Goda livsmiljöer med arkitekturen som verktyg
Genom metodutveckling, samskapande och praktiska tester har Skellefteå kommun tillsammans med flera aktörer utforskat hur trygghet, hälsa, gemenskap och inkludering kan bli en naturlig del av stadsutvecklingen. Arbetet visar hur sociala värden och platsanpassade lösningar kan bidra till hållbara livsmiljöer för olika människor på olika platser.
Utveckling i bred samverkan
En växande stad
Skellefteå har vuxit snabbt de senaste åren. Nya arbetstillfällen, fler invånare och nya stadsdelar skapar stora möjligheter men också behov av att utveckla hållbara livsmiljöer.
Social hållbarhet i byggd miljö undersöker hur sociala värden kan integreras i stadsutveckling och gestaltning. Hur vi planerar gator, parker, torg och bostadsområden påverkar bland annat trygghet, hälsa, jämlikhet och möjligheten att mötas.
Genom ett pilotprojekt och en prototyp har Skellefteå kommun testat hur social hållbarhet kan omsättas i praktiken och bli en del av framtida beslut om stadens utveckling.
Bred samverkan
Skellefteå kommun har drivits av Skellefteå kommun tillsammans med Tengbom och flera lokala aktörer. Prototypen på Trädgårdsgatan har tagits fram i samverkan mellan Skellefteå kommun, Nordvestor, Society Expo 2026, DIÖS, Visit Skellefteå, Skelleftebygg, Arctic Design Center och Tengbom. Finansiering är från Skellefteå kommun, Artic Design Center med hjälp av EU-medel, Nordvestor och DIÖS.
Lärande arbetsprocess
Arbetsmodell med piloter och prototyp
Arbetet har genomförts i flera steg för att utveckla och testa en arbetsmodell för social hållbarhet i den byggda miljön.
Metodik – Sociala värden
En arbetsmetod har anpassats för att identifiera sociala värden i stadsmiljöer och koppla dem till planering, gestaltning och ekonomiska aspekter.
Workshopserie – Kunskap och samsyn
Genom workshops har kommunen, fastighetsägare och andra aktörer samlats för att bygga kunskap och skapa en gemensam förståelse för social hållbarhet.
Pilotprojekt – Olika inriktning
Två pilotprojekt har använts för att pröva metoden i olika typer av miljöer: centrala Trädgårdsgatan och bostadsområdet Morö Backe centrum.
Prototyp – Utställning
Som nästa steg testas idéerna i verklig skala genom tillfällig prototyp på Trädgårdsgatan under Society Expo 2026.
God livsmiljö ger ett gott liv
Trygga, inkluderande och hälsosamma miljöer
När människor känner sig trygga, har nära till mötesplatser och kan delta i stadslivet skapas områden där fler vill bo, arbeta och vistas. Den byggda miljön påverkar därför inte bara hur staden ser ut, utan också människors vardag och livskvalitet.
Genom att arbeta med sociala frågor tidigt i planering och byggande kan kommunen skapa miljöer som fungerar bättre för fler, både idag och i framtiden.
Goda byggda miljöer ger bättre liv
En god livsmiljö handlar om att forma platser där människor har likvärdiga möjligheter att leva, mötas och utvecklas. Den byggda miljön påverkar människors vardag genom hur nära det är till service, grönområden, kultur, arbete och trygga mötesplatser.
När städer planeras med social hållbarhet i fokus kan skillnader i livsvillkor minska och fler få förutsättningar till god hälsa, delaktighet och ett tryggt vardagsliv.
Börja göra och börja lära
Platsspecifika lösningar och samverkan
Arbetet med pilotprojekten visar att social hållbarhet behöver anpassas till varje plats. Olika områden har olika förutsättningar, vilket innebär att sociala värden behöver omsättas på olika sätt i den byggda miljön. Samverkan mellan kommun, fastighetsägare och andra aktörer har varit avgörande för att identifiera behov och utveckla lösningar.
Att testa innan man bygger
Erfarenheterna visar att tillfälliga lösningar, som prototyper och pop-up-miljöer, är ett effektivt sätt att pröva idéer i verkliga miljöer. Genom att testa i liten skala går det att undersöka hur en plats används och utvecklas innan permanenta beslut tas.
Social hållbarhet skapar fler värden
Projektet visar att social hållbarhet hänger nära samman med både ekonomisk hållbarhet och platsers attraktivitet. När människor trivs och känner trygghet i ett område kan det bidra till minskat slitage, långsiktigt hållbar förvaltning och bättre användning av stadens resurser.
Kunskap för fortsatt stadsutveckling
Lärdomarna från pilotprojekten blir ett underlag för framtida planering i Skellefteå, bland annat i utvecklingen av andra stadsdelar och i kommunens fortsatta arbete med arkitektur, stadsutveckling och social hållbarhet.
Två pilotprojekt
Projektet har genomförts genom två pilotprojekt i olika typer av miljöer. Trädgårdsgatan i centrala Skellefteå och Morö Backe centrum.
Platserna valdes för att testa metoden för social hållbarhet i områden med olika förutsättningar och utmaningar. Trädgårdsgatan är en central stadsmiljö med offentliga mötesplatser, kultur och service. Medan Morö Backe centrum är ett stadsdelscentrum nära bostäder och vardagsfunktioner.
Arbetet har genomförts i fyra delar:
• Metod
• Workshopserie
• Pilotprojekt
• Prototyper
Först utvecklades och anpassades metoden. Därefter genomfördes workshops för att skapa kunskap och samsyn. Pilotprojekten användes för att testa arbetssättet i praktiken och avslutningsvis utvecklades en prototyp i full skala på Trädgårdsgatan.
Illustrationsbilderna visar målbilder av respektive plats och är framtagna av Tengbom.