Invasiva främmande arter i Sverige

I Sverige finns mer än 2000 främmande arter, cirka 20 procent av dem är invasiva eller potentiellt invasiva. Många arter som vi idag betraktar som “naturliga” har en gång förts hit oavsiktligt eller med avsikt. Många arter har vi stor nytta av men ett antal arter utgör ett hot mot den biologiska mångfalden, samhället och människors hälsa.

Invasiva arter orsakar redan idag stora samhällskostnader. Det kan vara växter som tränger ut andra växter eller är giftiga, djur som äter upp eller konkurrerar ut andra djurarter eller som sprider sjukdomar, dessa benämns som främmande invasiva arter. I norra Sverige har vi hittills varit relativt förskonade men när klimatzonerna förskjuts får arter från varmare länder lättare att etablera sig och bli invasiva hos oss.

Det är viktigt att komma ihåg att främmande arter även kan introduceras oavsiktlig genom transporter av varor och gods. Den spanska skogssnigeln som också kallas för mördarsnigeln har följt med importerade grönsaker och trädgårdsväxter. På mindre än 30 år har den lyckats sprida sig över stora delar av landet och orsaker stora skador i trädgårdar och jordbruk.

EU-förordning

För att skydda miljön och samhället finns sedan 2015 en EU-förordning som listar vilka växter och djur som anses vara invasiva och hur dessa ska hanteras. Totalt 66 arter omfattas idag av EU-förordning och av dessa är tolv etablerade i Sverige och åtta finns sporadisk i landet. Arter som finns på EU-listan får inte importeras, säljas, odlas, födas upp, transporteras, användas, bytas, släppas ut i naturen eller hållas levande. Se länk till lista på dessa arter till höger. (se lista till höger, EU-listade arter som finns i svensk natur)

Blivande invasiva arter

Det finns även ett antal arter som inte är EU-listade men som är eller riskerar att bli invasiva i Sverige tex lupin, parkslide och vresros (se lista till höger, Främmande arter som är eller riskerar bli invasiva i Sverige). För dessa finns ännu inga lagstadgade skyldigheter men de utgör ändå ett växande problem. Eftersom de kan orsaka allvarlig skada på våra ekosystem håller Artdatabanken på uppdrag av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten att ta fram en risk lista, totalt 1033 arter har blivit bedömda (se länk till höger till Artdatabankens risklista). En nationell lista förväntas fastställas under 2021 och arter som hamnar på denna lista kommer att få samma status som EU-arterna.

  1. Bisam, Ondatra zibethicus
  2. Gudaträd, Ailanthus altissima
  3. Gul skunkkalla, Lysichiton, americanus
  4. Gulbukig vattensköldpadda, Trachemys scripta
  5. Jättebalsamin, Impatiens glandulifera
  6. Jätteloka, Heracleum, mantegazzianum
  7. Kinesisk ullhandskrabba, Eriocheir sinensis
  8. Mårdhund, Nyctereutes procyonoides
  9. Sidenört, Asclepias syriaca
  10. Signalkräfta, Pacifastacus leniusculus
  11. Smal vattenpest, Elodea nuttallii
  12. Tromsöloka, Heracleum persicum

  1. Blomsterlupin, Lupinus polyphyllus
  2. Mink, Neovison vison, Mustela vison
  3. Parkslide, Reynoutria japonica, tidigare Fallopia japonica
  4. Silverruda, Carassius gibelio
  5. Sjögull, Nymphoides peltata
  6. Spansk skogssnigel, Arion vulgaris
  7. Svarthuvad snigel, Krynickillus melanocephalus
  8. Sydfyrling/vattenkrassula, Crassula helmsii
  9. Vattenpest, Elodea canadensis
  10. Vresros, Rosa rugosa

Det här kan du göra

Det är till stor hjälp att du rapporterar till myndigheterna när du hittar en invasiv främmande art. Det kan bidra till att stoppa spridningen innan arten har hunnit orsaka skada. I våra trakter är det framförallt de invasiva växterna som allmänheten kan hjälpa till med, av de EU-klassade är det jättebalsamin, jätteloka, tromsöloka samt lupin, vresros, parkslide som inte är klassade än. Alla sex sprider sig lätt med frön, växtdelar och rotdelar om de hamnar i en lämplig växtmiljö. Alla arterna är därför olämpliga att odla och att lägga på komposten eftersom de kan börja gro i kompostmaterialet och därför rekommenderas förbränning av dessa arter.

Gör så här:

  • Rapportera in dina fynd på www.invasivaarter.nu
  • Om du upptäcker invasiva arter i din trädgård, ta bort dem.
  • Lägg inte växtdelar på komposten eller i naturen.
  • Mindre mängder växtdelar lämnas välförpackade i den gröna tunnan hemma eller i avsett kärl på närmaste ÅVC. Eldning av trädgårdsavfall är tillåtet så länge olägenhet inte uppstår eller att det råder eldningsförbud.
  • Större mängder måste anmälas till kommunen. Deponitaxa på 1500kr/ton
  • Kom ihåg att det krävs markägarens tillstånd om du önskar hjälpa till med åtgärder på annans mark.

www.invasivaarter.nu Länk till annan webbplats.

Oavsett om arten har möjlighet att etablera sig eller inte i Sverige, så innebär EU-listningen att arten är förbjuden att bland annat importera, odla och sätta ut i naturen. Det är viktigt att komma ihåg att främmande arter även kan introduceras oavsiktlig genom transporter av varor och gods. Den spanska skogssnigeln som också kallas för mördarsnigeln har följt med importerade grönsaker och trädgårdsväxter. På mindre än 30 år har den lyckats sprida sig över stora delar av landet och orsaker stora skador i trädgårdar och jordbruk. '

Ta även gärna en titt i Artdatabankens risklista.

Specifik info om främmande djur Länk till annan webbplats.

Specifik info till er som handlar med växter och fröer Länk till annan webbplats.

Förbud mot handel med invasiva växter Länk till annan webbplats.

Från 1 januari 2019 har markägare ansvar för att se till att de arter som finns med på EU:s lista inte sprids. Hos oss betyder det att man ska ta bort jätteloka, jättebalsamin och tromsöloka om man har dem på sin mark. Naturvårdsverket arbetar med att ta fram en nationell lista där förhoppningsvis både lupin och parkslide kommer med men i dagsläget finns ingen lag som reglerar dessa arter. Både lupin och parkslide är dock mycket besvärliga arter som bör hanteras liknande.

Enligt EU-förordningen är det alltså förbjudet att importera, sälja, odla, föda upp, transportera, använda, byta, släppa ut i naturen eller hålla levande exemplar av de arter som finns upptagna på den så kallade EU-listan över invasiva främmande arter.

Sverige har implementerat EU-förordningen i Miljöbalken och det innebär bland annat att:

  • Regeringen eller den myndighet som Regeringen utser har tillåtelse att meddela hur enskilda invasiva främmande arter ska hanteras utifrån EU-förordningen.
  • Det som är förbjudet enligt EU-förordningen är också är straffbart.
  • Ansvariga myndigheter har tillträde till fastigheter och liknande, för att där kunna utföra utrotningsåtgärder eller andra åtgärder som behövs för att förhindra att invasiva främmande arter sprids.
  • I den svenska förordningen står det vilka skyldigheter olika myndigheter har och hur arbetet med invasiva främmande arter ska bedrivas i Sverige.

Hjälp oss förbättra webbplatsen!

Om du inte hittar informationen du sökte efter, klicka på nej-knappen nedan och skicka oss ett meddelande om vad som saknas.

Senast uppdaterad:
Till toppen
0910-73 50 00

Besöksadress: Stadshuset,
Trädgårdsgatan 6, Skellefteå

kundtjanst@skelleftea.se