PCB - våra farligaste ämnen

PCB, polyklorerade bifenyler, är konstgjorda ämnen och är några av de farligaste miljögifter vi känner till. Det är inte ett ämne utan en grupp av 209 föreningar med liknande kemisk struktur. Då PCB kommer ut i miljön stannar det kvar under lång tid och innebär risker för både djur och människor. PCB är fettlösligt och extremt svårnedbrytbart. Det innebär att PCB anrikas, d.v.s. koncentrationerna ökar uppåt i näringskedjorna.

PCB kommer in i djur och människor genom födan, via lungorna från luften, foster kan få PCB från modern genom navelsträngsblodet och PCB förekommer även i modersmjölk. PCB bedöms kunna påverka människors hälsa genom försvagat immunförsvar, störa hormon- och enzymbalansen i kroppen, ökad cancerfrekvens och påverka centrala nervsystemet.

Halterna av PCB i miljön och i människor har i dag sjunkit till runt en fjärdedel av de halter som mättes kring 1970, men är fortfarande för höga. PCB avges långsamt från t.ex. fogmassor till luft och mark och sprids sedan vidare ut i miljön.

PCB kommer ut i miljön genom felaktig hantering vid rivning eller utbyte av produkter med PCB, t.ex. genom läckage från en byggtipp eller otillåten förbränning m.m. Det är viktigt att söka och avlägsna källor till PCB-spridning i våra byggnader, så att halterna i den omgivande miljön kan fortsätta att sjunka.

PCB kan man hitta i fogmassor, golvmassor, elektrisk utrustning och i isolerrutor.

PCB-polyklorerade bifenyler

PCB kan finnas i fogmassor i byggnader som har uppförts eller fogats under perioden 1956–1973. År 1973 förbjöd man användning av PCB i annat än slutna system, och år 1978 förbjöd man all nyanvändning helt. Ämnet finns dock fortfarande kvar i miljön på grund av dess långa nedbrytningstid. Byggnader som innehåller PCB behöver saneras, och PCB-haltiga fogmassor mm ska lämnas som farligt avfall. PCB betraktas idag som cancerframkallande.

PCB kan man hitta i fogmassor, golvmassor, elektrisk utrustning och i isolerrutor.

Fogmassor

Elastisk fogmassa i fasader tätar mot regn och fukt, luftrörelser och ljud. Inomhus tätar massan mot ljud, brand och luftrörelser. Den kan också ha monterats för utseendets skull eller för att underlätta städning
Exempel på ställen där PCB-haltiga fogmassor kan finnas:

  • I dilatationsfogar (rörelsefogar), exempelvis i tegelfasader eller i byggnader inomhus, för att undvika sprickbildning i byggnaden
  • Mellan betongelement i fasad, i loftgångar med mera samt vid prefabricerade element inomhus, till exempel trappelement eller pelare
  • Runt fasadelement och beklädnadsmaterial av skivor, exempelvis av natursten
  • Runt dörrar och fönster i fasader
  • Runt dörrar, glaspartier och fönster inomhus
  • Under trösklar
  • Mellan trappor och anslutande väggar
  • I mötet mellan olika material
  • Vid balkonger i anslutning till fasad och mellan balkonggolv och sidor
  • Dolt, till exempel bakom plåtfasader och lister runt fönster

Golvmassor

PCB kan finnas i plastbaserade golvmassor från åren 1956–1973. Golvmassorna är halkskyddande med kornighet i ytan och har lagts in i t.ex. storkök och industrilokaler och sprider PCB precis som fogmassor. Många av dessa golv kan dock vara inbyggda och svåra att hitta.

Elektrisk utrustning

PCB kan finnas i små kondensatorer i elmotorer och lysrörsarmaturer samt i större kondensatorer och transformatorer. I byggnader kan det förekomma kondensatorer med PCB i lysrörsarmaturer, oljebrännare, cirkulationspumpar, tvättmaskiner, centrifuger, torktumlare och köksfläktar. I lysrörsarmaturer som tillverkades på 1960- och 1970-talen var PCB-kondensatorn den mest använda. Sådana finns bland annat i industrilokaler, kontor och garage, det vill säga platser där det finns många armaturer.
På industrier kan de förekomma i mindre transformatorer. Fram till 80-talet var oljekondensatorn den vanligaste typen av kondensator och under 60- och 70-talet var det mycket vanligt att oljan även innehöll PCB. Oftast finns tillverkningsår angivet på armaturer, motorer och även på kondensatorer. Om det inte går att avgöra kondensatorns innehåll bör den klassas som att den innehåller PCB.

Isolerrutor

Isolerrutor består av två glas med en distansprofil emellan och en förseglingsmassa som kan innehålla PCB. PCB kan finnas i svenska isolerrutor från perioden 1956-1973 och importerade till och med 1980. På distansprofilen finns ofta en märkning med tillverkarens namn samt årtal och månad för tillverkning. Svenska isolerrutor tillverkade efter 1973 är PCB-fria. Om tillverkningsår inte kan bestämmas måste man anta att förseglingsmassan innehåller PCB. Se vidare Svensk Planglasförening, där tester av olika fabrikanters glas finns redovisade. Samtliga isolerrutor från 1956–1980 ska inventeras och dokumenteras för att de senare ska kunna omhändertas på ett miljöriktigt sätt vid byte eller vid rivning av byggnader.

Sanering av PCB

Sanering av byggnadsdelar som innehåller PCB omfattas av miljöbalkens hänsynsregler. Det är fastighetsägarens ansvar att ta reda på om byggnaden innehåller PCB. Fastighetsägaren har ansvar för att saneringen genomförs på bästa sätt med hänsyn till miljön och människors hälsa.

I lagstiftningen krävs att ägare till en byggnad eller annan anläggning där fogmassa eller halkskyddad golvmassa kan ha använts under åren 1956–1973, ska inventera polyklorerade bifenyler (PCB) och redovisa resultatet till bygg- och miljönämnden.

Vissa typer av fastigheter med en hög halt av PCB ska saneras. I förordning (2007:19) om PCB mm ställs bl.a. krav på inventering och sanering av PCB (en- och tvåbostadshus undantagna).

Sanering av fog- och golvmassor som innehåller över 500 ppm ska ske senast:

  • 30 juni 2014 för byggnader som är uppförda eller renoverade 1956–1969, ej industribyggnader.
  • 30 juni 2016 industribyggnader uppförda eller renoverade 1956–1973.
  • 30 juni 2016 övriga byggnader uppförda eller renoverade 1970–1973.
  • 30 juni 2016 invändiga fog- och golvmassor från åren 1956–1973.

Halter under 500 ppm

Vid halter på 50-500 ppm ska sanering ske senast i samband med renovering, ombyggnad eller rivning. Vid halter under 50 ppm krävs inga åtgärder.

Anmäl innan sanering

Innan saneringen påbörjas ska en anmälan göras till bygg- och miljönämnden. Anmälan ska göras i god tid, senast 3 veckor innan saneringen påbörjas. Vi rekommenderar er att anlita en entreprenör som arbetar enligt Svenska Fogbranschens Riksförbunds saneringsmetod.

bygg- och miljönämnden granskar anmälan och svarar på den med ett beslut. I bland genomförs inspektioner vid saneringen.

Ett råd till fastighetsägare inför upphandling är att anlita entreprenörer som arbetar enligt branschföreningen SFR:s rekommenderade metoder vid sanering. Fråga också efter referenser från tidigare saneringsarbeten. Mer information finns på sidan www.sanerapcb.nu Länk till annan webbplats.

  • Sanering av PCB ska göras av fogentreprenörer som arbetar enligt branschföreningen SFR:s rekommenderade metoder vid sanering. Hos SFR finns en lista över vilka som har gått deras utbildning. Fråga också efter referenser från tidigare saneringsarbeten
  • Hyresgäster ska informeras om saneringen
  • En kraftig dammsugare avsedd för ändamålet ska användas för att förhindra spridning av PCB-haltigt damm
  • Spill vid saneringen ska avlägsnas efter varje arbetsdag och hanteras som farligt avfall
  • Marken intill byggnaden ska skyddas genom täckning med geotextilduk
  • Fönster och ventilationsöppningar ska förseglas under saneringen
  • Balkonger ska inte vara tillgängliga under saneringen
  • Samtliga kanter där fogmassan har suttit ska slipas ned minst 2 mm. Ytan ska slipas tills den är slät och utan fogrester i håligheter och skrovligheter
  • Om byggnaden ska rivas ska 2 cm tas bort i jämförelse med 2 mm i punkten ovan
  • Kontrollera att transportör som anlitas har tillstånd från länsstyrelsen för transport av PCB-haltigt avfall
  • En sanering som sprider PCB är sämre än ingen sanering alls. Gör en egen kontrollplan för att kontrollera att hela saneringsarbetet blir genomfört med god kvalitet. Gör kontroller av saneringsarbetet på plats. Begär redovisning av saneringsföretagets egenkontroll och av avfallsmängder och transportdokument.

Det har visat sig att fogar som redan sanerats ibland återsmittas. Efter en sanering kan det fortfarande finnas så mycket PCB kvar i omgivande material att den nya fogmassan efter en tid förorenas av PCB som ”vandrar” från byggmaterialet till fogmassan. För fogar som återsmittats gäller att de ska saneras senast i samband med renovering, ombyggnad eller rivning.

Oljekondensatorer som innehåller eller misstänks innehålla PCB ska märkas med etiketter, så att de tas om hand t.ex. vid reparation eller utbyte av kondensatorn. Detsamma gäller PCB-haltiga rutor, är de hela kan de behållas, men ska förtecknas och märkas så att de hanteras rätt vid utbyte eller rivning.

Rivning av byggnad

Vid en rivning av en byggnad ska en anmälan lämnas till bygg- och miljönämnden innan rivningen. En rivningsplan ska vara baserad på en materialinventering som gjorts för att identifiera t.ex. ämnen och produkter som är farligt avfall. Gör alltid en materialinventering innan rivning oavsett om bygg- och miljönämnden kräver rivningsplan eller inte. Vid rivning måste man också ta bort det material som sitter intill PCB-fogen, eftersom PCB kan ha vandrat in i angränsande material. Även om fogen tidigare har sanerats, ska angränsande material tas bort. Det förorenade materialet ska hanteras som farligt avfall.

Farligt avfall

Allt avfall i samband med sanering av PCB ska samlas upp i slutet emballage med tydlig märkning om att innehållet är förorenat med PCB. Allt PCB-haltigt material/avfall är farligt avfall och ska förvaras skilt från annat avfall enligt Avfallsförordningen (2020:614). Även oljekondensatorer utan PCB är farligt avfall. El-avfall ska enligt förordningen lämnas i sin helhet utan ingrepp i de elektriska komponenterna till förbehandling på godkänd förbehandlingsanläggning. Fogmassa kan vara farligt avfall även p.g.a. för högt blyinnehåll eller asbestinnehåll. Man kan räkna med att de flesta mörka polysulfidfogmassor är farligt avfall p.g.a. blyinnehållet som brukar vara 1-3 %.

Senast uppdaterad: