Kommunens krisberedskap
En kris är per definition när man drabbas av en allvarlig och oförberedd händelse. Så hur kan en kommun egentligen förbereda sig för en större kris? I Skellefteå finns beredskapen på flera nivåer – från en övergripande krisledning hos kommunledningen till en krisplan på varje större arbetsplats.
Skellefteå kommun är, liksom övriga kommuner i landet, skyldig att ha en beredskap för samhällskriser. Staten har också ett avtal med kommunerna om att dessa ska utföra vissa extra tjänster utöver de grundläggande kraven.
Vad och när är det en krissituation?
Exempel på en krissituation kan vara smittsamma sjukdomar, olyckor som omfattar utsläpp av radioaktivitet eller gas, infrastruktursvikt då till exempel vatten, avlopp, el eller fjärrvärme inte fungerar. Och så finns händelser kopplade till kriminalitet som terror och hot samt social oro, exempelvis rykten om personer eller kravaller.
Kommunens krisorganisation
Centrala uppgifter för kommunen är att se till att allmänhet och media får information om det inträffade, samt att vatten och avlopp fungerar. Vi ser också till omsorgen om de svaga i samhället, till exempel äldre och sjuka, som en prioriterad uppgift.
Krisledningen i Skellefteå
Vi är skyldiga att ha en plan och en nämnd som tar ansvar för arbetet med krishanteringen. I Skellefteå är kommunstyrelsens arbetsutskott den nämnd som har tagit detta ansvar. Kommundirektör är högsta beslutande tjänsteperson i krisarbetet.
Upplysningscentral
Skellefteå kommuns upplysningscentral och webbplats har en viktig funktion i en krissituation. Det är hit du kan vända dig för att få information om det inträffade. Vid en krissituation informeras allmänheten om upplysningscentralens telefonnummer via lokalradion, annonser, informationsblad och via den här webbplatsen.
Förutom att informera allmänheten om det inträffade vid en krissituation är Upplysningscentralens uppgift att ge:
- informationsservice till anhöriga och till drabbade.
- informationsservice till allmänhet.
Krisberedskap i skolorna
Krisberedskap hittar man även ute på de större kommunala arbetsplatserna. Skolorna är ett bra exempel. Varje skola har en egen krisplan där man planerar för åtgärder vid små och stora kriser.
För krisledningsnämndens verksamhet och för den stabsorganisation som ska upprättas har kommunstyrelsen fastställt en krisledningsplan.
Plan för hantering av extraordinära händelser (krisledningsplan) 2023 – 2026 (pdf)
, 632.7 kB.
Myndigheter, regioner och kommuner har ett stort ansvar när vår säkerhet hotas.
Det civila försvaret är alla vi som bor i Sverige tillsammans med myndigheter, regioner, kommuner, företag och ideella organisationer. En av de viktigaste uppgifterna för det civila försvaret är att stödja det militära försvaret. En annan huvuduppgift är att skydda civilbefolkningen och se till att grundläggande samhällsfunktioner fungerar så långt som möjligt även i krig. Det gäller exempelvis elförsörjning, sjukvård och transporter.
- Kommunernas roll är exempelvis att ta hand om äldre och sjuka, och se till att barnomsorg och räddningstjänst fungerar så långt som möjligt.
- Region Västerbottens roll är att se till att sjukvården fungerar.
- Trafikverkets roll är att se till att transporter fungerar.
- Länsstyrelsens roll är att leda och samordna det civila försvaret i länet.
Länsstyrelsen, myndigheter, regionen och kommunerna i länet har kommit överens om hur vi ska arbeta tillsammans för att kunna hantera allvarliga risker och hot – före, under och efter en samhällskris eller krig. Meningen med den regionala överenskommelsen är att skapa goda förutsättningar för samarbete när det krävs gemensamma åtgärder.
Krisstödsgruppen erbjuder hjälp vid kriser
Skellefteå kommuns krisstödsgrupp är en så kallad Posomgrupp. Posom står för psykisk och social omsorg vid större olyckor och katastrofer. Vid en större katastrof eller olycka ger gruppen praktisk hjälp och stöd till människor som är drabbade av händelsen, och upprättar även informations- och stödcentrum. Polisen och räddningsledaren aktiverar gruppen genom att kontakta SOS alarm.
I samband med olyckor, dödsfall och andra liknande händelser blir vi utsatta för starka intryck och känslomässiga påfrestningar. Många kan få efterverkningar långt senare i livet. Det är av den anledningen viktigt att få stöd för att kunna bearbeta det som inträffat. Oftast krävs större åtgärder för att bearbeta det man utsatts för om man väntar. Det är därför viktigt att påbörja bearbetningen i anslutning till själva händelsen.
Vid en större katastrof eller olycka ska Posom ge praktisk hjälp och stöd till människor som är drabbade av händelsen samt upprätta informations- och stödcentrum. Posom ska också samverka med övriga av olyckan berörda organisationer.
Företag har enligt arbetsmiljölagen en skyldighet att ha en egen krisorganisation.
Stödpersoner medverkar vid upprättande av informations- och stödcentrum när Posom-gruppen kallar. De tar hand om personer som varit inblandade i eller är berörda av händelsen. De hjälper till att lösa praktiska frågor och samverkar med övriga av händelsen berörda organisationer. Stödpersonerna skyddar också de inblandade från ytterligare påfrestningar.
Posom arbetar för att
- ge psykologisk och social första hjälp vid större olyckor
- vid behov följa upp dem som drabbats och se till att stöd ges även efter det akuta skedet
- genom psykiskt och social omsorg förebygga psykisk ohälsa på sikt.
Vid larm
- Vid större olyckor eller vid en katastrofsituation kallas Posom-gruppen av SOS Alarm.
- Vid behov upprättas stödcentrum i lämplig lokal.
- Posom-gruppen ansvarar för att stöd ges till personer som är drabbade.
Aktörer i Posom
- Socialtjänsten
- Svenska kyrkan
- Räddningstjänsten
- Kommunhälsan
- Polisen
- Skola / barnomsorg
- Skebo