Bilaga 2 - miljöbedömning

Skellefteå kommuns avfallsplan fokuserar på mål och aktiviteter för genomförande av planen. Målen och aktiviteterna riktar sig till invånare, kommunala verksamheter och bolag samt privata företag. Alla som bor och verkar i Skellefteå kommun är alltså berörda av kommunens avfallsplan.

Avfallsplanens syfte och innehåll

Avfallsplanens syfte är att beskriva kommunens avfallshantering samt innehålla uppgifter om avfallets mängd och farlighet. Avfallsplanen har också som syfte att bidra till en mer hållbar resurshantering och därigenom minska avfallsmängderna och minska farligheten.

Avfallsplanen tar avstamp i avfallstrappen men utgår ifrån fem målområden.

• Förebyggande – Mängden avfall i kommunen ska minska
• Återvinning – Avfallet ska återgå i ett kretslopp så långt det är möjlig
• Nedskräpning – Avfall hör inte hemma i naturen
• Fossilfri fordonsflotta – Transport och insamling ska drivas på ett hållbart sätt
• Fysisk planering – Planering är det första steget mot hållbar avfallshantering

Utöver mål och aktiviteter innehåller Avfallsplanen

• en nulägesbeskrivning av avfallshanteringen utifrån avfallsslag Information om vilka styrmedel som finns att nyttja för att nå målen
• Mål och lagrum att förhålla arbetet till
• Beskrivning av producentansvarets avfallshantering och mängder

Bilagor som följer med avfallsplanen är

• Lista över nedlagda deponier
• Utvärdering av föregående avfallsplan
• Handlingsplan för avfallshantering i kommunala verksamheter

Denna miljöbedömning är även den en bilaga till avfallsplanen.

Avfallsplanens förhållande till andra planer och program

I arbetet med avfallsplaner har hänsyn tagits till andra planer och program för att inte ha motstridiga ambitioner och mål som andra planer och program inom kommunen. Kommunens hållbarhetsprogram utgör en bild av kommunens ambitioner och koppling mellan olika planer och program vilket har tagits i beaktande.

Nollalternativ

Nollalternativet beskriver påverkan på miljön om avfallsplanen 2023-2030 inte genomförs och nuvarande avfallsplan 2018-2022 fortsätter att gälla.

När inga nya mål för avfallshanteringen sätts upp för Skellefteå kommun och utvecklingen inom avfallshantering eller nedskräpning stannar av bedöms miljöpåverkan bli negativ. Kommunen har antagit en utmaning från Avfall Sverige om att minska hushållens rest- och matavfall till 2025 som därmed driver på arbetet i några år till men därefter stannar målarbetet. Om avfallshanteringen stannar på den metod som idag finns med den infrastruktur som idag finns blir det inga långsiktiga förbättringar. Kommunens roll i att bidra till miljömål och diverse olika certifieringar kommer ge sämre resultat i längden. Bristen på mål kan ge effekt på satsningar inom kommunikation, förebyggande arbete, avfallsminimering och arbete med att minska utsläppen från avfallshanteringen.

Andra alternativ

Varje kommun ska ha en avfallsplan enligt miljöbalken. För Skellefteå kommun är detta liknande tidigare år en avfallsplan för kommunen. Andra alternativ skulle kunna vara en gemensam avfallsplan med en eller flera andra kommuner vilket inte är aktuellt för denna planperiod. Att redovisa andra alternativ anses inte relevant för Skellefteå kommuns avfallsplan.

Avfallshanteringen har alltid en negativ miljöpåverkan eftersom det handlar om resurser som utvunnits, förädlats, förbrukats och sen ska tas om hand. Om den påverkan sätts i perspektiv mot att inte samla in och behandla avfall innebär det betydligt mer negativa effekter på miljön varför avfallshanteringen är viktig för att minska de negativa effekterna. Hela avfallsplanen eftersträvar en hållbar utveckling och syftar till att bidra till mindre negativ miljöpåverkan genom att minska avfallets mängd och farlighet. I miljöbalkens 6 kap 2 § anges vilka aspekter som ska beaktas vid framtagande av en miljöbedömning. Följande aspekter anses väsentliga, eller eventuellt väsentliga för avfallsplanen.

Befolkning, bebyggelse och människors hälsa

Människor i kommunen genererar avfall, både i kommunen och utanför. Det är viktigt att det finns fungerande sätt att göra sig av med avfall. Om det inte upplevs att möjligheten att lämna sitt avfall eller att sortera rätt inte finns är risken att sorteringen minskar eller att det blir nedskräpning vilket orsakar flera följdeffekter. Nedskräpning leder ofta till ytterligare nedskräpning och otrygga miljöer. Förutom otrygga miljöer bidrar det också till föroreningar till mark och vatten och i längden havet.

Det är viktigt att avfallshanteringen får plats i stadsplaneringen, framförallt nu när Skellefteå stad och andra delar av kommunen förtätas och expanderar. Vid dålig planering finns risk för negativ påverkan då hämtningsfordon kan behöva ta sig in på området som inte är utformade för fordon. Att backa fram till insamlingsplatsen är inte ett säkert körsätt varken för chauffören eller människorna som bor i området. Vägarna till insamlingsplatser måste därför vara förberedda för fordon på ett enkelt och tillgängligt sätt. Tillgängligheten för personer med begränsad rörlighet är också den viktig att ta i beaktande redan i planeringsstadiet.

Luft och klimat

En utbyggd avfallshantering innebär ofta också en del transporter. Skellefteå kommun är stort till ytan och renhållningsfordonen måste köra långa sträckor för att kunna fullfölja uppdraget att leverera tjänsten till alla i kommunen. Detta medför utsläpp av växthusgaser till luft som kan påverka både klimat och människor hälsa.

En brand på avfallsanläggningen kan ge stora effekter på utsläppen till både luft och natur. Vid en brand sprids, förutom koldioxid, även giftiga gaser från materialet. Släckningen kan innebära spridning av farliga ämnen till mark och vattenmiljöer.

Mark, jord och vatten

Nedskräpning har stor risk att medföra negativ miljöpåverkan på mark- och vattenmiljön. Även masshantering vid anläggningsarbeten kan ha en negativ påverkan då jordmassor förflyttas från ett ställe till ett annat och risken för lakning av olika ämnen på nya områden finns.

Regn har även en lakande effekt på deponier och för med olika ämnen ut i lakvattendammen. Om detta vatten istället skulle skickas ut fritt till vattendrag sprids ämnena via vattnet till både omkringliggande mark och större recipienter.

Mycket av de mikroplaster som finns i naturen kommer av slitage från däck. Renhållningsfordonens däck är inget undantag utan bidrar till att partiklar och mikroplaster sprids i miljön.

Landskap och kulturmiljö

Inga nya anläggningar på icke redan i anspråkstagna områden planeras under planperioden vilket medför bedömningen att ingen betydande miljöpåverkan kommer att ske inom dessa aspekter.

Hushållning med mark, vatten och den fysiska miljön

I stadsplaneringen sätts riktlinjer för nyttjandet av mark- och vattenresurser samt fysisk miljö. Skellefteå expanderar och det blir viktigt att säkerställa god tillgång till mark och vatten. Det är också viktigt att använda den fysiska miljön på ett hållbart sätt så att den inte blir överexploaterad. Denna aspekt tas upp i översiktsplaner och kommer inte finnas med som bedömningsgrund för denna avfallsplans miljöbedömning.

Annan hushållning med material och råvaror

Avfall genereras av produkter som nyttjats i något steg för att sedan inte längre behövas. Vid dålig planering, bristande kunskap eller otydliga rutiner kan onödiga mängder material

eller fel material och råvara nyttjas för att sen avyttras. Detta ger en ökas mängd avfall och därmed en ökad miljöbelastning.

Även kommunens invånare har en påverkan via konsumtion och bristande kunskap och engagemang. Genom att slänga mat som hade kunnat ätas upp eller konsumeras på ett ohållbart sätt bidrar till en negativ miljöpåverkan, både i kommunen och utanför.

Bristande möjlighet till återbruk eller kunskap om hur återbruk ska hanteras kan leda till att fullt fungerande produkter slängs för material- eller energiåtervinning. Detta är en förlust för kretsloppet och bidrar till att nya produkter måste produceras vilket ger en negativ påverkan på miljön.

Ineffektiva transporter ger ökade utsläpp till miljö på flera sätt, bland annat en ökad användning av drivmedel vilket ger en negativ påverkan till miljön och människors hälsa.

En kortfattad beskrivning av miljöpåverkan kommer att beskrivas för varje målområde. Därefter listas målen och de effekter de har på miljön.

Målområde 1. Förebygga avfall – mängden avfall ska minska

Alla produkter har en negativ miljöpåverkan och blir till slut ett avfall – det går inte att konsumera sig ur klimatkrisen. Att förebygga uppkomsten av avfall är det mest effektiva sättet att minska miljöpåverkan från avfall. Detta målområde syftar till att minska avfallsmängderna och uppmuntra hållbar konsumtion i hushållen och i verksamheter.

Målområdet har mål för invånare och för kommunala verksamheter.

Mål 1.1 Mängden rest- och matavfall ska minska med 25% till 2025

Målet är en del av en större utmaning från Avfall Sverige. Målet jobbar med att minska avfallsmängderna och se till så att mycket av de förpackningar som hamnar i restavfallet i stället sorteras ut för återvinning. Det är resurser som ska tas tillvara, inte energiåtervinnas.

Positiva miljökonsekvenser av målet är att mindre restavfall förbränns. Mindre livsmedel konsumeras för att sedan slängas i onödan och mer material går till återvinning.

Om mängden mat- och restavfall minskar med 25% från år 2015 till år 2025 genom förebyggande görs en besparing på ca 10 000 ton CO²ekvivalenter per år.

Utmaningen är att få hushåll och verksamheter att ändra beteende så att målet kan uppnås, detta kan exempelvis göras genom information, styrande avfallstaxa eller förändrat insamlingssystem. Förändringar i insamlingssystemet kan medföra både positiva och negativa miljöaspekter. Mer material sorteras ut för återanvändning och återvinning men en utökad fordonsflotta kan krävas för insamlingen vilket bidrar till påverkan både genom produktion av fordon och förändrad körning. I samhällsförändringen är detta viktigt att vara observant på.

Målet bedöms ge positiva miljökonsekvenser.

Mål 1.2 Mängden rest- och matavfall ska minska med 30 %

Målet gäller för hela planperioden och avser den totala mängden rest- och matavfall delat i antalet invånare.

Om mängden mat- och restavfall minskar med 30% från år 2020 till år 2030 genom förebyggande görs en besparing på ca 6 000 ton CO²ekvivalenter per år.

Målet bedöms ge positiva miljökonsekvenser.

Se motivering i mål 1.1.

Mål 1.3 Hushållen ska minska mängden matsvinn med 50 %

Målet är direkt kopplat till förebyggande av avfall. Beräknat på grunddata från 2020 års plockanalys ges en minskning på 820 kg matavfall vilket ger en besparing på 1 800 ton CO²-ekvivalenter. Detta beräknat utifrån insamling och behandling av avfallet.

Målet bidrar till att minskade resurser förbrukas, minskade transporter och minskade behov av behandling.

Målet bedöms ge positiva miljökonsekvenser.

Mål 1.4 Plasten i samhället ska minska och den plast som nyttjas ska återvinnas

Plast är ett fantastiskt material som har många viktiga användningsområden. Tyvärr används plast i för många avseenden i onödiga lägen där andra material är att föredra både med hänsyn till råvara, produktion och avfallshantering. Att minska plastens roll i samhället är väsentligt för både minskad nedskräpning och därigenom påverkan på mark- och vattenmiljöer men också utsläpp till luft från transporter och avfallshantering.

Målet bedöms ge positiva miljökonsekvenser.

Mål 1.5 Inget elavfall eller farligt avfall ska förekomma i hushållens kärl för insamling av kommunalt avfall.

Elektroniska produkter innehåller värdefulla metaller och ämnen som är bristvara som jungfruelig resurs. Det är därför extra viktigt att det el-avfall som uppkommer faktiskt

kommer till återvinningsanläggningar så att det kan tas tillvara. Återvunna material kan ersätta ny brytning av metaller på platser som har dåliga förutsättningar för minskad påverkan på miljö och människors hälsa.

Farligt avfall är ofta sådant som inte ska tillbaka till kretsloppet och som inte energiåtervinningens anläggningar har rening för. Detta medför stor miljöpåverkan om det hamnar fel.

Att förebygga dessa två avfall och få det till rätt flöde bedöms ge positiva miljökonsekvenser.

Mål 1.6 Nettomängden återbrukat material inklusive textilier öka till 11 kg/invånare och år

Invånarnas förmåga att återbruka via köp- och säljsidor eller de återbruksaktörer i kommunen är en nyckel för att komma uppåt i avfallstrappan och minska nyproduktionen av produkter. Genom att ge en produkt längre livslängd sparas både energi, kemikalier, material och ekonomi, oavsett vilken produkt det gäller. I första hand handlar förebyggandet om att minska all typ av konsumtion, men att den konsumtionen som ändå behöver ske kan ske via begagnatmarknaden. Det finns en oerhörd mängd produkter som redan är producerade och är redo för att ingå i kretsloppet och nyttjas till dess att det inte längre går att använda längre.

Målet bedöms ge positiva miljökonsekvenser.

Mål 1.7 Kommunens verksamheter ska i första hand undersöka möjligheter till återbruk framför nyköp och avfallshantering.

För att hushålla med resurser är det viktigt att börja undersöka återbruksmöjligheter, både när något nytt behövs men även när något inte längre behövs inom verksamheten. Återbruk bidrar till att förebygga nyköp och håller materialet i kretsloppet längre vilket ger positiv miljöpåverkan.

Målet inleds med fokus på de vanligaste återbrukskategorierna – inredning och köksutrustning. En annan kategori är arbetskläder. Många verksamheter är noga med att använda arbetskläder och har ett system för återvinning och återbruk men fler bör ta efter detta. Det går enorma mängder vatten, kemikalier och energi att producera textilier och detta måste kommunen hushålla med.

Målet bedöms ge positiva miljökonsekvenser.

Mål 1.8 Matavfallet från kommunala verksamheter ska minska

Att förebygga matavfall är viktigt av många anledningar, hemma såväl som på jobbet. Det minskar produktion av livsmedel, transporter och avfallshantering.

Målet bedöms ge positiva miljökonsekvenser.

Mål 1.9 Mängden engångsartiklar i kommunens verksamheter ska minska

Engångsartiklar är i många fall inte nödvändigt utan den primära motiveringen är att det är enkelt. Enkelt att använda, förbruka och sen kasta. Engångsprodukter är ett prioriterat område för EU som förbjudit ett antal produkter i plast.

Genom att byta ut från engångs till flergångs görs en besparing på transport av engångsmaterial, tid för beställning och logistikhantering samt minskade mängder avfall.

Målet bedöms ge positiva miljökonsekvenser.

Mål 1.10 Skellefteå kommun har hållbara plast- och textilflöden med mål för fortsatta förbättringar

Det är mycket material i omlopp inom den kommunala organisationen, att kartlägga dessa och tydliggöra vilka problem som finns ges möjlighet att åtgärda. Målet är svårt att bedöma miljökonsekvensen av eftersom flöden idag inte är kända. Målet är dock att förbättra flödena och få dem mer hållbara.

Av den anledningen bedöms målet ge positiva miljökonsekvenser.

Mål 1.11 Mängden engångsprodukter på evenemang ska minska och arrangörerna ska aktivt arbeta för att förebygga avfall.

Evenemang genererar mycket blandat avfall och nedskräpning. Det finns många andra sätt ett evenemang påverkar negativt – transporter för både besökare, utställare och matstånd och mycket annat. Detta är andra delar som evenemangen bör se över och ställa högre krav på hållbarhet.

Att minska både mängderna och öka sorteringen vid evenemangen kan ge stora vinningar både genom minskade utsläpp av växthusgaser vid förbränning och minskad förorening av mark- och vattenmiljö.

Målet bedöms ge positiva miljökonsekvenser.

Mål 1.12 Minst 70% av icke-farligt bygg- och rivningsavfall återbrukas eller återvinns.

Byggsektorn har stor miljöpåverkan genom hela livscykeln, att då inte hushålla med de resurser som finns för att minska den negativa påverkan är inte i linje med varken Agenda 2030 eller Sveriges miljömål. Genom att återanvända och återvinna materialet kan avfall förebyggas och nyproduktion minskas. Det ger också avsättning för återvunna material vilket är en av många utmaningar inom materialåtervinning.

Målet bedöms ge positiva miljökonsekvenser.

Målområde 2. Återvinning – avfallet ska återgå i ett kretslopp så långt det är möjligt

För att inte materialet ska försvinna från kretsloppen är vikten av materialåtervinning stor och är en nyckel i den cirkulära ekonomin. Materialåtervinningen bidrar framför allt till minskade utsläpp av växthusgaser till luft genom minskat behov av förbränning. Det bidrar också till att mindre mängder jungfrueligt material behöver utvinnas då materialet kan användas igen, och igen, och igen.

Målområdet har mål för invånare och för kommunala verksamheter.

Mål 2.1 Inga förpackningar ska förekomma i restavfallet

Enligt plockanalys 2020 bestod ca 35 vikt% av hushållens restavfall av förpackningar. Detta är en förlust och något som måste förändras. Genom beteende- och systemförändringar finns dock möjligheter att minska denna andel felsorterat och öka materialåtervinningen.

Målet bedöms ge positiva miljökonsekvenser.

Mål 2.2 Minst 90% av allt som lämnas till energiåtervinning på återvinningscentralerna ska vara rätt sorterat. Varav inget elavfall eller farligt avfall ska förekomma.

När mycket av det som lämnat till energiåtervinning på återvinningscentralerna i själva verket skulle kunna återbrukas eller återvinnas ger det onödiga förluster för miljön. Genom att informera och på olika sätt uppmana till återbruk kan denna felsortering minska.

Målet bedöms ge positiva miljökonsekvenser.

Mål 2.3 Alla kommunala verksamheter ska ha möjlighet att sortera förpackningsavfall.

Kommunen är en stor arbetsgivare med många olika verksamheter. Det genereras mycket avfall inom verksamheterna och mycket av det är förpackningar som skulle kunna sorteras ut. Alla har i dagsläget inte sorteringsmöjlighet vilket försvårar för personalen. Sortering ska vara lika självklar hemma som på jobbet för att göra det lätt att göra rätt.

Målet bedöms ge positiva miljökonsekvenser.

Målområde 3. Nedskräpning – Avfall hör inte hemma i naturen

Att nedskräpning blivit ett problem är lätt att se men svårt att exakt mäta. Det kommer ständigt rapporter om nedskräpning längs med Sveriges kustområden och mycket av det kommer från nedskräpningen på land. Det bidrar till föroreningar till mark och kan skada växt- och djurliv. Det är därför viktigt att arbeta med minskning av nedskräpning både i stadsmiljöer, natur och vattendrag.

Mål 5.1 Andelen som upplever att gator och torg är rena, ökar

För att gator och torg ska bli renare krävs en beteendeförändring till att sluta slänga skräp utanför papperskorgar. Det krävs också att det finns synliga papperskorgar för den som har ett skräp. För att nå målet krävs alltså ett samarbete mellan invånare och kommun. Minskas nedskräpningen på gator och torg hamnar mindre skräp i våra vattendrag. Det ger också lägre belastning på städning och fordon för städningen vilket i sin tur ger lägre utsläpp av växthusgaser. I stället kan transporter för tömning av papperskorgar öka vilket genererar ett ökat utsläpp av växthusgaser. Med effektivare fordon eller fordon som drivs av biodrivmedel minskar även dessa utsläpp.

Målet bedöms ge positiva miljökonsekvenser även om utsläpp från transport kontra städning förmodligen tar ut varandra.

Mål 3.2 Nedskräpning på allmänplats ska minska

För att minska nedskräpningen på allmänna platser krävs beteendeförändringar. Det ska vara självklart att plocka upp efter sig på badstranden eller vid grillplatsen och ta med sig skräpet hem eller till närmaste papperskorg. Det är platser som inte har regelbunden städservice och det är därför extra hög risk för föroreningar och att skräpet hamnar i vattendragen.

Målet bedöms ge positiva miljökonsekvenser.

Mål 3.3 Nedskräpning i kommunens natur- och vattenområden ska minska

Dumpning i naturen är ett oacceptabelt sätt att göra sig av med sitt avfall. Det finns stor risk att föroreningar läcker ut till mark- och vattenmiljö och är en fara för djurlivet. Det är inte ett lätt mål att nå eftersom det oftast inte går att identifiera vem som dumpar avfallet men desto viktigare att jobba för.

Målet bedöms ge positiva miljökonsekvenser.

Målområde 4 Fossilfri fordonsflotta – Transport och insamling ska drivas på ett hållbart sätt

Mål 4.1 Fordon som används inom Avfallsverksamheten ska vara 100% fossilfria

Transportsektorn, där insamling och transport av avfall är en del, använder mycket fossila drivmedel, detta ger upphov till stora utsläpp av växthusgaser. Insamling och transport måste fortgå för att kommunen ska fullfölja sitt uppdrag men kan då genomföra det med fossilfria bränslen och därmed minska utsläppen och miljöpåverkan vid produktion av drivmedlet.

Målet bedöms ge positiva miljökonsekvenser.

Mål 4.2 Avfallstransporter ska vara 10% mer energieffektiva

Genom att effektivisera transporter förbrukas mindre drivmedel och däcken slits mindre vilket ger mindre utsläpp av växthusgaser och mindre mikroplast från däcken.

Målet bedöms ge positiva miljökonsekvenser.

Målområde 5. Fysisk planering – God avfallshantering är en del av en hållbar samhällsutveckling

Mål 5.1 Tillgång till enkla och behovsanpassade system för hantering och insamling av material och avfall ska finnas tillgängliga.

I takt med att samhället förändras måste också avfallshanteringen förändras för att tillgodose de behov som uppkommer. Det handlar om att göra det lätt att göra rätt för kommunens invånare och se till så att det är rättvist. Genom att erbjuda tjänster som är effektiva och enkla kan en beteendeförändring ske och mer material komma till nyanvändning eller materialåtervinning.

Målet bedöms ge positiva miljökonsekvenser.

Mål 5.2 Vid nyexploatering och nya detaljplaner ska massbalans eftersträvas i den mån det är möjligt.

Anläggning och byggsektorn hanterat stora jordmassor som transporteras till olika ställen för förvaring eller behandling. Genom att i större utsträckning använda det som finns på plats kan transporterna minska rejält. Detta är också en del av att hushålla med de resurser som finns och utöva hållbar samhällsutveckling.

Målet bedöms ge positiva miljökonsekvenser.

Mål 5.3 Vid upphandling av konsulter och entreprenör för projektering och genomförande ska hållbar avfallshantering vara en viktig del av förfrågningsunderlaget.

En viktig aktivitet för att kommunen ska minska avfallsmängderna är via upphandlingsverktyg och inköpskrav. Kommunen ska verka som en positiv drivkraft i omställningen och kan påverka konsulter och entreprenörer till att få mer hållbara tjänster allt i syfte till en hållbar avfallshantering.

Målet bedöms ge positiva miljökonsekvenser.

Miljökonsekvenserna av genomförandet av föreslagen avfallsplan bedöms i huvudsak vara positiva. Detta förutsätter att inget oväntat händer och inga nya anläggningar för avfallshantering byggs under planperioden.

Avfallsplanen är ett övergripande strategiskt dokument som syftar till att hushålla med resurserna och minska påverkan på miljö. Målen som finns i planen driver alla mot ett mer hållbart samhälle för både människa och miljö. Avfallsplanen ligger i linje med de nationella miljökvalitetsmålen och etappmålen och bidrar till måluppfyllelsen för dessa. Den ligger också i linje med Sveriges nationella avfallsplan med avseende på exempelvis ökad återanvändning, ökad återvinning, minskat matsvinn och minskad nedskräpning.

Risken för negativ miljöpåverkan bedöms som liten och tillskrivs främst ökade transporter vid förändrade insamlingssystem. Den vinst som ges av insamling för materialåtervinning och återanvändning ger dock större positiva effekter.