Social hållbarhet i samhällsplaneringen

Social hållbarhet utgör en betydande komponent i Skellefteås hållbara utveckling, och samhällsplaneringen behöver baseras på de nuvarande invånarna och aktörerna, men även de framtida användarna av våra livsmiljöer.

Inledning

Skellefteå kommun står inför en unik samhällsomvandling och samtidigt som näringslivet i kommunen växer så måste även invånarantalet öka för att säkra kompetensförsörjning och en framtida välfärd. I och med den starka befolkningstillväxt som väntas har kommunen beslutat att ta fram ett mer systematiskt arbetssätt för att stärka den sociala hållbarheten i samhällsomvandlingen.

I plan- och bygglagens portalparagraf sägs att planeringen ska ”främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö…”. Länsstyrelsen i Västerbotten har utifrån denna paragraf tagit fram en lista med ett antal perspektiv som de anser ska ligga till grund för arbetet med social hållbarhet i översiktsplaneringen. I Skellefteå kommuns arbete har listan kompletterats med ytterligare ett perspektiv för att bredda underlaget för planeringen om än mer.

• Barnrätt
• Motverka segregation
• Tillgänglighet
• Folkhälsa
  
• jämställdhet
• Trygghet (kommunens tillägg)

Social hållbarhet involverar ofta planeringen av service såsom skola och social omsorg samt utformningen av den fysiska miljön, inklusive byggnader, gator och torg. Faktorer såsom närhet till arbetsplatser, tillgänglighet till kollektivtrafik, kulturliv och grönområden. Alla dem stärker livskvaliteten och ökar tryggheten och välbefinnandet.

Det handlar även om att utforma samhället så att en ökad interaktion mellan människor sker på trygga och trivsamma platser i vardagen. Det är också viktigt att främja en bättre genomströmning av människor i staden och tätorterna samt att platser som idag är rumsligt/geografiskt segregerade knyts ihop med resten av samhället.

När en plats planläggs ska många olika intressen samverka för att skapa en helhet av hög kvalitet. Kommunens invånare har varierande behov och livssituationer. Därför är det viktigt att inkludera olika perspektiv och lyssna på röster som bor och nyttjar platsen när vi planerar och bygger.

Social hållbarhet i översiktsplaneringen

Kommunen har tagit fram en metod för att stärka den sociala hållbarheten i översiktsplanerna. Det ska också nämnas att kommunen testar sig fram och ser metoden som ett ständigt utvecklingsarbete. Arbetsmetoden består av några olika steg, vilka redovisas nedan.

• Förvaltningsövergripande arbetsgrupp med bred kompetens inom social hållbarhet (till exempel samhällsplanerare, delaktighetssamordnare, folkhälsostrateg, krissamordnare, trafikplanerare osv) bjuds in i ett tidigt skede för att tillsammans genomföra en SWOT-analys över tilltänkt planområde.
• En SWOT-analys genomförs (tidigt skede). För översiktsplaneringen är det viktigt att både se på generella frågeställningar och sådana av geografisk relevans.
• Till SWOT-analysen finns en framtagen checklista som underlag för diskussion. Visst underlag kan skickas ut innan mötet. Det kan exempelvis vara kartmaterial eller statistik. Alla medverkande sitter på eget underlag/kunskap som ska föras in i diskussionerna.
• Om det har genomförts en invånardialog på platsen finns det även möjlighet att komplettera med detta i den sociala konsekvensanalysen.
  
• Projektledningen sammanställer resultat från workshop och utifrån det tas ett förslag till rekommendationer för fortsatt planering fram.
• Rekommendationerna synliggörs genom att skapa en bilaga som kallas Social konsekvensanalys.
• När det finns ett samrådsförslag träffas arbetsgruppen igen och fyller i den sociala konsekvensanalysen. Detta dokument ska uppdateras igen i samband med granskning och antagande.
• Den sociala konsekvensanalysen ska visa hur frågor om social hållbarhet har hanterats i planarbetet.
  

Fallstudie Morö backe (detaljplan)

För närvarande pågår ett projekt på Morö backe centrum, som är beläget drygt 3 km nordöst om Skellefteå centrum. Området består huvudsakligen av hyresrätter som omfattar drygt 700 lägenheter. Syftet med detaljplanen är att tillskapa ytterligare bostäder i området, vilket ses som ett positivt tillskott med fokus på att stärka den sociala hållbarheten i området. I projektets inledning har Skellefteå kommun valt att ta fram en social konsekvensanalys för att ta hänsyn till människors olika livssituationer och behov i samband med fysiska förändringar. Analysen har använts för att öka förståelsen för platsen och identifiera viktiga sociala aspekter som behöver beaktas i planarbetet. En digital enkät har annonserats i kommunens officiella kanaler, lokaltidningen och utvalda postnummer i och nära planområdet.

Det har även funnits ett samarbete mellan kommunens planavdelning och Kultur- och fritidsförvaltningen, där den senare har bidragit med värdefull kunskap om nuvarande situation gällande faktorer för social hållbarhet så som trygghets-, inkluderings- och ungdomsperspektiv. Det ovanstående förarbetet kommer att vara av stort värde vid utformningen av detaljplanerna och planprogrammet, som för närvarande är under uppstart.

Metod

Förutom att kartlägga nuläget i den sociala konsekvensanalysen används den också för att ta fram åtgärder och förslag samt för att beskriva konsekvenserna av olika förslag till förändring. Skellefteå kommun strävar efter att skapa ett sammanhållet område på Morö backe centrum som främjar god hälsa, möjliggör interaktion och underlättar möjlighet att utveckla en positiv identitet samt att leva ett gott vardagsliv oberoende av livssituation.

Nedan presenteras modellen som använts i den sociala konsekvensanalysen.

Figur 1. Spacescapes modell för social konsekvensanalys och betygsättning av måluppfyllelse. Inspirerad av modeller från Project for Public Spaces och Vancouver’s Healthy City Strategy samt forskning av Mistra Urban Future om socialt hållbar stadsomvandling.