Misstanke om att barn eller vuxen far illa

Du kan göra en orosanmälan till Individ- och familjeomsorgen (socialtjänsten) för ett barn, en ungdom eller vuxen som du är orolig för. Du behöver inte ha bevis. Det räcker att du misstänker någon form av missförhållande.

Du kan också anmäla oro för äldre och personer med funktionsnedsättning till andra avdelningar inom socialtjänsten.

Individ- och familjeomsorgens Mottagningsenhet

Individ- och familjeomsorgens Mottagningsenhet tar emot ansökningar, anmälningar samt ger information och rådgivning till de som behöver det. Detta gäller både dig som privatperson eller om du som professionell kommer i kontakt med ett barn, en ungdom eller en vuxen som du är orolig för. Du behöver inte ha bevis för att anmäla en oro eller ett missförhållande, det räcker med att du misstänker att någon far illa.

Kontakta Mottagningsenheten

Ring via Skellefteå kommuns kundtjänst, 0910-73 50 00. Telefontid vardagar är 08.00-12.00 och 13.00-16.00. Dag före röd dag är det 08.00-13.00.

Helger och röda dagar når du Mottagningsenheten via 112, fråga efter social beredskap. Detta gäller vid situationer som inte kan vänta till nästföljande vardag.

Du som har ett pågående ärende redan kan ta kontakt med din socialsekreterare/biståndsbedömare via kundtjänst.

Vid oro för äldre personer och personer med funktionsnedsättningar hänvisas till Skellefteå kommuns kundtjänst på 0910-73 50 00.

Här kan du läsa med om vad som gäller för äldre Öppnas i nytt fönster. inom Skellefteå kommun.

Här kan du läsa med om vad som gäller för personer med funktionsnedsättning Öppnas i nytt fönster. inom Skellefteå kommun.

Ansökan om stöd

Du har alltid möjlighet att ansöka om stöd från Individ- och familjeomsorgen som vårdnadshavare eller för din egen skull om du är över 15 år.

Ansökan kan lämnas in på olika sätt. Du får gärna skicka in din ansökan digitalt via e-tjänsten "Ansökan om stöd från Individ- och familjeomsorgen". Du kan också kontakta kundtjänst för din ansökan.

En ansökan om stöd leder alltid till en utredning kring ditt behov.

Ansöka om stöd från Individ- och familjeomsorgen

En utredning, vad innebär det?

Om du vill ha hjälp för ditt barn, din familj eller dig själv ska du vända dig till oss. Det är socialtjänstens uppgift att bedöma behovet av skydd eller stöd utifrån vad som kan vara bäst för dig och din familj. Det kallas att socialtjänsten utreder individens situation. I utredningen är det fokus på delaktighet och samtal med personer som kan beskriva den aktuella situationen.

En utredning får pågå som längst i 4 månader och kan sluta i att du och din familj erbjuds stöd inom socialtjänsten.

Anmälan

En anmälan till Individ- och familjeomsorgen kan göras av professionella som i sin yrkesroll kommer i kontakt med ett barn, en ungdom eller en vuxen som de bedömer far illa på något sätt. En anmälan kan också göras av en privatperson. Som privatperson kan du välja att vara anonym.

Vissa yrkeskategorier har anmälningsskyldighet. Det innebär att de genast ska anmäla den oro de har och då får man inte vara anonym. Mer om den anmälningsskyldigheten kan du läsa om på Socialstyrelsens hemsida Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Du får gärna skicka in din anmälan via e-tjänsten "Lämna in en orosanmälan". Du kan också kontakta kundtjänst för din anmälan.

Lämna in en orosanmälan

Vanliga frågor och svar

Vissa yrkeskategorier har anmälningsskyldighet enligt lag. Det innebär att de genast ska anmäla till socialtjänsten om de vet eller misstänker att ett barn eller ungdom far illa.

Anmälningsskyldighet har exempelvis personal inom hälso- och sjukvården, tandvården, skolan, kriminalvården och socialtjänsten. Men även andra som arbetar med barn och unga i yrkesmässigt bedriven verksamhet är skyldiga att anmäla oro, till exempel personal på en ungdomsgård.

Som professionell ska du i anmälan berätta vem du är och var du jobbar. Vid akuta situationer kan professionella lämna en muntlig anmälan men det ska alltid efterföljas av en skriftlig anmälan.

Anmälan sker enklast via e-tjänsten "Lämna in en orosanmälan". Observera att du ska anmäla till den kommun där personen det gäller bor. Alla orosanmälningar hanteras skyndsamt.

Som professionell har du möjlighet att få återkoppling på din orosanmälan. Återkopplingen sker oftast skriftlig och innefattar information om socialtjänsten inte inleder utredning, inleder utredning eller om en utredning redan pågår. Detta gäller barn och unga under 18 år.

Som privatperson kan du välja att vara anonym vid en orosanmälan. Om du vill vara anonym måste du tänka på att inte uppge ditt namn eller andra detaljer om dig själv som gör att din identitet kan avslöjas när du kontaktar socialtjänsten. Tänk på att ditt namn kan framgå av till exempelvis din mejladress.

Som privatperson får du ingen återkoppling på din anmälan. Du kommer inte få information om socialtjänsten utreder ärendet eller vilka åtgärder som vidtas. Detta gäller oavsett om du är anonym eller inte vid anmälan.

Som privatperson kan du begära ut handlingar som berör dig själv och som vårdnadshavare kan du begära ut handlingar gällande dina minderåriga barn. En begäran om handling hanteras skyndsamt men det kan några dagar innan du får handlingarna.

Du kan begära ut dina handlingar genom att kontakta din handläggare om ärendet är pågående. Annars får du gärna skicka in din begäran digitalt via e-tjänsten "Begära yttranden eller handlingar".

Innan socialtjänsten kan lämna ut handlingar till dig måste handlingarna menprövas, vilket enkelt innebär att de måste gås igenom så att ingen annan lider men av att du får ut handlingarna. Detta kan ta lite tid att göra, beroende på mängden handlingar som efterfrågas.

Barn och unga har rätt till en trygg uppväxt och utifrån det ansvarar socialtjänsten för att ge barn och unga det stöd och skydd som de kan behöva. Om barnets bästa inte kan tillgodoses på frivillig väg, via socialtjänstlagen (SoL), kan en tvångslagstiftning som Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) användas. Det är förvaltningsdomstolen som fattar beslut om vård enligt LVU är tillämpbart eller inte och beslutet är överklagningsbart.

På Socialstyrelsens hemsida hittar du mer information om LVU lagstiftningen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Du kan ta del av den informationen på olika språk.

Du har möjlighet att klaga på socialtjänstens beslut om du anser att det är felaktigt. Det kan handla om delar av beslutet eller beslutet i sin helhet som du inte är nöjd med. Enklaste sättet är att skriftligt beskriva vilket beslut du vill överklaga, varför du tycker det är felaktigt och hur du önskar att det ska ändras. Du kan också vända dig till din handläggare för dialog om beslutet.

I ett ärende hos socialtjänsten är en part den person eller de personer som direkt berörs av ärendet och har rättigheter och skyldigheter enligt förvaltningslagen. En part kan vara den som ansöker om stöd, den som klagat på ett beslut eller den som utredningen gäller. Enligt socialtjänstlagen är barn över 15 år part. Vårdnadshavare är part i ärenden som rör deras barn. Som part har du rätt att ta del av information som inkommit gällande dig, du har rätt att löpande bli informerad hur ärendet fortskrider, du har rätt att begära handlingar som rör dig och du har rätt att överklaga beslut som fattats i ditt ärende.

Bestämmelserna om sekretess som gäller inom socialtjänstens verksamhet regleras i offentlighets- och sekretesslagen. Sekretess innebär att all information som medarbetare inom socialtjänsten får vetskap om ska hanteras oerhört varsamt. Sekretessen fungerar som ett skydd för dig, så att obehöriga inte ska få veta saker som du inte vill att de ska känna till.