Pollinering – en viktig ekosystemtjänst

Drygt 90 procent av världens vilda växtarter och 75 procent av odlad gröda får hjälp med sin frösättning av insekter. För att det ska bli frön och frukter behöver växter pollineras dvs befruktas. Pollinering betyder att pollen/frömjöl flyttas från ståndare till pistill, inom samma blomma eller mellan olika blommor, med hjälp av vind, vatten eller djur.

Bin besöker inte blommorna för att utföra pollineringen utan för att hämta mat, nektar och pollen. När bin besöker blomman fastnar pollenkorn i pälsen och förs mellan olika blommor allt eftersom insekterna letar efter föda.
Det finns flera miljoner insekter och bara i Sverige runt 3 000 pollinerande insektsarter. Vildbin dvs solitära bin och humlor samt våra husdjur honungsbina är de mest effektiva men fjärilar, blomflugor och skalbaggar hjälper också till. I Sverige finns drygt 250 arter av solitärbin och ca 40 arter av humlor. Solitärbin kallas detta eftersom honan ensam sköter om boet medan humlorna lever i samhällen precis som honungsbiet.

Varför behöver vi pollinatörerna?

Eftersom 1/3 av det vi äter finns tack vare pollineringen skulle det bli väldigt tomt i frukt- och grönsaksdisken om pollinatörerna inte hjälpte till. Pollinering är en så kallad ekosystemtjänst, en tjänst som ekosystemen levererar “gratis” till oss människor. Det svenska jordbruket och trädgårdsodlingen är beroende av den här “gratis tjänsten” för tex odling av raps, bär och frukt. En mångfald av pollinatörerna är viktig eftersom skörden blir långt bättre både i mängd och kvalitet om flera arter bidrar till pollineringen.

Hot mot pollinatörerna

Ett ökande antal vetenskapliga studier visar att pollinerande insekter har minskat drastiskt både i antal och i mångfald, särskilt i regioner som domineras av ett intensivt jordbruk. I Sverige misstänks redan 13 arter vara utdöda och en tredjedel av de vilda biarter finns med på den nationella rödlistan dvs anses vara hotade. Det kan handla om förändrad markanvändning med tätare skogar, färre blomrika miljöer, färre marker med öppen sand, mindre död ved, färre våtmarker samt användandet av kemiska bekämpningsmedel. Det kan få allvarliga konsekvenser för mänskligheten och den biologiska mångfalden eftersom vi är helt beroende av bin och andra insekters livsviktiga arbete.

En miljö som minskat särskilt mycket är blomrika ängs- och hagmarker, det gamla småskaliga odlingslandskapet med blomrika marker har försvunnit och bytts ut mot mer rationella brukningsmetoder. Stora arealer som tidigare var blomrika är nu utformade som monokulturer inom skogs- och jordbruk. Till följd av det förändrade landskapet blir blomrika miljöer isolerade öar och avståndet mellan lämpliga livsmiljöer ökar.

Vad behöver pollinatörerna?

Det finns pollinatörer i de flesta naturtyper och olika arterna har ofta sina speciella krav på livsmiljöerna. Pollinatörerna behöver mat och boplatser Några miljöer som är särskilt viktiga för pollinatörer är näringsfattiga blomrika marker, vegetationsfri sandig mark, blommande träd och buskar, solexponerade gamla träd och död ved, odränerad fuktig mark och småvatten samt steniga kulturmiljöer. Vildbin är petiga med maten och kan oftast bara äta från ett fåtal blommande växter. En blomsteräng ger därmed bra med mat till många olika pollinatörer eftersom där finns gott om olika växter.

Vildbin bygger sina bon i marken eller i död ved som tex andra insekter redan gnagt i. Det behöver därför finnas lite mer oskötta områden som innehåller öppen jord och död ved. De allra flesta vildbin lever ensamma så kallade solitära bin, och även om dom bygger bon vid varandra så hjälps dom inte åt att samla mat eller bygga bon som tex humlor och honungsbin gör. Vildbin bygger sina bon som små enrumslägenheter, där lägger de några ägg, bäddar och placerar in pollen som små matpaket för larvernas utveckling.

Fristad i urbana miljöer

För att motverka den oroande trenden behöver vi alla hjälpas åt. Det behöver dels bevaras samt skapas naturliga livsmiljöer tex genom att anpassa skötseln av ett område. Det är även viktigt att ta hänsyn till och främja förutsättningar för pollinering i planering och vid prövning av anläggning av infrastruktur och bebyggelse. Stadsmiljöer som koloniträdgårdar, kyrkogårdar, villaträdgårdar, parker, gröna tak och alléer har med rätt skötsel kunnat visa sig erbjuda livsviktiga miljöer för flera olika arter av pollinatörer.

Välkomna pollinatörerna

I våra trädgårdar och på våra balkonger kan vi erbjuda både boplatser och mat åt pollinatörerna. Det går att förorena en trädgård ordentligt med kemikalier som säljs i handeln, men sköts den på rätt sätt är alla trädgårdar fantastiska för vår planet. Du kan göra många enkla räddningsinsatser för att hjälpa vildabin.

Blommor! Olika blommor som blommar från tidig vår till sen höst. Olika pollinatörer är aktiva vid olika tidpunkter under säsongen. Det behöver finnas bra växter som blommar och ger nektar och pollen under hela den tiden. Maskrosor är ett exempel på viktig mat för pollinatörer!

Sälg! Plantera en sälg, sälg ger mat tidig vår, innan andra blommor hunnit slå ut.

Boplatser! Bevarar och skapa boplatser där pollinatörer kan lägga sina ägg. Olika insekter gillar olika sorters bon.

Vatten! Ställ gärna ut fat med vatten och lägg små stenar eller kulor i så att insekterna kan landa utan att drunkna.

Giftfri miljö! Använd inte giftiga ämnen i din trädgård, då rubbar du balansen. Ogräs mellan stenplattor och i gångar kan brännas bort istället för att sprutas med gift.

Biologisk mångfald

Ofta är växterna navet i många ekosystem och samspelet mellan naturtyper och arter har pågått i miljontals år. Ett artrikt växtsamhälle ger mat och skydd åt en mångfald av insekter, däggdjur, fåglar och andra djur. Olika pollinatörer har därmed i samspel med sin livsmiljö utvecklat olika egenskaper, olika storlekar, beteenden och inte minst, olika långa tungor. En del kan samla pollen från många olika växter medan andra är specialister och bara kan samla pollen från en eller ett par växtarter. Tex är ärtväxter beroende av humlan för sin pollinering eftersom de har längre tungor än honungsbin och därför kommer åt nektar i djupa smala växter som ärtväxter.

Även växter har olika knep för att locka till sig pollinatörer tex gott om pollen och nektar, olika färger som lockar olika pollinatörer, doftar gott eller efterliknar en särskild insekt. Blommorna delar bara ut lite nektar åt gången för att pollinatören ska återkomma och på så sätt blir blomman mer pollinerad. Desto fler arter och individer som pollinerar en blomma desto rikare och jämnare skörd blir det. Biologisk mångfald är därför avgörande för att pollinering ska bli lyckad.

Hjälp oss förbättra webbplatsen!

Om du inte hittar informationen du sökte efter, klicka på nej-knappen nedan och skicka oss ett meddelande om vad som saknas.

Senast uppdaterad: