Hedersrelaterat våld

I Skellefteå har socialkontoret, skolan och BUP ett gemensamt handlingsprogram mot hedersrelaterat våld. På den här sidan hittar du checklistor för att förebygga och motarbeta hedersrelaterat våld.

Panikknapp
  • Lever du i en situation där du inte får bestämma själv hur du ska gå klädd och vilka du får träffa?
  • Känner du dig pressad att göra saker som du egentligen inte vill?
  • Känner du dig hotad?
  • Känner du en oro för att åka utomlands, eller för att bli bortgift?
  • Är du utsatt för våld eller kränkningar?
  • Tvingas du dölja din sexuella läggning?

Då kan du vara utsatt för ett eller flera brott som går under begreppet hedersrelaterat våld och förtryck. Du är inte ensam! Hjälp finns att få!

Du kan kontakta:

  • Din lärare och/eller skolkuratorn på din skola.
  • Socialtjänsten via 0910-73 50 00, be att bli kopplad till dagjouren.
  • Polisen på 114 14, men vid en akut situation eller pågående brott ring 112.
  • Om du har behov av att prata med någon om dina bekymmer kan du ringa Kvinnofrid på 020-61 60 60, samtalet är kostnadsfritt.

Det finns också frivilligorganisationer som kan hjälpa dig och ge stöd, läs mer hur du kontaktar frivilligorganisationer och myndigheter här nedanför:

BRIS

Bris är en organisation som stöttar barn som far illa och kämpar för ett bättre samhälle för barn. Du som är upp till 18 år kan anonymt ringa och prata med en kurator på Bris. Bris betalar samtalet och det syns aldrig på din telefonräkning att du har ringt till Bris. Alla kuratorer på Bris har tystnadsplikt.

För barn: telefon 116 111 (öppet dygnet runt), chatt Länk till annan webbplats. eller mail Länk till annan webbplats.

För vuxna: telefon 077-150 50 50 (öppet vardagar mellan 9 och 12, samtalet kostar som ett vanligt telefonsamtal)

Webbplats: www.bris.se Länk till annan webbplats.

Elektra

Elektra är en organisation som arbetar med tjejer och killar som lever med hedersrelaterat förtryck och våld. Elektra kan ge dig som är utsatt stöd och arbetar även förebyggande med attitydpåverkande processer för unga som lever i en hederskontext. Både killar och tjejer kan vända sig hit.
Webbplats: elektra.fryshuset.se Länk till annan webbplats.

TRIS

TRIS – tjejers rätt i samhället är en organisation som arbetar förebyggande mot hedersrelaterat förtryck och våld. De som arbetar på TRIS har flera års erfarenhet samt spetskompetens i att arbeta med målgruppen unga med intellektuell funktionsnedsättning som utsätts för hedersrelaterat förtryck och våld. TRIS tar emot samtal från hjälpsökande ungdomar, kvinnor samt HBTQ-personer. Jourverksamheten vänder sig till alla i landet; yrkessamma som enskilda individer, som är i behov av råd och stöd. Inom organisationen driver TRIS flera resultatinriktade förebyggande projekt. De erbjuder yrkesverksamma konsultativa tjänster i enskilda ärenden samt utbildningar.

TRIS har även ett tillfälligt boende/skyddat boende för kvinnor från 18 år med eller utan lindrig intellektuell funktionsnedsättning, par från 18 år samt medföljande barn som utsätts eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld, hot och förtryck. TRIS har även möjlighet att ta emot HBTQ-personer som utsätts eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck. Vid placeringar kontakta TRIS på nedanstående telefon eller via e-post.

Jourtelefonen är öppen vardagar mellan 10.00-16.00: 010-255 91 91
Mejl: info@tris.se
Webbplats: www.tris.se Länk till annan webbplats.

När?

Om ett barn/en ungdom:

  • Utsätts eller riskerar att utsättas för våld och hot om våld av sin familj/släkt.
  • Är rädd för sin familj/släkt

Detta kan ta sig uttryck i:

Ont i magen, koncentrationssvårigheter, trötthet, sömnsvårigheter och uppgivenhet.

Hur gör jag?

Det finns stöd i lag att träffa den unge vid några tillfällen utan att kontakta vårdnadshavaren. Det blir en förlängd förhandsbedömning för att kunna göra en adekvat bedömning av skyddsbehovet. Ha förståelse för att ungdomen vill träffas någonstans där de kan undvika att någon de känner ser att de träffar socialkontoret.

Fråga efter den unges:

  • Tider, umgänge, fritidsaktiviteter, hemarbete och framtidsplaner.
  • Möjlighet och utrymme att påverka sitt liv
  • Utrymme för privatliv. (Kontroll av mobiltelefon, väskor, dagbok osv)

Men när du träffar ungdomen, ställ inte för vida frågor som:

Berätta om ditt liv, hur har du det hemma, får du göra som du vill osv.

Ställ enkla/korta frågor. Använd inte begreppet hedersrelaterat våld i dina frågeställningar. Vad den unge menar med och tolkar in i begreppet kan variera stort.

Svar som tyder på att den unge kan vara utsatt för hedersrelaterat våld:

  • Måste vara extra noga med att passa tider t ex måste vara hemma direkt efter skolan
  • Inte får välja klädsel själv
  • Måste klä sig på ett visst sätt
  • Inte får umgås med pojkar/flickor
  • Inte får umgås med kamrater på fritiden
  • Har inga fritidsaktiviteter
  • Inte får delta i vissa ämnen och aktiviteter i skolan, bl.a idrott, utflykter, klassresor
  • Har mycket ansvar hemma på bekostnad av skolarbetet
  • Blir hotad och/eller slagen
  • Hot skickas tillbaka till hemland
  • Kontrollerad/förföljd av familj/släkt
  • Får inte välja sin pojkvän/flickvän själv

Och om...

  • Det finns tidigare kunskap om våld och hot inom familjen/släkten med anknytning till hedersrelaterat våld
  • Den unges mobiltelefon och privata saker kontrolleras av föräldrar/syskon
  • Den unge har hört talas om att hen ska förlova eller gifta sig
  • Den unge får inte möjlighet att diskutera vidareutbildning

Tänk då på att:

  • Träffa ungdomen ensam och lyssna på vad han/hon har att säga
  • Möta ungdomens berättelse med tilltro. Kom ihåg att det är en ungdom med stark drivkraft eftersom hon vågat signalera. Att ljuga kan ha blivit ett sätt att klara vardagen gentemot familj/släkt. Misstro dem inte även om allt inte verkar stämma.
  • Ge ungdomen emotionellt stöd
  • Var försiktig med att lösa problemet med nätverket

Kontakta konsultationsteamet för att få råd och stöd:

Kontaktpersoner: Ida Evesäter, Madelene Davidsson Karlsson, Åsa Lööv Wesslund och Åsa Andersson. - Individ och familjeomsorgen, Skellefteå kommun 0910-73 50 00.

När?

Om ett barn/en ungdom:

  • Utsätts eller riskerar att utsättas för våld och hot om våld av sin familj/släkt.
  • Är rädd för sin familj/släkt

Detta kan ta sig uttryck i:

Ont i magen, koncentrationssvårigheter, trötthet, sömnsvårigheter och uppgivenhet.

Hur gör jag?

Mentorn samtalar med eleven och rådgör med elevhälsan eller annan inom området kunnig personal.

Frågor till eleven:

  • Tider, umgänge, fritidsaktiviteter, hemarbete och framtidsplaner.
  • Möjlighet och utrymme att påverka sitt liv
  • Utrymme för privatliv. (Kontroll av mobiltelefon, väskor, dagbok osv)

När du träffar ungdomen, ställ inte för vida frågor som:

Berätta om ditt liv, hur har du det hemma, får du göra som du vill osv.

Ställ enkla/korta frågor. Använd inte begreppet hedersrelaterat våld i dina frågeställningar. Vad den unge menar med och tolkar in i begreppet kan variera stort.

Svar som tyder på att den unge kan vara utsatt för hedersrelaterat våld:

  • Måste vara extra noga med att passa tider t ex måste vara hemma direkt efter skolan
  • Inte får välja klädsel själv
  • Måste klä sig på ett visst sätt
  • Inte får umgås med pojkar/flickor
  • Inte får umgås med kamrater på fritiden
  • Har inga fritidsaktiviteter
  • Inte får delta i vissa ämnen o aktiviteter i skolan, bl.a idrott, utflykter, klassresor
  • Har mycket ansvar hemma på bekostnad av skolarbetet
  • Blir hotad och/eller slagen
  • Hot skickas tillbaka till hemland
  • Kontrollerad/förföljd av familj/släkt
  • Får inte välja sin pojkvän/flickvän själv

Och om...

  • Det finns tidigare kunskap om våld och hot inom familjen/släkten med anknytning till hedersrelaterat våld.
  • Elevens mobiltelefon och privata saker kontrolleras av föräldrar/syskon.
  • Den unge har hört talas om förlovning eller äktenskap.
  • Hindras i möjligheten till högre studier.

Tänk då på att:

  • Träffa eleven ensam och lyssna på vad han/hon har att säga
  • Möta elevens berättelse med tilltro. Kom ihåg att det är en elev med stark drivkraft eftersom denne vågat signalera. Att ljuga kan ha blivit ett sätt att klara vardagen gentemot familj/släkt. Misstro dem inte även om allt inte verkar stämma.
  • Ge emotionellt stöd
  • Var försiktig med att lösa problemet med elevens nätverk.

Kontakta konsultationsteamet för att få råd och stöd:

Kontaktpersoner: Ida Evesäter, Madelene Davidsson Karlsson, Åsa Lööv Wesslund och Åsa Andersson - Individ och familjeomsorgen, Skellefteå kommun 0910-73 50 00.

Vad är våld?

Våld är alla handlingar som skrämmer, skadar, smärtar eller kränker och som genom detta försöker att påverka eller styra andra människor.

Våld förekommer i alla samhällsgrupper och i alla åldrar. Det går inte att säga att det gäller särskilda typer av personer eller relationer. I Sverige är det ett brott att använda våld mot sin partner.

När en person använder våld mot den partner som man har ett förhållande med, är det för att få makt och kontroll över henne eller honom. Det är vanligt att den person som utövar våld försöker styra och kontrollera sin partner innan man börjar slå. Våldet brukar alltid öka och bli allvarligare med tiden om relationen fortsätter.

Definition av våld i nära relation

Våld i nära relationer kännetecknas av att den utsatta har en nära relation till och ofta starka känslomässiga band till den som utövar våldet. Detta försvårar möjligheten till motstånd och uppbrott. Våldet sker vanligtvis inomhus i offrets egen bostad. Det ökar oftast i allvar och intensitet ju längre relationen pågår.

Begreppet våld i nära relationer innefattar alla typer av våld mellan närstående. Det handlar både om heterosexuella och samkönade relationer samt mellan syskon och inom andra familje- och släktrelationer.

Psykiskt våld

Psykiskt våld kan vara många olika saker och påverkar måendet i hög grad hos den som utsätts. Om Du ofta blir kritiserad, ifrågasatt, kränkt och dumförklarad kan du bli osäker på dig själv och på dina egna tankar och ord. Du kan till och med börja tro att det som din partner säger är sant och att Du bär skuld till de konflikter/bråk som uppstår i eran relation och /eller gör det din partner vill för att undvika bråk, hot och/eller våld.

Det kan också handla om att din partner hotar att ta sitt liv om Du tänker lämna relationen. Det kan även förekomma hot om att göra sig själv eller andra personer nära dig illa, eller skada Ditt husdjur på något sätt.

En annan typ av psykiskt våld kan vara att Du blir hindrad att trösta barnen eller att söka vård för egen del eller för barnen.
Det psykiska våldet kan till exempel innebära att partnern gör en eller flera av följande saker:

  • Säger och gör kränkande saker mot dig.
  • Anklagar dig för saker du inte gjort.
  • Får dig att tro att det oftast är du som tycker, tänker eller gör fel i relationen.
  • Är oförutsägbar, det som var rätt i går är fel idag, vad du än gör är det fel.
  • Kontrollerar och har åsikter om vad du skriver på sociala medier eller i sms.
  • Kontrollerar dig och gör det svårare för dig att hålla kontakten med vänner och familj.
  • Hotar att skada dig eller någon som du älskar, en person eller ett djur.
  • Gör dig rädd med hotfulla gester eller kommentarer.
  • Gör det svårt för dig i din vardag, till exempel gömmer saker som du behöver.
  • Slår sönder möbler eller saker som du tycker om.
  • Gör sig rolig på din bekostnad, förlöjligar och hånar dig.
  • Kontrollerar hemmets ekonomi.

Fysiskt våld

Fysiskt våld kan vara allt från att dra i håret, örfilar, knuffar, slag, sparkar, stryptag eller kvävningsförsök till användandet av olika vapen. Den som utövar fysiskt våld väljer ofta medvetet att rikta aggressionerna mot särskilda delar av kroppen så att blåmärken och andra skador inte ska upptäckas av utomstående. Våldet kan även ge upphov till skador som inte går att dölja, som frakturer, ögonskador, rivmärken, blåmärken och sår på exponerade delar av kroppen. Det fysiska våldet kan ske upprepade gånger eller endast finnas närvarande som ett hot.

Fysiskt våld kan ske på många sätt. Det kan exempelvis vara att partnern gör en eller flera av följande saker:

  • Nyper, skakar eller håller fast dig.
  • Sliter dig i håret.
  • Släpar eller knuffar dig.
  • Kastar något på dig.
  • Tar stryptag på dig.
  • Slår eller sparkar dig.
  • Bankar ditt huvud mot något.
  • Inte låter dig få sova.

Sexuellt våld

Sexuellt våld innebär allt sexuellt umgänge som sker mot någons vilja, det vill säga allt ifrån att någon tjatar sig till sex, till våldtäkt. Du kan tvingas utföra förnedrande sexuella handlingar som du inte vill delta i. Det kan också handla om fysiskt våld som riktar sig mot ditt bröst eller könsorgan.
Sexuellt våld kan vara både psykiskt och fysiskt. Det kan till exempel innebära att din partner gör en eller flera av följande saker:

  • Har sex med dig fast du inte vill.
  • Ger dig sexuella kommentarer
  • Rör dig på ett sexuellt sätt mot din vilja.
  • Tjatar sig till sex eller tvingar dig att utföra olika typer av sexuella handlingar.
  • Tvingar dig att titta på porr fast du inte vill.
  • Tvingar dig att ha sex med flera parter.
  • Får dig att känna att du inte kan säga nej till sex. Upplevelsen för den som är utsatt kan vara att priset för att säga nej till sex blir för högt.

I Sverige har vi en samtyckeslag som säger att sex ska vara frivilligt och om det inte är frivilligt så är det olagligt. Det vill säga, har Du inte aktivt sagt ja till sex är det lika med ett nej och en brottslig handling om ditt nej inte respekteras.

Materiellt våld

Det kan innebära att den som utövar våld förstör familjens gemensamma saker, partnerns personliga tillhörigheter och barnens leksaker. Våldsutövaren kan särskilt välja ut saker som betyder mycket för partnern eller barnen för att hota, kränka och såra. Det kan även handla om saker som partnern behöver för att få sin vardag att fungera.

Ekonomiskt våld

Det kan innebära att den som utövar våld kontrollerar familjens ekonomi och partnerns pengar så att denne måste be om pengar till alla inköp. Det kan också innebära motsatt förhållande så att partnern får betala för allt i hushållet medan den andra använder sina pengar till egna nöjen och investeringar.

Våld mot personer med funktionsnedsättning

Människor som är beroende av andra personer för vård och omsorg i vardagen kan även utsättas för vanvård eller försummelse, som undanhållande av medicin eller att inte få tillräckligt näringsriktig kost.
Hit räknas också situationer där den ena parten tvingar eller hotar den andra, stänger in eller befinner sig hemma hos den andre utan lov.

Hjälp oss förbättra webbplatsen!

Om du inte hittar informationen du sökte efter, klicka på nej-knappen nedan och skicka oss ett meddelande om vad som saknas.

Senast uppdaterad:
Till toppen
0910-73 50 00

Besöksadress: Stadshuset,
Trädgårdsgatan 6, Skellefteå

kundtjanst@skelleftea.se