Ordlista för planprocessen

Antagande

När planförslaget bedöms vara helt klart överlämnas det antingen till bygg- och miljönämnden eller kommunfullmäktige (KF) för antagande.

B

Bruttoarea (BTA)

Bruttoarea, förkortas BTA, är den sammanlagda ytan av alla våningsplan i en byggnad, inklusive väggar och andra utrymmen såsom tekniska utrymmen. Bruttoarean mäts från utsidan av ytterväggarna och inkluderar alla våningar som ligger ovanför marken samt källar- och vindsutrymmen som har en höjd på minst 1,90 meter.

D

Detaljplan (DP)

En detaljplan talar om vad du får bygga inom ett visst område och hur marken och vattnet får användas. En detaljplan fastställer bland annat gränser för byggnader, vilken användning olika områden får ha (t.ex. bostäder, skola, handel), byggnadshöjder och exploateringsgrad.

E

Expediering

Expediering innebär att kommunen skickar ut ett beslut, handlingar eller andra dokument till berörda parter efter att ett formellt beslut har fattats. I detaljplaneprocessen kan det innebära att när en detaljplan blivit antagen behöver beslutet skickas till berörda sakägare, myndigheter eller andra intressenter. En expediering ska säkerställa att alla parter informeras om beslutet och på så sätt ha möjlighet att exempelvis överklaga beslutet.

F

Fastighetsförteckning

Fastighetsförteckning är ett underlag i planprocessen. I fastighetsförteckningen framgår alla fastigheter som berörs av en detaljplan. Förteckningen innehåller uppgifter om varje fastighetsbeteckning, fastighetsägare, eventuella nyttjanderätter samt andra relevanta rättigheter och servitut. Den används som underlag vid planprocessen för att säkerställa att alla berörda parter informeras och kan delta i samråds- och granskningsskedet.

Fördjupad översiktsplan (FÖP)

En fördjupad översiktsplan är en plan för ett område där kommunen vill vägleda utvecklingen i detalj. Det kan exempelvis gälla ett specifikt område i staden, en hel tätort eller ett större verksamhetsområde på landsbygden. Läs mer om översiktsplaner

Läs mer om översiktsplaner här

G

Granskning

När kommunen bearbetat synpunkterna från samrådet och eventuellt ändrat i planförslaget ställs den ut för granskning. Granskningen skickas ut till berörda

parter såsom sakägare, myndigheter och förvaltningar som har möjlighet att på nytt lämna synpunkter.

Tiden för granskning är vanligtvis tre veckor.

Granskningsutlåtande

När granskningstiden är slut sammanställs alla synpunkter från granskningen i ett granskningsutlåtande. I granskningsutlåtandet redovisar kommunen vilka synpunkter som har tillgodosetts och vilka ändringar som gjorts i planförslaget.

Grundkarta

Grundkartan används som grund i detaljplanering för att ge en tydlig bild av området. Grundkartan ger en översikt över områdets topografi, vägar, byggnader, grönområden och andra viktiga geografiska egenskaper.

K

Kungörelse

Vid ett utökat förfarande inför ett samråd informerar kommunen via en kungörelse om samrådstiden och var planförslaget finns att läsa, exempelvis på en webbplats eller i kommunhuset. Kungörelsen publiceras i ortstidning och anslås på kommunens anslagstavla.

L

Laga kraft

Det sista steget i en planprocess är laga kraft, vilket menas att detaljplanen blir juridiskt bindande och heller inte längre kan överklagas. Detaljplanen vinner laga kraft tre veckor efter att antagandet anslagits på kommunens digitala anslagstavla.

När en plan vinner laga kraft innebär det i praktiken att det är möjligt att påbörja byggnationerna i planområdet.

M

Miljökonsekvensbeskrivning (MKB)

En miljökonsekvensbeskrivning, förkortning MKB, är en skriftlig redovisning på kommunens bedömning om detaljplanens genomförande betyder positivt och/eller negativt för miljön. Miljökonsekvensbeskrivningen analyserar hur detaljplanens genomförande kan påverka naturmiljön, människors hälsa, kulturmiljön och andra relevanta aspekter av miljön.

P

Planavtal

Ett planavtal är ett avtal mellan kommunen och fastighetsägare, byggherre eller exploatör. I planavtalet anges exempelvis vad handläggningen för framtagandet av detaljplanen kommer kosta. Planavtalet säkerställer att både kommunen och den andra parten är överens om villkoren för planens genomförande.

Planförfarande

En detaljplan genomgår flera olika steg i processen. Vid val av planförförenade behöver kommunen ta ställning till Plan- och bygglagens kriterier.

• Begränsat förfarande används om detaljplanen inte är av ett större allmänt intresse. Det begränsade förfarandet har endast samråd. Vid samrådet för kommunen en dialog med sakägarna som i sin tur får godkänna planförslaget.
• Standardförfarande används när detaljplanen stämmer överens med översiktsplanen, är av ett mindre intresse för allmänheten och inte förväntas medföra betydande miljöpåverkan. Med standardförfarande är processen enklare och snabbare. Den innefattar samråd, granskning och beslut om antagande.
• Utökat förfarande används när detaljplanen inte stämmer överens med översiktsplanen, förväntas vara av stor betydelse för allmänheten eller kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Utökat förfarande kräver en mer grundlig och mer omfattande process. Vid utökat förfarande måste kommunfullmäktige fatta beslut om detaljplanen.

Plankarta

En plankarta visar vilket område detaljplanen gäller för. Plankartan berättar och bestämmer hur området ska bebyggas och användas med hjälp av olika symboler, färger och linjer. Plankartan är juridiskt bindande och fungerar som ett verktyg att styra utvecklingen i området. Så läser du plankartan

Planprogram

Ett planprogram är ett dokument som tas fram för att undersöka och redovisa förutsättningar i det tänkta området innan ett detaljplanearbete påbörjas. Planprogrammet är tänkt att funka som ett underlag och en vägledning för framtida detaljplaner. Det kan handla om exempelvis markanvändning, miljö och infrastruktur.

Ett planprogram är inte ett juridiskt bindande dokument.

R

Rättidsprövning

En rättstidsprövning är ett första steg i att bedöma om ett överklagande kan tas upp för vidare handläggning. När ett överklagande inkommit måste det göras en bedömning om överklagan inkommit inom den utsatta tidsfristen. Om överklagan har inkommit för sent, avvisas det.

S

Samråd

När kommunen tagit fram ett första förslag på en detaljplan ställs förslaget ut för samråd. Samrådet skickas även till berörda parter såsom sakägare samt myndigheter och förvaltningar som har möjlighet att lämna synpunkter.

Tiden för samråd är vanligtvis tre veckor. Ibland kan det vara längre, exempelvis under semestertider och ledigheter.

Samrådredogörelse

En samrådredogörelse är en sammanställning av de inkomna skriftliga synpunkter som kommit in under samrådet. I sammanställningen av synpunkterna ska kommunen lämna en förklaring hur synpunkten kan eller inte kan tillgodoses.

Sakägare

Sakägare är du om du till exempel bor i eller är granne, äger fastigheter eller har din verksamhet inom eller i närheten av planområdet.

Vem som helst får lämna in synpunkter på ett planförslag men det är endast som sakägare får du överklaga en antagen detaljplan.

U

Underrättelse

Att skicka ut en underrättelse betyder att kommunen skickar ut information, exempelvis ett förslag till detaljplan. Underrättelsen är till för att informera om förslaget och när det går att lämna synpunkter. Den skickas ut till berörda, såsom sakägare samt anslås på kommunens anslagstavla.

Ö

Överklagan

När en detaljplan blivit antagen och du tycker att beslutet är felaktigt är det möjligt att lämna in en överklagan. När en detaljplan blivit antagen läggs det ut ett meddelande på kommunens digitala anslagstavla. Från det datumet har du tre veckor på dig att överklaga beslutet.

För att du ska ha rätt att överklaga måste du vara sakägare och ha yttrat dig under samråd eller granskning och inte fått dina synpunkter tillgodosedda.

Översiktsplan (ÖP)

I en översiktsplan förklarar kommunen hur mark, vatten och befintlig bebyggelse ska utvecklas, användas och bevaras. I en översiktsplan tittar kommunen på områden från ett större perspektiv och kan omfatta hela eller delar av kommunen.

• Fördjupad översiktsplan (FÖP), läs mer här