Förorenade områden och sanering
I miljömålet om en giftfri miljö står det att miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden.
Miljöbalkens regler om förorenade områden gäller alla slags områden, byggnader och anläggningar som är så förorenade att halterna är påtagligt högre än de naturliga halterna. Det har ingen betydelse om föroreningarna har hamnat där avsiktligt eller oavsiktligt.
Förorenade områden i Skellefteå
I Sverige finns det idag cirka 85 000 områden med känd eller misstänkt förorening, av dessa ligger ca 700 i Skellefteå kommun. Områdena har identifierats enligt MIFO (Metodik för inventering av förorenade områden). Det är framför allt tidigare industrier, som till exempel kemisk industri, träimpregnering, massa- och pappersindustri och gamla bensinstationer, som har orsakat giftiga ämnen i mark och vatten.
Förorenade områden kan innebära stora risker för människors hälsa, naturresurser och biologisk mångfald på kort eller lång sikt. Det är därför viktigt att utreda vilka förorenade eller misstänkta områden som finns. I det arbetet ser man även över hur föroreningarna ska hanteras. I kommunen finns flera pågående och planerade saneringsarbeten av förorenade områden.
Undersökningar av Näsudden, Skelleftehamn (Länsstyrelsen) Länk till annan webbplats.
Ansvar
Det är i första hand verksamhetsutövaren som orsakat föroreningen som är ansvarig för undersökning och sanering. För att ansvaret ska bli aktuellt måste verksamheten varit i drift efter den 30 juni 1969.
Om verksamhetsutövaren inte finns kvar ansvarar fastighetsägaren. Men då måste fastigheten ha förvärvats efter den 31 december 1998 och fastighetsägaren känt till eller borde ha känt till föroreningarna vid köpet.
När en privatperson köpt en fastighet gäller ansvaret bara om personen i fråga kände till föroreningen.
Anmälningsplikt vid sanering
En sanering kan medföra risk för spridning eller exponering av föroreningarna, därför ska du göra en anmälan av saneringen till Bygg- och miljönämnden. Anmälan ska göras minst sex veckor innan saneringen påbörjas och den ska vara skriftlig.
En efterbehandlingsåtgärd med anledning av en föroreningsskada i ett mark- eller vattenområde, grundvatten, byggnad eller anläggning ska föregås av en anmälan. Detta regleras i 28 § förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.
Innehåll i anmälan enligt § 28
1. Administrativa uppgifter
1.1 Fastighetsbeteckning
1.2 Fastighetsägare
1.3 Besöksadress
1.4 Verksamhetsutövare (ansvarig för åtgärden) med adress, org. nummer, telefon, epost
1.5 Verksamhetsutövarens kontaktperson (telefon, e-post)
1.6 Entreprenör (för åtgärdsarbetet) med adress, org.nr, telefon, e-post.
1.7 Miljökontrollant med adress, org. nr, telefon, e-post.
2. Lokalisering
2.1 Områdesbeskrivning (geologiska förutsättningar, närliggande recipienter, avstånd till bostäder, dagvattenbrunnar, vattentäkter i närheten etc.)
2.2 Särskilda förutsättningar (t ex påverkas kulturminnen, Natura 2000,
ledningssystem eller annan infrastruktur)
2.3 Situationsplan över området med planerat åtgärdsområde utmarkerat, bifogas
3. Ge en kort beskrivning av tidigare och nuvarande verksamhet på platsen om detta är känt.
4. Föroreningssituationen och risker inför åtgärden Ge en kort beskrivning av genomförda undersökningar, riskbedömning, åtgärdsutredning, riskvärdering etc, bifoga eller hänvisa till rapporter.
5. Beskrivning av planerade efterbehandlingsåtgärder
5.1 Beskrivning av åtgärdsmetod (t ex urgrävning)
5.2 Beskrivning av skyddsåtgärder under åtgärden, t ex mot damning vid schaktning eller lagring, buller, lukt, skakningar, oförutsett utsläpp till vatten mm. Eventuellt behov av kommunikation med omkringboende? Instängsling/skyltning?
5.3 Kommer föroreningar att lämnas kvar?
5.4 Tidplan för åtgärderna
6. Åtgärdsmål
6.1 Planerad markanvändning och övergripande åtgärdsmål
6.2 Mätbara åtgärdsmål, t ex mängder, riktvärden - Naturvårdsverkets generella eller platsspecifika. Beskrivning av planerad kontroll för att säkerställa att åtgärdsmålen uppnås under och efter åtgärd.
6.3 Beskrivning av planerad kontroll för att säkerställa att åtgärdsmålen uppnås under och efter åtgärd.
7. Masshantering/avfallshantering
7.1 Förorenade massor klassas enligt avfallsförordningen 2011:927– kommer del av massorna att bestå av farligt avfall?
7.2 Hantering av förorenade massor, eventuell sortering, siktning, krossning.
7.3 Kontroll av massornas föroreningsgrad?
7.4 Uppskattade mängder massor?
7.5 Lagring av massor på platsen, i så fall var och hur länge? Behov av skyddsåtgärder mot nederbörd tex övertäckning?
7.6 Ange godkänd transportör av förorenade massor, inkl adress, org.nr, telefon, epost.
7.7 Ange godkänd mottagare av förorenade massor, inkl adress, org.nr, telefon, e-post. Kommer massorna att mellanlagras hos mottagaren eller kommer massorna att vara aktuella för slutligt omhändertagande – deponering eller behandling?
7.8 Mottagningskvitto för förorenade massor från avfallsanläggning lämnas med slutrapport
8. Återfyllnad med massor på åtgärdad plats, om nödvändigt
8.1 Återfyllnadsmassornas ursprung?
8.2 Kontroll av återfyllnadsmassornas föroreningsgrad – hur har man kontrollerat att de inte är förorenade?
9. Utsläpp till vatten – här menas kontrollerat utsläpp till vatten t ex hur hanteras länshållningsvatten vid åtgärden?
10. Utsläpp till luft: förekommer utsläpp till luft vid efterbehandlingen, stark lukt mm?
11. Buller och transporter
11.1 Orsakar åtgärden buller, beskriv bullerkällor?
11.2 Under vilken tid på dygnet och antal dygn kommer bullret att pågå?
11.3 Beräknat antal transporter per dygn
12. Egenkontroll enligt egenkontrollförordningen (1998:901)
12.1 Kommer någon form av kontrollprogram att behövas efter åtgärd, t ex kontroll av grundvatten om förorening måste lämnas kvar?
12.2 Vid stora projekt – kommer omgivningskontroll före, under och efter åtgärden att vara nödvändigt?
12.3 Finns rutiner för rapportering av incidenter och olyckor?
13. Övrigt
13.1 Slutrapport av utförd åtgärd till tillsynsmyndigheten – när beräknas
slutrapportering kunna ske?
13.2 Bilagor, t ex situationsplan, markundersökningar, riskbedömning, förslag på kontrollprogram etc.
Saneringsprojekt i kommunen
På uppdrag av Länsstyrelsen arbetar bygg- och miljönämnden med att inventera kommunens förorenade områden enligt MIFO-modellen. Avsikten är att kartlägga var risker finns för markföroreningar på grund av nuvarande eller tidigare industriella verksamheter.
Pågående och nyligen avslutade projekt ser du här nedan.
Området är beläget omkring 1 km öster om Bureå samhälle på halvön Skäret strax norr om Bureälvens mynning i Bottenviken. Under åren 1928 till 1992, med undantag av krigsåren 1940–1945, bedrevs en slipmassaindustri. Impregnering av pappersmassa gjordes under åren 1948–1963 med Pulpasan, en kvicksilverbaserad kemikalie.
Utredningar för att undersöka föroreningsproblematik från hela driftperioden och inom hela påverkansområdet har genomförts av Holmen AB. En del efterbehandlingsåtgärder har också genomförts inne vid fabrikslokalen. Efter en ansvarsutredning har Holmen AB fördelats ett begränsat ansvar (6,25%) för kvicksilverföroreningar. Tillsynsmyndigheten bedömer att Holmen AB i nuläget har fullföljt verksamhetsutövaransvaret.
Föroreningsproblem som fortfarande kvarstår drivs därför vidare av Skellefteå kommun med hjälp av statliga bidrag. I dessa utredningar har ett åtgärdsbehov för tidigare sedimenteringsbassänger fastställts. Även sediment har undersökts och en komplicerad föroreningssituation har konstaterats men som bara delvis kan kopplas till verksamhet vid Bure Träsliperi.
I Örviken bedrevs under åren 1906-1947 tillverkning av pappersmassa. Vid massatillverkningen användes svavel som i sin tur framställdes genom rostning av arseniksvavelkis. En potentiellt miljöfarlig rest med höga metallhalter från den tillverkningen är aska, så kallad kisaska.
Utredningar för att fastställa vilka nutida risker som finns med den så kallade kisaskan pågår. Då det är rester från gammal verksamhet finns också kunskapsluckor när det gäller var denna rest hamnade under drifttiden. Enligt utredningar användes den i huvudsak som utfyllnadsmaterial inom dåvarande fabriksområde.
På Kolkajen och Järnbruksområdet i Sävenäs, Skelleftehamn har många olika verksamheter bedrivits genom åren. Under 2018 startade ett saneringsarbete på området för att förbereda för ett nytt rekreationsområde.
Tillståndsansökan för saneringsarbetet
- Tillståndsansökan , 4.5 MB.
- Bilaga stabilitetsberäkningar , 3.4 MB.
- Bilaga teknisk beskrivning , 971.9 kB.
- Bilaga planritning , 986.7 kB.
- Bilaga kontrollprogram , 180.9 kB.
- Bilaga mängdning , 642.8 kB.
- Bilaga Ansökan och samrådsredogörelse 181030 , 50.4 kB.
- Bilaga Länsstyrelsens beslut 181101 , 174.1 kB.
Projektdokumentation
- Projekt- och kvalitetsplan, saneringsprojektet Kolkajen och Järnbruksområdet 2018-02-21 , 675.2 kB.
- Klassificeringsprovtagning 2018-02-02 , 439 kB.
Huvudstudien
- Slutlig rapport, Kolkajen och järnbruksområdet, december 2014. , 2.6 MB.
- Bilaga 1-7 , 5.9 MB.
- Ritningar 1-7 , 1.7 MB.
Bidragsansökan
Ritningar, bilder och kartor
- Nu och då - flygbilder från 1940-talet och 2010-talet , 8.2 MB.
- Handritad skiss på Sävenäsområdet från tidigt 1900-tal med några riktmärken från idag. Sågverket vid Arje var den dominerande verksamheten. , 4.9 MB.
- Se området på webbkartan Länk till annan webbplats.
Fördjupad översiktsplan för Skelleftedalen
I Scharinsprojektet, som pågick mellan 2001 och 2018, sanerade och rustade Skellefteå kommun upp före detta Scharins industriområde i Klemensnäs, Ursviken.
Saneringsarbetena färdigställdes under 2017 och projektet i sin helhet avslutades hösten 2018.
Viktig information för framtida markanvändare
En karta har tagits fram där det går att hitta information om analysresultat för olika orörda marklager, samt övriga förhållanden som kan vara bra att känna till för nya användare av markområdet.
Här finns kartan Länk till annan webbplats.
Bäst förstår man kartans information om man läser det här dokumentet:
Slutredovisning Scharinsprojektet 2005-2017 (pdf,nytt fönster) , 1.1 MB.
Resultat av marksaneringen
Det har gått att mäta en tydlig förbättring i älvens vatten. Före projektet kunde ett tydligt påslag av dioxiner mätas i älvsvattnet när det passerade området. Efter att saneringarna genomförts har det inte kunnat mätas något påslag alls i älvens vatten.
- Borttagen förorenad jord 70.000 ton, varav:
130 g dioxin
7000 kg olja
14.000 kg arsenik
300.000 kg andra metaller - Inkörd mängd jord: 170.000 ton
Ur risksynpunkt är dioxin viktigast att avlägsna och ta hand om trots den minsta mängden. Det kan lättare förstås av följande jämförelse:
- DDT är ca 100 ggr giftigare än alkohol
- Stryknin är ca 10.000 ggr giftigare än alkohol
- Dioxin är ca 10.000.000 ggr giftigare än alkohol
Kostnad
Slutkostnaden för projektet blev 120 miljoner kronor. 15 miljoner finansierades av kommunen och resten av Naturvårdsverket.
Kalkylen var 158 miljoner kronor.
När du använder kemiska bekämpningsmedel utsätter du både dig själv och miljön för risker. Därför finns det regler för hur de får användas.
Du som använder bekämpningsmedel ansvarar för att det inte skadar dig, andra människor, djur eller miljön. Du ska tänka på att förvara medlen säkert och använd den skyddsutrustning som krävs.
Du kan behöva göra en anmälan eller ansöka om tillstånd hos bygg- och miljönämnden, det gör du enkelt via e-tjänsten nedan.