Så gör du dina egna bygglovsritningar

Du kan ofta göra bygglovsritningarna själv. De kan vara digitala eller ritade för hand, men behöver vara tydliga, skalenliga och innehålla de uppgifter som kommunen behöver. Här får du hjälp att ta fram ritningar och kontrollera dem innan du skickar in ditt ärende.

Informationsikon

Vet du inte vilka ritningar som behövs för ditt projekt? Se ritningar och handlingar för ditt projekt

Innan du börjar

Ta först reda på vilka ritningar och andra handlingar som behövs för ditt projekt. Om du ska göra en situationsplan behöver du också kontrollera vilket kartunderlag du ska använda.

Du kan rita digitalt eller för hand. Om du ritar för hand behöver du använda linjal och vara noggrann med mått, skala och linjer.

Krav på ritningarna

Tydliga och fullständiga ritningar minskar risken för att kommunen behöver begära kompletteringar.

Alla ritningar ska:

  • Vara tydliga och skalenliga
  • Innehålla mått och information om skala
  • Visa vad som finns i dag och vad som är nytt eller ändrat
  • Ha ritningshuvud med fastighetsbeteckning, ritningens namn, datum och version
  • Ha text, linjer och symboler som är lätta att läsa
  • Ha en vit eller neutral bakgrund

Situationsplaner och andra kartbaserade ritningar ska dessutom ha en norrpil.

Om du använder en äldre ritning som underlag ska du ta bort gamla stämplar och anteckningar. Kontrollera också att ritningen stämmer med hur byggnaden ser ut i dag.

Lämna varje ritning som en separat PDF-fil. Ge filerna tydliga namn som visar vad de innehåller, exempelvis:

  • Situationsplan.pdf
  • Planritning.pdf
  • Fasadritningar.pdf
  • Sektionsritning.pdf

Checklista för vanliga ritningar

Här kan du kontrollera de fyra vanligaste bygglovsritningarna. Behöver du en annan typ av ritning finns fler förklaringar längre ner på sidan.

En situationsplan visar fastigheten ovanifrån och var den planerade åtgärden ska placeras.

När du gör situationsplanen behöver du använda rätt kartunderlag. Så gör du en situationsplan och väljer kartunderlag

Illustration av ett hus och en tomtkarta med skiktlinjer och markerade gränser.

Situationsplan ska visa

  • Fastighetsgränser och fastighetsbeteckning
  • Befintliga och nya byggnader
  • Byggnadens placering och mått
  • Avstånd till tomtgränser
  • Infart, parkeringsplats och andra relevanta ytor
  • Norrpil
  • Skala (vanligtvis 1:400 eller 1:500)

Kontrollera innan du skickar in

  • Har du använt rätt och aktuellt kartunderlag?
  • Är avstånden till fastighetsgränser måttsatta?
  • Framgår det vad som finns i dag och vad som är nytt?
  • Finns norrpil, skala och skalstock?

En planritning visar byggnaden uppifrån, våning för våning. Den beskriver hur rummen är indelade, hur man rör sig i byggnaden och hur den ska användas.

Illustration av ett hus i perspektiv med en streckad snittlinje samt en planritning sedd ovanifrån.

Planritningen ska visa

  • Byggnadens alla våningsplan som berörs av åtgärden
  • Rummens användning, till exempel kök, sovrum, förråd eller wc
  • Väggar, dörrar, fönster och trappor
  • Fasta installationer, till exempel köksinredning, wc och dusch
  • Mått som visar rummens storlek och byggnadens utbredning
  • Tydlig markering av vad som är befintligt och vad som är nytt eller ändrat.
  • Skala (t.ex. 1:100) och skalstock

Kontrollera innan du skicka in

  • Har alla rum en angiven användning?
  • Finns tillräckliga mått för att förstå byggnaden och rummen?
  • Framgår det tydligt vad som ska byggas eller ändras?
  • Är text, linjer och symboler lätta att läsa?

En fasadritning visar byggnaden rakt framifrån, från sidan och bakifrån. Den beskriver hur byggnaden ser ut utvändigt och hur den förhåller sig till marken. Fasadritning används också för att bedöma att byggnaden följer detaljplanen och passar in i området.

Illstration av en fasadritning som visar ett hus i perspektiv med streckade måttpilar för höjd, längd och tak samt en förenklad fasadvy med ett fönster.

Fasadritning ska visa

  • Byggnadens alla fasader som berörs av åtgärden
  • Byggnadshöjd och nockhöjd
  • Marklinje, både befintlig och förändrad mark
  • Dörrar, fönster, balkonger, skorstenar och takutsprång
  • Material och färger (kan anges med text)
  • Tydlig markering av vad som är befintligt, nytt eller ändrat
  • Skala (vanligtvis 1:100) och skalstock

Kontrollera innan du skickar in

  • Visas alla fasader som påverkas?
  • Finns relevanta höjder angivna?
  • Visas både befintlig och planerad marknivå om marken ändras?
  • Framgår material och färger?
  • Är den planerade ändringen tydligt markerad?

En sektionsritning är ett genomskuret snitt av byggnaden. Den visar höjder, våningsplan och hur byggnaden är uppbyggd i förhållande till marken.

Illustration av ett hus i perspektiv med måttpilar på taket samt en genomskärning av huset.

Sektionsritning ska visa

  • Ett genomskärande snitt genom byggnaden
  • Våningshöjder och rumshöjder
  • Takets lutning och konstruktion i huvuddrag
  • Grundläggning och marknivåer
  • Bjälklag och trappor där de berörs
  • Tydlig markering av vad som är befintligt och vad som ändras
  • Skala (vanligtvis 1:100) och skalstock

Kontrollera innan du skicka in

  • Framgår det av planritningen var snittet är taget?
  • Är relevanta höjder och nivåer måttsatta?
  • Visas marknivåerna?
  • Går det att förstå hur tillbyggnaden eller ändringen ansluter till den befintliga byggnaden?

Fler typer av ritningar och handlingar

Ett byggprojekt kan också kräva exempelvis markplaneringsritningar, konstruktionsritningar, detaljritningar eller tekniska beskrivningar. Se förklaringar av fler ritningar och andra handlingar

Frågor och svar

Ja, om ritningarna stämmer med hur byggnaden ser ut i dag. Ta bort gamla stämplar och anteckningar och markera tydligt vad som finns i dag och vad som ska byggas eller ändras.

I kommunens digitala ritningsarkiv kan det finnas ritningar från tidigare ärenden. Sök efter äldre ritningar i ritningsarkviet

Nej. Skalan ska passa ritningens innehåll och göra den lätt att läsa. Plan-, fasad- och sektionsritningar görs ofta i skala 1:100. Situationsplaner görs ofta i skala 1:400 eller 1:500.

Ange alltid skalan och lägg till en skalstock.

Du kan behöva hjälp om projektet är komplicerat, påverkar byggnadens bärande konstruktion eller kräver tekniska beräkningar. Beroende på projektet kan du exempelvis anlita en arkitekt, byggnadsingenjör eller konstruktör.

Kommunen kan i vissa ärenden besluta att en kontroll ska utföras av en certifierad sakkunnig. Det är en särskild roll i byggprocessen och inte samma sak som att du själv väljer att ta hjälp av en konsult.

Hjälpte den här informationen dig?

Senast uppdaterad: