Informationspåverkan och desinformation
Sverige utsätts ständigt för påverkan som utmanar vår demokrati. Syftet kan vara att undergräva våra värderingar, skapa misstänksamhet och splittra oss. Att du håller dig välinformerad, är källkritisk och visar omtanke är en viktig del av samhällets motståndskraft.
Desinformation, vilseledning och propaganda riktas mot sårbarheter i vårt öppna samhälle med syfte att påverka opinioner och beslut. Det handlar om medveten inblandning från andra länder och grupper i det som händer i Sverige, där man försöker skapa splittring och få människor att inte lita på varandra eller på staten. Det måste vi tillsammans se upp för!
Ju svårare du är att lura, desto starkare blir vårt öppna demokratiska samhälle.
Bli inte lurad (Myndigheten för psykologiskt försvar) Länk till annan webbplats.
Fyra knep för hur du undviker att bli lurad
Var vaksam på information, bilder eller annat som upprör, skrämmer och skapar starka känslor. Det är vanligt att främmande makt arbetar för att påverka dig, och gör det precis så – genom att spela på dina känslor.
Den som vill skapa och sprida desinformation, vilseledande information och propaganda för att påverka kan göra det på många olika sätt. Ofta används flera metoder samtidigt för att uppnå en större effekt.
Ett vanligt sätt är att skapa berättelser, så kallade narrativ, som kan vara helt falska eller bara delvis sanna, men vinklade och tagna ur sitt sammanhang för att vilseleda, polarisera och splittra.
Ett annat vanligt sätt är att rikta in sig på särskilda grupper av människor, så kallad målgruppsanpassning. Här ser den som vill oss illa, så kallade hotaktörer, till att skräddarsy informationen för en viss grupp och arbetar sedan metodiskt för att nå ut till just dem – och bara dem – genom till exempel sociala medier.
Kännetecken på desinformation, vilseledande information och propaganda att se upp för:
- den är missvisande och har ofta en dold avsikt
- den riktar in sig på våra sårbarheter och
- har som syfte att störa och styra den öppna debatten och försvaga tilliten till vårt samhälle.
Undvik att bli en del i spridningen av desinformation, vilseledande information och propaganda. Tänk efter innan du delar vidare information till vänner eller genom sociala medier.
Främmande makter använder sig av återkommande berättelser (narrativ) om Sverige. De vill att vi i Sverige ska känna större oro, ställas mot varandra och uppleva att Sverige är ett dåligt land att leva i. Ett polariserat Sverige är mer sårbart. Då är det enklare för dem som vill skada oss att få igenom det de vill.
Vilka vill de nå?
Främmande makt kan skräddarsy kommunikationsinsatser, som sedan riktas mot specifika delar av befolkningen. Den gång du ser något och tänker ”Det ligger något i det där”, kan det vara för att du är målgruppen. Det är därför det är så viktigt att tänka efter först.
Bilder och filmer som skapar känslor
Att vilseleda genom bilder är särskilt övertygande. Utvecklingen av artificiell intelligens (AI) gör att manipulerade bilder, videor och röstinspelningar på kort tid har blivit mer realistiska, samtidigt som de sprids snabbt när något händer.
Ibland kan autentiska bilder och videor från en händelse användas i ett annat sammanhang. Även enkla filminspelningar i mobiler kan användas för att påverka. Vid stora händelser ökar spridningen av desinformation, vilseledning och propaganda i sociala medier.
Lär dig hur digitala plattformar är uppbyggda och var källkritisk. I en tid då algoritmer styr våra flöden av information är det lätt att dras med i ett drev – men kom ihåg att ta ett steg tillbaka och dubbelkolla informationen.
Sociala medier bygger på algoritmer. Dessa kan manipulera oss i massiv skala. Algoritmerna styr vad vi får se i flödena. De är designade för att skapa engagemang, vilket självklart kan utnyttjas för att sprida såväl positiva som negativa budskap. Detta kräver att du är uppmärksam på hur du reagerar när du ser något som gör dig upprymd, ledsen eller arg. Minst lika viktigt är att dubbelkolla källor, söka information på flera olika ställen och inte dela vidare information om du inte vet var den kommer ifrån.
Ställ de här frågorna till dig själv när du tar del av information:
- Stämmer informationen? Är detta rimligt? Går det att dubbelkolla genom andra källor?
- Var kommer informationen ifrån? Är det en normalt trovärdig källa?
- Hur gammal är informationen? Är den ny eller återanvänder man en gammal uppgift?
- Varför sprids informationen? Vem tjänar på att du uppfattar detta på ett visst sätt?
Lyssna på myndigheternas information, håll dig uppdaterad. Det gäller särskilt när det skett något som skapar starka känslor.
De flesta av oss tar del av information från ett personligt urval av källor av ren vana. När det sker något stort i samhället vill de flesta ha information fortare än kvickt, men just då är det extra viktigt att söka information som är bekräftad.
I den digitala värld vi lever i, med all desinformation, vilseledning och propaganda som skapas och sprids, är det viktigt att komma ihåg att myndigheter kommunicerar bekräftad information. Ibland tar det längre tid att få fram bekräftade uppgifter än vad ditt tålamod står ut med. I det läget är det viktigt att behålla lugnet, både för ditt eget och Sveriges bästa.
Källa: Myndigheten för psykologiskt försvar
Vill du fördjupa dig?
Mer information finns hos Myndigheten för psykologiskt försvar:
Bli inte lurad (Myndigheten för psykologiskt försvar) Länk till annan webbplats.
Fler bra länkar
Om källkritik på Krisinformation.se Länk till annan webbplats.
Källkritikbyrån (hjälper nätanvändare att vara kritiska) Länk till annan webbplats.