Utsatt för våld i nära relation

Du (kvinna eller man) som lever eller har levt i en relation där du har blivit slagen, hotad, förnedrad, kränkt eller illa behandlad på något sätt, kan få stöd och rådgivning av Centrum mot våld.

Panikknapp

Det spelar ingen roll om du lever i ett hetero- eller i ett homosexuellt förhållande, om du har ett missbruk eller någon fysisk eller psykisk funktionsnedsättning. Centrum mot våld erbjuder våldsutsatta personer och deras barn stöd och hjälp genom:

  • Rådgivning
  • Enskilda samtal
  • Gruppbehandling
  • Stöd i rättsprocessen och i kontakten med andra myndigheter.

Känner du igen dig i någon av dessa frågor?

  • Känner du dig kontrollerad och får inte träffa dina vänner/släktingar?
  • Måste du berätta för din partner om allt du gör?
  • Känner du att det är din partner bestämmer vad du kan och får göra?
  • Upplever du att du anpassar dig till din partner?
  • Har du blivit knuffad, sparkad eller slagen?
  • Har din partner kränkt eller förlöjligat/nedvärderat dig?
  • Har du tvingats till sex mot din vilja?
  • Har din partner utsatt dig för vanvård eller försummelse, som undanhållande av medicin eller att inte få tillräckligt näringsriktig kost.
  • Har du känt dig rädd för och hotad av din partner?

Hos oss får du prata med någon om det våld du har varit med om samt vilka konsekvenser våldet har fått i ditt liv.

Vad är våld?

Våld är alla handlingar som skrämmer, skadar, smärtar eller kränker och som genom detta försöker att påverka eller styra andra människor.

Våld förekommer i alla samhällsgrupper och i alla åldrar. Det går inte att säga att det gäller särskilda typer av personer eller relationer. I Sverige är det ett brott att använda våld mot sin partner.

När en person använder våld mot den partner som man har ett förhållande med, är det för att få makt och kontroll över henne eller honom. Det är vanligt att den person som utövar våld försöker styra och kontrollera sin partner innan man börjar slå. Våldet brukar alltid öka och bli allvarligare med tiden om relationen fortsätter.

Definition av våld i nära relation

Våld i nära relationer kännetecknas av att den utsatta har en nära relation till och ofta starka känslomässiga band till den som utövar våldet. Detta försvårar möjligheten till motstånd och uppbrott. Våldet sker vanligtvis inomhus i offrets egen bostad. Det ökar oftast i allvar och intensitet ju längre relationen pågår.

Begreppet våld i nära relationer innefattar alla typer av våld mellan närstående. Det handlar både om heterosexuella och samkönade relationer samt mellan syskon och inom andra familje- och släktrelationer.

Psykiskt våld

Psykiskt våld kan vara många olika saker och påverkar måendet i hög grad hos den som utsätts. Om Du ofta blir kritiserad, ifrågasatt, kränkt och dumförklarad kan du bli osäker på dig själv och på dina egna tankar och ord. Du kan till och med börja tro att det som din partner säger är sant och att Du bär skuld till de konflikter/bråk som uppstår i eran relation och /eller gör det din partner vill för att undvika bråk, hot och/eller våld.

Det kan också handla om att din partner hotar att ta sitt liv om Du tänker lämna relationen. Det kan även förekomma hot om att göra sig själv eller andra personer nära dig illa, eller skada Ditt husdjur på något sätt.

En annan typ av psykiskt våld kan vara att Du blir hindrad att trösta barnen eller att söka vård för egen del eller för barnen.
Det psykiska våldet kan till exempel innebära att partnern gör en eller flera av följande saker:

  • Säger och gör kränkande saker mot dig.
  • Anklagar dig för saker du inte gjort.
  • Får dig att tro att det oftast är du som tycker, tänker eller gör fel i relationen.
  • Är oförutsägbar, det som var rätt i går är fel idag, vad du än gör är det fel.
  • Kontrollerar och har åsikter om vad du skriver på sociala medier eller i sms.
  • Kontrollerar dig och gör det svårare för dig att hålla kontakten med vänner och familj.
  • Hotar att skada dig eller någon som du älskar, en person eller ett djur.
  • Gör dig rädd med hotfulla gester eller kommentarer.
  • Gör det svårt för dig i din vardag, till exempel gömmer saker som du behöver.
  • Slår sönder möbler eller saker som du tycker om.
  • Gör sig rolig på din bekostnad, förlöjligar och hånar dig.
  • Kontrollerar hemmets ekonomi.

Fysiskt våld

Fysiskt våld kan vara allt från att dra i håret, örfilar, knuffar, slag, sparkar, stryptag eller kvävningsförsök till användandet av olika vapen. Den som utövar fysiskt våld väljer ofta medvetet att rikta aggressionerna mot särskilda delar av kroppen så att blåmärken och andra skador inte ska upptäckas av utomstående. Våldet kan även ge upphov till skador som inte går att dölja, som frakturer, ögonskador, rivmärken, blåmärken och sår på exponerade delar av kroppen. Det fysiska våldet kan ske upprepade gånger eller endast finnas närvarande som ett hot.

Fysiskt våld kan ske på många sätt. Det kan exempelvis vara att partnern gör en eller flera av följande saker:

  • Nyper, skakar eller håller fast dig.
  • Sliter dig i håret.
  • Släpar eller knuffar dig.
  • Kastar något på dig.
  • Tar stryptag på dig.
  • Slår eller sparkar dig.
  • Bankar ditt huvud mot något.
  • Inte låter dig få sova.

Sexuellt våld

Sexuellt våld innebär allt sexuellt umgänge som sker mot någons vilja, det vill säga allt ifrån att någon tjatar sig till sex, till våldtäkt. Du kan tvingas utföra förnedrande sexuella handlingar som du inte vill delta i. Det kan också handla om fysiskt våld som riktar sig mot ditt bröst eller könsorgan.
Sexuellt våld kan vara både psykiskt och fysiskt. Det kan till exempel innebära att din partner gör en eller flera av följande saker:

  • Har sex med dig fast du inte vill.
  • Ger dig sexuella kommentarer
  • Rör dig på ett sexuellt sätt mot din vilja.
  • Tjatar sig till sex eller tvingar dig att utföra olika typer av sexuella handlingar.
  • Tvingar dig att titta på porr fast du inte vill.
  • Tvingar dig att ha sex med flera parter.
  • Får dig att känna att du inte kan säga nej till sex. Upplevelsen för den som är utsatt kan vara att priset för att säga nej till sex blir för högt.

I Sverige har vi en samtyckeslag som säger att sex ska vara frivilligt och om det inte är frivilligt så är det olagligt. Det vill säga, har Du inte aktivt sagt ja till sex är det lika med ett nej och en brottslig handling om ditt nej inte respekteras.

Materiellt våld

Det kan innebära att den som utövar våld förstör familjens gemensamma saker, partnerns personliga tillhörigheter och barnens leksaker. Våldsutövaren kan särskilt välja ut saker som betyder mycket för partnern eller barnen för att hota, kränka och såra. Det kan även handla om saker som partnern behöver för att få sin vardag att fungera.

Ekonomiskt våld

Det kan innebära att den som utövar våld kontrollerar familjens ekonomi och partnerns pengar så att denne måste be om pengar till alla inköp. Det kan också innebära motsatt förhållande så att partnern får betala för allt i hushållet medan den andra använder sina pengar till egna nöjen och investeringar.

Våld mot personer med funktionsnedsättning

Människor som är beroende av andra personer för vård och omsorg i vardagen kan även utsättas för vanvård eller försummelse, som undanhållande av medicin eller att inte få tillräckligt näringsriktig kost.
Hit räknas också situationer där den ena parten tvingar eller hotar den andra, stänger in eller befinner sig hemma hos den andre utan lov.

Bryt våldsarvet – föräldraförberedelser mot våld

Har du oro för hur din utsatthet som barn ska påverka dig i ditt föräldraskap? Du kanske redan är förälder till små barn eller funderar på att bli förälder? Kanske tvekar du på om du ska klara av föräldraskapet utifrån dina erfarenheter av våld?

Få hjälp i din föräldrauppgift genom kursen Bryt våldsarvet.

Forskning visar att vi tar med oss mönster och sätt att agera från våra egna föräldrar och att det kan få betydelse för hur vi agerar mot våra barn. Har du varit våldsutsatt som barn kan det vara viktigt att ta oron på allvar.

Hos oss kan du jobba med fem till tio andra som har det som du. Gruppen är för dig över 23 år, kanske du redan har ett barn upp till fem år eller er som väntar barn eller som överväger att skaffa barn. Ni kan antingen komma ensamma eller i par.

När?
På grund av den pågående pandemin kan vi inte hålla någon kurs våren 2021. Men så snart som läget förbättras kommer vi att köra igång!

Hur?
Vi kommer att arbeta oss samman med förmedling av kunskap, enkla övningar/aktiviteter, samtal/erfarenhetsutbyte, tankar och goda lösningar.

Träffarna leds av Jonerik Nilsson och Anna Gustafsson. Båda arbetar vid Centrum mot Våld, Skellefteå kommun och har lång erfarenhet av arbete med våld i nära relationer.

Kontakt
Ta kontakt med oss för mer information eller för att anmäla dig.
Ring oss på: 073-063 87 70 eller 070-661 23 28
Eller mejla till: jonerik.nilsson@skelleftea.se eller anna.gustafsson@skelleftea.se
Du som inte får tag på oss via telefon, lämna ett meddelande och telefonnummer på vår röstbrevlåda, så ringer vi upp dig.

Träffar
Här kommer vi lägga ut information om datum och lokal för träffarna.

Innehåll i träffarna:

  • Vad är ilska? Vad är våld?
  • Vad gör det med barn att växa upp med våld i familjen?
  • Vad behöver barn för att vara trygg?
  • Från skuld och skam (inte våga prata om) till öppenhet och ansvarstagande.
  • Hur hantera egen ilska på ett tryggt sätt?
  • Vad gör vi om…? Det finns mycket trygghet i att veta vad man kan göra när saker blir svåra.
  • Var kan man vända sig när man önskar hjälp som förälder?

Här kan du få hjälp

Det finns flera aktörer du kan vända dig till i en akut situation eller för fortsatt stöd och hjälp.

Centrum mot våld

För dig som varit utsatt för våld:
ring 020-61 60 60 vardagar mellan kl. 8.00-17.00
eller mejla centrummotvald@skelleftea.se

Socialtjänsten

Personalen på socialtjänsten kan hjälpa dig dygnet runt.

Vardagar 8.00-17.00: ring 0910-73 50 00 och fråga efter socialtjänstens dagjour.
Kvällar, nätter och helger: ring 112 och fråga efter socialjouren. Du kopplas då till en socialsekreterare. 

Kvinnofridslinjen

Ring 020-50 50 50 dygnet runt gratis utan att det syns på telefonräkningen. Kvinnofridslinjne är en nationell stödlinje för våldsutsatta. De som svarar har hög kompetens kring våldsproblematik och kan hänvisa till rätt instans på din hemort. Tillgång till tolkservice.
Kvinnofridslinjen - nationell stödtelefon Länk till annan webbplats.

Kvinnojouren

Guldstadens kvinnojour är en förening som kan hjälpa dig som känner dig rädd, hotad eller misshandlad. Guldstadens kvinnojour är ingen myndighet och tillhör inte kommunen, något politiskt parti eller någon religion. Hos kvinnojouren arbetar bara kvinnor och de har alla tystnadsplikt. Om du vill kan du vara anonym och inte berätta vad du heter när du pratar med jouren.

Vad kan kvinnojouren hjälpa mig med?

Guldstadens kvinnojour kan hjälpa dig genom att:

  • ordna ett skyddat boende för dig och dina barn där ni kan känna er säkra.
  • hjälpa dig att ta kontakt med till exempel Centrum för kvinnofrid, socialtjänst, läkare, polis, advokater och bostadsföretag.
  • ge dig råd och stöd i din situation.
  • följa med dig som stöd vid en rättegång.
  • ge dig och dina barn hjälp och stöd även när du har lämnat kvinnojourens boende.

Hur gör jag för att kontakta kvinnojouren?

Du kan ringa kvinnojouren måndag till fredag under dagtid på telefonnummer 0910-150 03. Om du behöver prata med någon under kvällar, nätter eller helger ringer du 112 och frågar efter social beredskap.

Polisen

Misshandel är ett brott som är straffbart både när det sker i hemmet och utanför. Det kan handla om både fysiskt och psykiskt våld, eller att bli tvingad till sex. Polisens uppgift är att utreda brottet och ditt behov av skydd. Du kan själv anmäla det som du har varit med om till polisen. Polisen kommer då att förhöra dig om det som har hänt. Vid förhör har du möjlighet att ta med dig någon du känner dig trygg med.

Vad kan polisen hjälpa mig med?

Polisen kan hjälpa dig på flera sätt:

  • Du kan få en skyddstelefon som du kan använda för att snabbt kalla på hjälp.
  • Den som har behandlat dig illa kan få besöksförbud och får då inte besöka och kontakta dig.
  • Du kan få skyddad adress så att myndigheterna inte berättar var man kan kontakta dig.
  • Om hotet är mycket stort kan du få skyddad identitet med nytt personnummer och namn så att det blir svårt att hitta dig.

Hur gör jag för att kontakta polisen?

Det finns två telefonnummer till polisen. Om det är bråttom ringer du nödnumret 112. Om du har frågor och det inte är bråttom ringer du telefonnummer 114 14. Det är samma nummer till polisen i hela Sverige. Du kan även skicka e-post till: polismyndigheten.vasterbotten@polisen.se

Domstolar och jurister

När en anmälan har kommit in till polisen avgör åklagare och domstol om den som är misstänkt ska anhållas och häktas, vilket de ofta gör om det till exempel finns risk för fortsatt misshandel. När polisen har utrett den misshandeln, bestämmer sedan en åklagare om det ska bli en rättegång mot den som är misstänkt.

Under rättegången är det åklagaren som hjälper dig och försöker bevisa att den som har slagit dig är skyldig till brottet. Du har även rätt att få ett juridiskt målsägandebiträde som kan hjälpa dig och ge dig stöd under utredningen och rättegången.

Om du behöver annan juridisk rådgivning, till exempel om skilsmässa, kan du vända dig till en privat advokatbyrå.

Vilken hjälp kan jag få i samband med en rättegång?

  • Du kan få gratis stöd under utredningen och rättegången av en jurist som kallas för målsägandebiträde. Polisen hjälper dig att ordna detta.
  • Du kan få gratis stöd från Centrum för kvinnofrid, Guldstadens kvinnojour och Brottsofferjouren i form av någon att prata med innan, under och efter rättegången.
  • Du kan ansöka om att få hjälp av staten att betala de kostnader som rättegången innebär.

Hur gör jag för att kontakta domstol och jurister?

Du kan vända dig till Åklagarmyndigheten om du har frågor och funderingar. Du når dem på telefon 010-562 64 80.

Sjukvården

Om du har blivit misshandlad, kontakta hälsocentralen eller akuten för att få hjälp med dina skador. Det är viktigt att du blir noggrant undersökt och att läkaren eller sjuksköterskan skriver ned och fotograferar de skador som du har fått. Försök att få träffa läkaren eller sjuksköterskan ensam utan att den som har slagit dig är med.

Hur kan sjukvården hjälpa mig?

Sjukvården kan hjälpa dig till fortsatt kontakt med:

  • En kurator som lyssnar på det du som vill berätta och som kan ge dig stöd och råd.
  • En psykiatrisk klinik på ett sjukhus där du kan få hjälp om du mår psykiskt dåligt.
  • Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) där dina barn kan få vård och hjälp om de mår psykiskt dåligt.

Hur gör jag för att kontakta sjukvården?

Ring 112 eller besök akuten om du behöver akut hjälp.

Om det inte är akut kan du själv direkt kontakta psykiatriska mottagningen i Skellefteå för att prata med någon. Du når dem på jourtelefon 0910-77 19 19.

Du kan också ringa barn- och ungdomspsykiatrin på 0910-77 19 20. De har öppet dagtid på vardagar.

Rådgivningen Oden - för problem med alkohol, droger eller spel

Personer som misshandlar andra kan ibland ha druckit alkohol. Både den som dricker och de som blir slagna behöver få hjälp. För att få den hjälpen kan du vända dig till Rådgivningen Oden där de som arbetar kan mycket om de problem som hör ihop med alkohol och andra droger. Du kan få prata med personalen ensam eller tillsammans med din familj.

Det kostar inget att besöka Rådgivningen Oden. Alla som arbetar på Rådgivningen Oden har tystnadsplikt och får inte berätta för andra om det som du säger till dem, om det inte är så att dina barn far illa. Då kontaktar personalen socialtjänsten.

Hur gör jag för att kontakta Rådgivningen Oden?

Du kan antingen besöka Rådgivningen Oden på Köpmangatan 13 F i Skellefteå eller så kan du ringa dit på telefon 0910-73 65 54. Deras telefontider är 08.00–17.00. Övriga tider kan du lämna ett meddelande på deras telefonsvarare så ringer någon upp dig.

Beroendeenheten

Om du har frågor om alkohol och andra droger kan du också kontakta Beroendeenheten på Skellefteå lasarett. Beroendeenheten finns nära den psykiatriska kliniken och har öppet dagtid.

Hur gör jag för att kontakta beroendeenheten?

Du når Beroendeenheten på telefon 0910-77 10 00. Dit kan du ringa under dagtid. Om du har frågor och funderingar kan du också ringa till jourlinjen för frågor om missbruk på 0910-77 19 30 klockan 16.00–09.00.

Brottsofferjouren i Skellefteå

Du som har varit med om eller sett ett brott kan få hjälp och stöd genom att ringa en brottsofferjour. De som arbetar på jourerna har gett ett tystnadslöfte och får inte berätta vidare det som du säger till dem.

Hur gör jag för att kontakta brottsofferjouren?

Du kan antingen ringa Brottsofferjouren i Skellefteå på 0910-70 18 20 eller Brottsofferjourernas riksförbund på 116 006. Du kan läsa mer om brottsofferjourernas arbete på Brottsofferjourernas riksförbund Länk till annan webbplats.

Hjälp oss förbättra webbplatsen!

Om du inte hittar informationen du sökte efter, klicka på nej-knappen nedan och skicka oss ett meddelande om vad som saknas.

Senast uppdaterad:
Till toppen
0910-73 50 00

Besöksadress: Stadshuset,
Trädgårdsgatan 6, Skellefteå

kundtjanst@skelleftea.se