Avfallsplanens mål 2023-2030

Samhällsbyggnadsnämnden, som ansvarig politisk verksamhetsnämnd, har ett övergripande ansvar för uppföljning och revidering av avfallsplanen. De flesta målen i avfallsplanen är kopplade till förvaltningen Samhällsbyggnad men spänner över alla kommunens verksamheter och ett fåtal mål har andra verksamheter ansvar för att uppnå och följa upp. Detta är en avfallsplan för hela kommunen. Se bilaga 1. Mål, ansvarsfördelning och grunddata.

Utgångspunkten för de flesta mål är statistik från år 2021 med viss inblandning från plockanalys av hushållens rest- och matavfall som genomfördes 2020. För några mål måste grunddata tas fram efter att denna Avfallsplan beslutats. Information om detta finns i bilaga 1. Mål, ansvarsfördelning och grunddata.

Förebyggande är det högst prioriterade steget i EUs Avfallshierarki och Avfallstrappan i svensk lagstiftning. Även FNs globala hållbarhetsmål innefattar mål och delmål kring att minska konsumtion och minska mängden avfall. Exempel: Mängden matsvinn i världen ska halveras och avfallsmängderna ska minska markant enligt mål 12 Hållbar konsumtion och produktion.

I dagens samhälle konsumeras mer än vad jorden egentligen klarar av att ge. Allt som konsumeras behöver tas om hand på ett eller annat sätt när det är förbrukat eller uttjänt och ju mer som konsumeras desto mer avfall blir det. Att förebygga avfall handlar alltså mycket mer om att tänka efter före inköp än själva bortskaffningen och ger besparingar både för miljö och ekonomi. Därför finns mål i avfallsplanen som inte är direkt kopplade till avfallsverksamhetens arbete med insamling och behandling utan indirekt via förebyggande av avfall genom förändrad och/eller minskad konsumtion.

Sedan 2020 finns bestämmelser om att kommunerna även ska arbeta avfallsförebyggande och att detta ryms inom den budget som läggs utifrån avfallstaxan.

Mål 1.1
Mängden rest- och matavfall ska minska med 25% till 2025 (Avfall Sveriges 25/25 mål).

Bakgrund: Målet är en utmaning som Skellefteå kommun, tillsammans med många andra kommuner, antagit och har sitt ursprung i branschorganisationen Avfall Sverige. Mängden ska minska från 2015 års nivå och tar hänsyn till gästnätter och fritidsgäster. Jämförelsesiffrorna kommer från Avfallweb, ett rapportverktyg som används av hela Sveriges avfallsbransch.

Aktiviteter:

• Information till hushållen om hur de kan minska avfallsmängderna
• En informationskampanj startades under 2019 och planeras att fortsätta till 2025 med anledning av utmaningen.
• Våg på sopbilarna ger en tydligare bild av avfallsmängderna till hushållen och verksamheterna.
• Se över avfallstaxan till att främja ökad utsortering och minskade mängder.
• Införande av fastighetsnära insamling enligt förordning 2022:1274 om producentansvar för förpackningar.

Mål 1.2
Mängden insamlat rest- och matavfall ska minska med 30%.

Bakgrund: När 2025 är passerat ska rest- och matavfallet fortsätta minska. Denna siffra kommer dock baseras på antal invånare i kommunen utan att inkludera gästnätter och fritidsboende. Utgångspunkten är 2020 års avfallsmängder med samma beräkningsgrund.

Aktiviteter:

• Information till hushållen om hur de kan minska avfallsmängderna.
• Information till skolbarn och nyanlända om konsumtion och avfall.
• Våg på sopbilarna ger en tydligare bild av avfallsmängderna till hushållen och verksamheterna.
• Se över avfallstaxan till att främja ökad utsortering och minskade mängder.
• Införande av fastighetsnära insamling enligt förordning 2022:1274 om producentansvar för förpackningar.

Mål 1.3
Hushållen ska minska mängden matsvinn med 50%.

Bakgrund: Enligt plockanalys som genomfördes år 2020 består ca 18% av det matavfall som slängs i det bruna kärlet av matsvinn. Andelen matavfall som slängs i det gröna kärlet är ca 14%, av det är hälften matsvinn. Matsvinn är en fraktion som består av mat som borde ha konsumerats men som av någon anledning i stället slängts, exempelvis matrester som inte äts upp eller en grönsak som blivit dålig.

Aktiviteter:

• Informationskampanjer kring matsvinn.
• Se över avfallstaxan till att främja mindre mängder avfall.

Mål 1.4
Plasten i samhället ska minska och den plast som nyttjas ska återvinnas.

Bakgrund: Plast är ett fantastiskt material som är långlivat, hållbart och kan anta många olika egenskaper beroende på sammansättning. Det är också det som är problemet. Plast används till så otroligt många produkter och förpackningar och tyvärr återvinns plasten i väldigt liten omfattning. En resurs som går till spillo i stället för att tas tillvara. Olika plastmaterial består ofta av flera olika plastsorter med diverse tillsatser som ger plasten dess unika egenskap. Dessa komplicerade blandningar försvårar återvinning av plast. Genom att minska plastförbrukningen kan plastavfallet minska. Målet gäller både för förpackningar och andra plastprodukter från hushållen.

Aktiviteter:

• Informationsinsatser för att minska plastanvändandet.
• Hitta en bra avsättning för plasten som lämnas in på återvinningscentraler.
• Aktivt följa branschorganisationen Avfall Sveriges Plaststrategi.

Mål 1.5
Inget elavfall eller farligt avfall ska förekomma i hushållens kärl för insamling av kommunalt avfall.

Bakgrund: I Sverige är det producentansvar på elektronik och det ska därför samlas in för bästa möjlighet till återvinning. Elavfall innehåller värdefulla metaller som är viktiga att återvinna, metaller som är en bristvara både i Sverige och utomlands och/eller som några få länder styr marknaden för. För att göra sig mindre beroende av andra länders export måste därför det som redan finns i omsättning användas om och om igen. Detta bidrar till alla tre aspekterna inom hållbar utveckling både inom Sveriges gränser och utanför.

Aktiviteter:

• Informationsinsatser till både barn och vuxna.
• Undersöka möjligheten att samla in elavfall närmare fastigheterna.

Mål 1.6
Nettomängden återbrukat material inklusive textilier ska öka till 11 kg/invånare och år.

Bakgrund: För att klättra uppåt i avfallstrappan behöver vi bli bättre på att återbruka, inte bara att skänka utan även att köpa. Målet fanns även i föregående version av kommunens avfallsplan och baseras på de återbruksverksamheter som kommunen har avtal med.

Aktiviteter

• Tillsammans med återbruksverksamheter i kommunen genomföra kampanjer för att uppmuntra till återbruk framför nyköp.
• Vara en aktiv och positiv part i näringslivets utveckling av återbruk för att öka materialåterbruket inom alla produktkategorier.

Mål 1.7
Kommunens verksamheter ska i första hand undersöka möjligheter till återbruk framför nyköp respektive avfallshantering.

Bakgrund: Kommunen är en stor arbetsgivare och har många olika sorters verksamheter utspridda över en stor area. Eftersom det är så många är också samordningen av återbruk svår men inte omöjlig. En digital funktion för återbruk av möbler och samarbete med den kommunala återbruksaktören finns på plats men detta skulle kunna utvecklas för att nyttjas mer. Målet gäller initialt för inredning, köksutrustning och arbetskläder men kan komma att utökas under planperioden.

Aktiviteter:

• Utveckla den digitala plattform för återbruk som finns i kommunen.
• Informera verksamheterna om fördelarna med återbruk.
• Uppmärksamma återbruksmöjligheter vid upphandling.

Mål 1.8
Matavfallet från kommunala verksamheter ska minska.

Bakgrund: Skellefteå kommun är en stor arbetsgivare med många personalkök, tillagnings- eller mottagningskök. Alla måste bidra till att minska matavfallet, där även personalen som arbetar inom olika verksamheter kan bidra. Matavfall är trots allt inte bara en avfallsfråga utan även en ekonomisk fråga. Matsvinn är ofta skattepengar som går rakt ned i soptunnan och belastar avfallsavgifterna. Det finns alltså många anledningar till att minska matavfallet och framför allt matsvinnet.

Aktiviteter:

• Information till arbetsplatser runt om i kommunen om matavfall och matsvinn.
• Säkerställa matavfallskärl hos alla kommunala verksamheter.

Mål 1.9
Mängden engångsartiklar i kommunens verksamheter ska minska.

Bakgrund: Från och med 2020 har EU beslutat om utfasning av vissa engångsprodukter i plast. Det finns många engångsartiklar och att bara ersätta plastvarianten till ett annat material är inte alltid den bästa lösningen. Kanske går det att hitta flergångsmaterial istället och spara på både miljö och ekonomi. En lista över vilka engångsartiklar som kommunens verksamheter använder och vilka andra alternativ som finns, ska tas fram. Listan kan komma att kompletteras under perioden utefter samhällets utveckling.

Aktiviteter:

• Kartlägga nyttjandet av engångsprodukter i verksamheterna.
• Informera verksamheterna om alternativ till engångsartiklar.
• Genomföra projekt med flergångsartiklar inom någon eller några verksamheter.

Mål 1.10
Skellefteå kommun har hållbara plast- och textilflöden med mål för fortsatta förbättringar.

Bakgrund: Vi vet att det finns mycket plast och mycket textilier i vårt samhälle som hanteras och slängs via olika flöden. Vad vi inte vet är mer detaljerat hur mycket, var det kommer ifrån och var det hamnar i slutändan.

Även andra materialflöden kan komma att bli aktuella att utreda beroende på samhällsutvecklingen.

Aktiviteter:

• Ta fram en flödesanalys för att identifiera plast- och textilflöden.
• Ta fram en handlingsplan med mål för att förbättra hållbarheten.
• Följa branschorganisationen Avfall Sveriges plast- respektive textilstrategi.

Mål 1.11
Mängden engångsprodukter på evenemang ska minska och arrangörerna ska aktivt arbeta för att förebygga avfall.

Bakgrund: På evenemang skapas mycket avfall och engångsprodukter tillhör den större mängden som slängs. Arrangörerna ställer ut kärl för viss sortering men dessa går ibland inte att materialåtervinna på grund av dålig sortering. Genom att exempelvis erbjuda flergångsalternativ i samband med mat- och dryckesservering kan avfallet minska drastiskt och sorteringen blir inte lika omfattande.

Aktiviteter:

• Stötta Visit Skellefteå och arrangörerna vid evenemang för att arbeta avfallsförebyggande.

Mål 1:12
Minst 70% av icke-farligt bygg- och rivningsavfall återbrukas eller återvinns.

Bakgrund: Bygg och rivningsavfall är ett prioriterat område då mycket avfall kommer från dessa fraktioner. Hela 13 miljoner bygg- och rivningsavfall genererades år 2018 i Sverige. Byggsektorn är, efter förpackningssektorn den största användaren av plast men mindre än en procent materialåtervinns. Nya affärsmodeller krävs för att kunna ta hand om allt och smartare arbetssätt krävs för att återanvända och återvinna så mycket som möjligt. Resurserna som finns i samhället måste tas tillvara. Detta mål är också en del av EUs målsättning kring avfall. Lagkrav finns också på utsortering av åtminstone sex material vid uppkomst av bygg- och rivningsavfall.

Aktiviteter:

• Utreda möjligheter till samarbeten och ytor för återbruk av byggmaterial.
• Planering genom exempelvis underhållsplaner för att använda vad som finns i verksamheten och inte renovera i onödan men heller inte låta byggnader och anläggningar stå utan underhåll.
• Information och aktiviteter i skolan, lära ut att skapa med det som redan finns.
• Ställa krav i upphandlingar, bygglov och rivningslov kring återbruk och möjliggörande till återvinning av material.

Materialåtervinning är en nyckel för det cirkulära samhället. När det inte längre går att återbruka något är det viktigt att ta vara på resurserna på bästa möjliga sätt. Utveckling sker ständigt och återvinning av fler och fler material och nya affärsidéer skapas vilket gynnar hela samhället. Vi vet att exempelvis metall och glas kan återvinnas hur många gånger som helst. Och att vi sparar enorma mängder energi på att återvinna plast kontra att tillverka ny plast från jungfruelig olja. Den enda gången det finns anledning att ta ut material från kretsloppet är när farliga kemikalier finns närvarande som inte ska föras vidare. Det farliga avfallet är därför otroligt viktigt att få till rätt flöde och uppmärksamma produkter som kan uppfattas som oskyldiga men i själva verket är farliga.

Återvinning i hushållen

Mål 2.1 Inga förpackningar ska förekomma i restavfallet.

Bakgrund: Enligt plockanalys består ca 35 vikt-% av hushållens restavfall av förpackningar som borde sorterats ut och återvunnits. Det är enorma resurser som kretsloppet går miste om och avfall som hade kunnat undvikas med istället genererar utsläpp vid förbränning. Det finns också ambitioner om att göra avfallsförbränningen fossilfri och för att kunna uppnå detta måste alla förpackningar sorteras ut.

Aktiviteter:

• Information till hushåll och verksamheter.
• Information till skolelever om sortering.
• Väga avfallet och redovisa vikter som effektivt kommuniceras.
• Implementera insamlingslösningar för ökad utsortering.

Mål 2.2
Minst 90% av allt som lämnas till energiåtervinning på återvinningscentralerna ska vara rätt sorterat. Varav inget elavfall eller farligt avfall ska förekomma.

Bakgrund: Enligt en plockanalys av hushållens grovavfall, genomförd av Avfall Sverige, utgörs 18% av produkter som är kommersiellt återanvändbara. Nytillverkning av produkter genererar stora mängder avfall och utsläpp till luft samt nyttjande av vatten och kemikalier. I möjligaste mån måste därför återbruk och materialåtervinning föredras framför energiåtervinning.

Aktiviteter:

• Information till hushåll och verksamheter.
• Information till skolelever om sortering.
• Samarbeta med Solkraft rondellen för ökat återbruk.
• Riktad kommunikation med användare av ÅVC-kort.
• Tillgänglig personal ska finnas på kommunens återvinningscentraler vid öppethållandetider för att kunna ge vägledning.

Återvinning i kommunala verksamheter

Mål 2.3
Alla kommunala verksamheter ska ha möjlighet att sortera förpackningsavfall.

Bakgrund: En del kommunala verksamheter har möjlighet till sortering i anslutning till fastigheten men långt ifrån alla. Förutsättningen till att sortera måste finnas eftersom alla som har förpackningsavfall ska sortera ut och lämna detta till det insamlingssystem som erbjuds enligt (Avfallsförordningen 2020:614). Detta är också ett steg mot att arbeta förebyggande i de kommunala verksamheterna.

Aktiviteter:

• Informera kommunens alla verksamheter om sortering och hantering.
• Arbeta efter Handlingsplan för avfallshantering för kommunala verksamheter inom Skellefteå kommun.

Kommunen har ett renhållningsansvar för gator och torg, allmän plats och vid nedskräpning i naturen. Det finns en risk att det som hamnar på marken i slutändan rinner med olika vattendrag ut i älvar och senare ut i haven vilket vi måste arbeta emot. Det är känt att skräp i Bottenviken är ett problem och det stannar inte bara där. En hel del avfall kan färdas långt innan de sköljer upp på land. Plast bryts långsamt ned till mikroplaster som kan färdas oerhört långt. Det har till och med påträffats mikroplaster i Arktis, en del av världen som inte är källan till detta avfall.

Målområdet kan kopplas till flera av Sveriges miljökvalitetsmål eftersom det även påverkar vattendrag och sjöar.

Allt som inte ska vara i naturen bidrar till att förorena marken eller vattnet. Målet är därför viktigt för att uppnå miljökvalitetsmålen Giftfri miljö, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans samt levande kust och skärgård samt God bebyggd miljö.

Mål 3.1
Andelen som upplever att gator och torg är rena, ökar.

Bakgrund: Med jämna mellanrum görs undersökningar som ger kommunen en uppfattning om hur invånarna upplever kommunens service. En av frågorna syftar till att undersöka invånarnas uppfattning om gator och torgs renlighet. Detta ger ett mått dels på hur rent det är men också hur arbetet med att hålla rent kommuniceras ut.

Aktiviteter:

• Genomföra kampanjer för att uppmärksamma nedskräpningen.
• Nyttja nudgeing och teknik för att göra det roligare att slänga avfallet i behållare.
• Placera ut sorteringskärl på strategiska platser.
• Arrangera skräpplockardagar där politiker, chefer och anställda inom kommunal verksamhet och bolag medverkar.

Mål 3.2
Nedskräpning på allmänplats ska minska.

Bakgrund: Det finns andra platser i kommunen än gator och torg som råkar ut för nedskräpning och som kommunen har ansvar för. Även på dessa platser är det viktigt att det är rent och snyggt utan någon nedskräpning. Nedskräpningen förstör både miljön och kan skada både människor och djur. En ovårdad plats drar dessutom till sig ytterligare nedskräpning och skapar otrygga miljöer.

Aktiviteter:

• Genomföra kampanjer för att uppmärksamma nedskräpningen.
• Nyttja nudgeing och teknik för att göra det roligare att slänga avfallet i behållare.
• Placera ut sorteringskärl på strategiska platser.
• Arrangera skräpplockardagar där politiker, chefer och anställda inom kommunal verksamhet och bolag medverkar.
• Arbeta med beteendeförändrande åtgärder.

Mål 3.3
Nedskräpning i kommunens natur- och vattenområden ska minska.

Bakgrund: Skräp som lämnas i naturen riskerar att hamna i vattendrag och senare i havet. Det finns också farliga ämnen i vissa produkter som kan läcka ut och förorena områden. Havs- och vattenmyndigheten har, enligt havsmiljöförordningen, tagit fram ett åtgärdsprogram för havsmiljön. Mål 3.3 stödjer åtgärdsprogrammet för en god havsmiljö då mål om att minska nedskräpningen på land även ger positiva följdeffekter på mängden marint skräp.

Aktiviteter:

• Informationskampanjer om nedskräpning i naturen.
• Information via skolor, KomVux, Svenska för invandrare, SFI, och liknande utbildningar om nedskräpning.
• Visualisera problematiken med nedskräpning.

Enligt regeringsbeslut ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären senast 2045. För att nationen ska nå målet gäller det att kommunerna ligger i framkant och tar sitt ansvar.

Nämnden för Samhällsbyggnad har antagit riktlinjer vid beställning av nya fordon till kommunens verksamheter. Målet är att 60% av kommunens fordonsflotta är fossilfri till 2025 och 100% till 2030.

Mål 4.1
Fordon som används inom verksamhet avfall ska vara 100% fossilfria

Bakgrund: Skellefteå har ett mål om att vara fossilfria till 2030 och verksamhet avfall tar detta mål på allvar. Insamlingen av avfall från hushållen körs på biogas men många andra fordon drivs med diesel eller bensin, det finns alltså lite att göra.

Fordon som transporterar till och från behandling sker oftast med så kallad returtransport, det vill säga att fordonet transporterar något åt båda hållen för att inte köra tomma. Detta är både ekonomiskt och miljömässigt fördelaktigt och något som ska premieras. Det finns dock många fossila transportmedel inom denna transportkategori och för att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären måste även dessa ses över.

Aktiviteter:

• Vid utbyte av fordon, upphandla med krav på fossilfria alternativ.
• Vid upphandlingar av avfallstransporter ska tåg och/eller fossilfria alternativ premieras.

Mål 4.2
Avfallstransporter ska vara 10% mer energieffektiva

Bakgrund: Även om fordonen drivs av fossilfria bränslen måste vi tänka på att förebygga inom alla områden. Att energieffektivisera ger minskad bränsleförbrukning som bidrar till både mindre utsläpp, lägre kostnad för bränsle och mindre bränsle som behöver produceras för avfallshanteringen.

Aktiviteter:

• Effektivisera körlistor för insamling av rest- och matavfall för att minimera körsträckor.

Upprätthålla kunskap inom ecodriving bland alla chaufförer

Mål 5.1 Tillgång till enkla och behovsanpassade system för hantering och insamling av material och avfall ska finnas tillgängliga.

Bakgrund: I takt med att samhället förändras måste också hanteringen av avfall förändras. Under planperioden kommer en ny producentansvarsförordning ge Sveriges kommuner ansvar för insamling av förpackningar. Denna insamling ska ske fastighetsnära. Utredningar och utvärderingar av olika fastighetsnära insamlingssystem visar på minskade mängder restavfall vilket går i linje med både avfallsplanens mål och de globala målet 12. Om håller konsumtion och produktion.

Aktiviteter:

• Följa lagstiftning och agera utefter politiska beslut om fastighetsnära insamling

Mål 5.2 Vid nyexploatering och nya detaljplaner ska massbalans eftersträvas i den mån det är möjligt.

Bakgrund: Att flytta jord- och bergsmassor från en anläggningsplats för att sedan köra dit jungfrulig bergskross och jordar är ofta inte ett hållbart alternativ. En god planering kan öka möjligheterna för att ta tillvara på material som finns tillgängligt och därmed bland annat minska transporter. Naturligtvis ska försiktighet beaktas vid förorenade massor.

Aktiviteter:

• Upprätta en strategi för de massor som förflyttas från och till anläggningsområden inom kommunen.

Mål 5.3 Vid upphandling av konsulter och entreprenör för projektering och genomförande ska hållbar avfallshantering vara en viktig del i förfrågningsunderlaget.

Bakgrund: Kommunen har ett ansvar och en chans att tillsammans med entreprenörer utveckla ett mer hållbart arbetssätt och byggande. Tillsammans med inköpsenheten kan alla verksamheter ställa krav och utveckla arbetet mot en mer hållbar kommun.

Aktiviteter:

• Öka kompetensnivån hos kommunens tjänstepersoner kring hållbar upphandling och hållbara inköp.