K-märkta byggnader
I Skellefteå kommun använder vi begreppet k-märkt om alla hus, anläggningar och miljöer med ett utpekat kulturhistoriskt värde. Genom olika former av skydd garanteras skelleftebor och besökare rätt till en viktig del av vårt kulturarv.
Skydden kan se olika ut, men vad det egentligen handlar om är identitet: egenskaper hos huset som ger det karaktär. Värnar vi de egenskaperna förbinder vi oss med vår gemensamma historia. En stad utan identitet eller historia är inte attraktiv, varken för dess invånare eller för besökare.
Stolthet
Det viktigaste skydd ett hus kan få är att dess ägare eller invånare känner stolthet över det. Om det fungerar, och om man erbjuds råd och tips inför renovering, om- och tillbyggnad är mycket vunnet. Därför är dialogen med medborgarna en hörnsten i allt arbete med kulturmiljövård. De formella skydd ett särskilt värdefullt hus kan få enligt plan- och bygglagen eller kulturminneslagen kan vara av olika slag.
På de här sidorna kan du se om ditt hus är k-märkt, läsa om skydd och bidrag samt ladda ner dokument som på olika sätt beskriver våra kulturmiljöer. Vi bjuder också på en liten stilguide.
Alla som äger ett hus är skyldiga att vårda och underhålla det. Om man har ett särskilt värdefullt hus och särskilda krav ställs, kan dock kostnaderna för renovering och underhåll bli dyrare än normalt. Här nedan kan du läsa mer om de olika skydd och bidrag som finns för k-märkta hus.
Varsamhetskravet i Plan- och bygglagens tredje kapitel gäller alla hus och alla ändringar, både utvändigt men också för inredningsdetaljer och planlösningar. Lagen innebär inte ett förbud mot ändring, men att de ska utföras så att husets värden inte minskas eller förstörs.
Hus och områden som pekas ut i särskilda dokument har särskilda bevarandevärden och man vill försäkra sig om att förändringar sker i samspel med den äldre bebyggelsen och utan att de särskilda värdena påverkas. Förutom det allmänna varsamhetskrav som alla byggnader omfattas av så har dessa hus och områden sådana höga historiska, kulturhistoriska, miljömässiga eller konstnärliga värden att de bedöms falla under plan- och bygglagens åttonde kapitel paragraf 13. Det innebär att de inte får förvanskas. Men observera att förvanskningsförbudet inte är ett förbud mot förändringar.
Q- eller q-märkning är en bestämmelse i en kommunal detaljplan som ger skydd åt hus inom detaljplanens område. Ett stort Q är en bestämmelse om hur ett hus eller ett område får användas och innebär att användningen ska vara anpassad till husets kulturvärden. Stora Q är inte en ”strängare” variant av lilla q, utan en annan sorts bestämmelse. Ett litet q betecknar att byggnaden är särskilt kulturhistoriskt värdefull och inte får förvanskas. Det kan vara rivningsförbud eller att befintlig gestaltning och detaljering ska bibehållas. Litet q är det starkaste skydd en byggnad kan få i en detaljplan och kan reglera sådant som vanligtvis inte är bygglovspliktigt, exempelvis interiörer eller hur underhåll ska utföras. Även lilla f och lilla k innebär särskilda krav.
Ett kulturreservat är ett område som skyddas efter beslut av länsstyrelsen eller kommunen i syfte att bevara värdefulla kulturlandskap.
En kulturmiljö av riksintresse är ett område av nationellt intresse, och regleras i Miljöbalken. Riksintressen beslutas i dialog mellan stat och kommun och redovisas i översiktsplanen. Riksintressen bevakas av länsstyrelsen och får inte skadas påtagligt av till exempel nya byggprojekt.
Ett byggnadsminne är en kulturhistoriskt värdefull byggnad som skyddas av Kulturminneslagen. Det är det starkaste och mest långsiktiga skydd en byggnad kan ha i Sverige. Beslut om byggnadsminnesförklaring fattas av staten eller länsstyrelsen som utformar särskilda skyddsbestämmelser för byggnaden som beskriver vad som är skyddat och hur det ska vårdas. Kulturminneslagen säger också att kyrkobyggnader och begravningsplatser uppförda/anlagda före år 1940 inte får ändras utan särskilt tillstånd. Tillstånd enligt Kulturminneslagen söks hos Länsstyrelsen. Det kan alltså krävas både bygglov från kommunen och tillstånd från Länsstyrelsen.
Bidrag. Om man tänker renovera ett särskilt värdefullt hus kan man söka statligt bidrag hos länsstyrelsen för antikvariska överkostnader. De bidrag som finns är dock begränsade och ingen rättighet. Oavsett om bidrag beviljas eller inte man är iallafall skyldig att sköta om sitt hus.
Det är byggnadens kulturhistoriska värde och arbetsinsatsernas art som avgör om statsbidrag kan lämnas. Lagskyddade byggnadsminnen och byggnader inom kulturmiljöer av riksintresse kommer i första hand. Byggnader eller miljöer vars verksamhet är utåtriktad eller kommer allmänheten tillgodo (som t.ex Rismyrliden eller Olofsfors bruk) är prioriterade. Normalt sett lämnas inte bidrag till byggnader som har flyttats.
Förutom anslaget till kulturmiljövård från länsstyrelsen kan man där också söka olika typer av EU-bidrag för kulturmiljövårdande insatser. Grundregeln är att åtgärderna ska vara antikvariskt motiverade och angelägna. Bidraget är i första hand avsett för att bevara byggnader, inte för att byta ut eller nytillverka byggnadsdelar. Om bidrag lämnas till en viss åtgärd, måste övriga åtgärder i en upprustning utföras på ett kulturhistoriskt riktigt sätt.
Byaföreningar och andra föreningar kan söka de bygdeavgiftsmedel som är tillgängliga för fördelning inom Skellefteå kommun och härrör från regleringen av Skellefteälven. Kommunstyrelsen beslutar om bidrag ur bygdeavgiftsmedel, på uppdrag av länsstyrelsen.
Är mitt hus k-märkt?
Här kan du själv se om ditt hus är k-märkt, och på vilken nivå.
Observera att informationen om vilka byggnader som är k-märkta inte är fullständig eftersom arbete med inventeringar och detaljplaner pågår kontinuerligt. Hus i andra områden än de som redovisas nedan kan också vara särskilt värdefulla. Ett hus kan vara särskilt bevarandevärt även utan att ha pekats ut i någon inventering eller dylikt, men observera att ett utpekande inte betyder att huset inte får ändras, enbart att de särskilda värdena ska skyddas. Kontakta Skellefteå museum eller kundtjänst om du har frågor.
De röda markeringarna på kartan är så kallade kulturhistoriska objekt. Zooma in för att se på nära håll.
Byggnadsordning Centrala stan (pdf) , 2.3 MB, öppnas i nytt fönster.
Byggnadsordning Norrböle (pdf) , 4.6 MB, öppnas i nytt fönster.
Byggnadsordning Prästbordet (pdf) , 5.2 MB, öppnas i nytt fönster.
Byggnadsordning Älvsbacka (pdf) , 2.2 MB, öppnas i nytt fönster.
Ortsanalys Bovikens by , 975.1 kB, öppnas i nytt fönster.
Riktlinjer Pite-Rönnskär , 2.2 MB, öppnas i nytt fönster.
Byggnadsordning Skelleftehamn (pdf) , 2.8 MB, öppnas i nytt fönster.
Byggnadsordning Bureå (pdf) , 50 MB, öppnas i nytt fönster.
Byggnadsordning Fiskelägen (pdf) , 3.1 MB, öppnas i nytt fönster.
Stilguiden - särtryck ur byggnadsordningen (pdf) , 786.2 kB, öppnas i nytt fönster.
Våra kulturmiljöer - kulturmiljöprogram (pdf) , 33.7 MB, öppnas i nytt fönster.
Dokumenten uppfyller inte fullt ut kraven på tillgänglighet. Behöver du hjälp med att ta del av informationen kan du kontakta kundtjänst.