmedelskontroll. Taxan beslutas av kommunfullmäktige.
Kommunens kontroll ska finansieras fullt ut av livsmedelsverksamheterna. Det innebär att även kostnader för fordon, lokaler och utbildning av inspektörer ingår i avgiften. För 2026 är timavgiften för kontrollen 1500 kronor.
När bygg- och miljönämnden räknar ut kontrolltiden som ska debiteras ingår inspektörens besök samt tid för förarbete och efterarbete. Restid debiteras inte vid ordinarie kontroll men kostnaden för resor och fordon ingår i timavgiften.
Den minsta kontrolltid som debiteras är tre timmar (två timmar för mycket små verksamheter).
Enligt taxan har Bygg- och miljönämnden rätt att höja timavgiften varje år enligt prisindex för kommunal verksamhet.
Avgift för uppföljande livsmedelskontroll och utredning av klagomål
Utöver den ordinarie kontrollen utförs även ytterligare kontroller: uppföljande kontroll när avvikelser behöver följas upp, och kontroller vid utredning av klagomål.
Avgiften för uppföljande kontroll är 1353 kronor per timme. Vid uppföljande kontroll debiteras inspektörens besök, förarbete, efterarbete, restid samt eventuella kostnader för provtagning och analys. Om klagomålen på verksamheten visar sig vara obefogade debiteras ingen avgift.
Installera en fettavskiljare
Fett ställer till problem i våra avloppsledningar. Fett och olja i avloppsvattnet leder till stora problem med igensättningar i våra ledningar. När avloppsvattnet kyls ner stelnar fettet och fastnar på rörväggarna i avloppsledningarna och täpper så småningom igen rören. Därför ska verksamheter som hanterar livsmedel installera en fettavskiljare och ett system för fettåtervinning.
Fettavskiljaren är fastighetsägarens säkerhetsanordning för att förhindra fettutsläpp till avloppet. Fett som spolas ut i avloppet stelnar och fastnar i rören. Det leder till minskad kapacitet och i värsta fall stopp i ledningarna. Fettproppar kan leda till stora och kostsamma problem, som till exempel översvämningar.
För dig som bedriver livsmedelsverksamhet
Verksamheter som riskerar att släppa ut större mängder fett i avloppet ska ha en fettavskiljare installerad. Några exempel på verksamheter är bageri, hamburgerbar, restaurang, café och konditori.
Varför ska fettavskiljare installeras?
Avloppsvatten från verksamheter som innehåller fett i större mängder kan orsaka problem i avloppsledningar och pumpstationer. Stopp i ledningarna kan även leda till hygieniska olägenheter i livsmedelslokaler och att orenat avloppsvatten släpps ut i vattendrag.
Då fettet bryts ner i ledningarna kan en farlig gas bildas. Gasen utgör en hälsorisk och är brandfarlig om den förekommer i höga koncentrationer.
Regler och krav
Om det saknas fettavskiljare i en verksamhet kan Skellefteå kommun ställa krav på fastighetsägaren att installera en fettavskiljare inom en viss tid. Skellefteå kommun har ingen skyldighet att ta emot avloppsvatten som väsentligt skiljer sig från avloppsvatten av hushållskaraktär. Fett i större mängd får inte tillföras avloppet och det är fastighetsägarens ansvar att se till att detta efterföljs. Fastighetsägaren svarar för de kostnader och eventuella skadestånd som kan uppstå på grund av att otillåtna höga utsläpp av fett från fastigheten påverkat det allmänna ledningsnätet.
Fettavskiljare är inte dimensionerade för att ta emot rent fett, eller fett i större mängder. Fettavfall som exempelvis frityrolja, stekfett eller annat fett får därför inte tömmas i avloppet utan ska samlas upp i separata behållare så att det kan återvinnas. Hämtning och hantering ska utföras av lämplig entreprenör.
Från fett till biogas
Fettet från fettavskiljaren körs efter tömning till biogasanläggningen i Tuvan där det genomgår rötning. I processen bildas biogas som renas och används som fordons gas.
Biogas är ett förnybart bränsle som ger mycket lägre utsläpp av koldioxid än fossila energikällor. Miljön slipper även utsläpp av tungmetaller, svavel- oxid, kväve, stoft och sot när bilen drivs med biogas.
När uppsamlat fettavfall (använda matfetter och frityroljor) återvinns blir det till en viktig råvara vid tillverkning av nya produkter inom kemteknisk industri, men även till framställning av biodiesel.
Ökad återvinning minskar även behovet av jungfrulig råvara så som palmolja, vars framställning medför skövling av regnskogar.
Hur fungerar en fettavskiljare?
Vanligtvis består en fettavskiljare av en tank med mellanväggar. När vattnet leds in i fettavskiljaren sjunker slam och tyngre partiklar till botten i det första facket. Fett, som är lättare än vatten, flyter upp till ytan i nästa fack. Det renade vattnet rinner vidare ut i ledningsnätet, se figur. Regelbunden tömning och rengöring är nödvändig för att fettavskiljare ska fungera.
Dimensionering och installation
En godkänd fettavskiljare ska vara utformad enligt svensk standard SS-EN 1825-1 och dimensionerad enligt SS-EN 1825-2. Den ska även vara CE-märkt. Kontakta en leverantör/VVS-konsult/rörinstallatör för att ta fram dimensioneringsunderlag för fettavskiljaren och för att välja rätt stor- lek, typ och lämplig placering.
Placering
Fettavskiljaren ska vara väl avskild från hantering och förvaring av livsmedel, för att undvika kontaminering av livsmedel. Sugslangar och annan utrustning som krävs vid tömning av fettavskiljaren får inte dras genom utrymmen där livsmedel bereds eller förvaras. Fettavskiljaren ska vara lättillgänglig för tömning och tillsyn. Lock, manlucka eller annan tömningsanordning ska kunna öppnas av en person och får därför inte vara blockerad inför tömning.
Tömning
Fettavskiljaren ska tömmas och skötas så att den fyller god funktion. Tömningsintervall fastställs av Skellefteå kommun i samråd med fastighetsägaren. Fettavskiljaren ska dock tömmas och rengöras minst 2 gång per år. Verksamhetsutövaren ska kunna visa att egenkontroll genomförs genom att spara dokument från tömningar och service. Om det visar sig att fettavskiljaren behöver tömmas oftare kan Skellefteå kommun kräva att så sker. Anser fastighetsägaren att fettavskiljaren kan tömmas mer sällan måste denne ta kontakt med Skellefteå kommun. Om fett- eller slamskiktet blir för tjockt innan ordinarie tömning ska extra tömning beställas.