Skellefteå kommun utvecklar en ny vindkraftsplan

Nu finns det möjlighet att tycka till om ett planförslag om vindkraftsplanen. Samrådet pågår till 31 januari 2025. Det finns sex stycken områden som kommunen anser är lämpliga för vindkraft. Samrådet innebär att närboenden, markägare, samebyar och näringsliv har möjligheten att tycka till om planförslagen.

Tyck till senast 31 januari 2025

Vindkraftsplanen finns att läsa i Stadshusets utställningskorridor 8 november 2024 - 31 januari 2025. Adressen är Trädgårdsgatan 6 i Skellefteå.
Välkommen måndag–fredag 08.00–16.00. Öppettiderna kan avvika under jul och nyår.

Du skickar dina synpunkter via mejl till bygg-ochmiljo.namnden@skelleftea.se eller via brev till Skellefteå kommun, Bygg- och miljönämnden, 931 85 Skellefteå.

Uppge avsändare och ärendenummer BMN-2024-2200, vindkraftsplanen.

Välkommen till öppet hus

Under november kommer det att hållas öppet hus på fyra olika orter. Där kan du ta del av vindkraftsplanen, ställa frågor och lämna synpunkter. Ingen anmälan krävs, välkommen!

Byske 13/11, Gullringshuset Fabriksgatan 30 Byske. Klockan 15.00-18.30.

Burträsk 18/11, Edelviks folkhögskola, Skelleftevägen 1, Burträsk. Klockan 15.00-18.30

Jörn 20/11, Hotellet i Jörn, Furugatan 11, Jörn. Klockan 15.00-18.30.

Skellefteå 25/11, Svalan, Strömsörgatan 15. Klockan 15.00-18.30.

Dessa områden är utpekade som lämpliga för vindkraft

  • Stormyrberget, Blåfors
  • Åkerboträsket, Gagsmark
  • Laxheden, Stavaträsk
  • Övre Stormyran, Fisktjärnliden
  • Stor-Rammarmyran, Åsträsk
  • Norra Degerliden, Tallträsk

Två alternativa områden pekas också ut

  • Degerträsk-Stavamyran, Stavaträsk
  • Stormyran, Österjörn

Hur kommer jag att bli påverkad?

De områden som finns utpekade är förslag i den nya vindkraftsplanen. Det innebär inte automatiskt att det är godkänt att bygga vindkraft i något av områdena. Varje ansökan om att anlägga en vindkraftspark måste genomgå en egen tillståndsprocess med miljöprövning enligt miljöbalken. Innan miljötillstånd kan ges behöver kommunen godkänna ärendet. Varje anläggande kräver sin tillståndsprocess.

De olika stegen i en vindkraftsplan

Illustration som visar de olika delarna i en planprocess
  • Utkast: Ett planförslag tas fram, 2024.
  • Samråd: Kommunen bjuder in på samråd, 2024.
    Här kan du tycka till. - Här är vi nu.
  • Bearbetning: Kommunen bearbetar förslaget utifrån synpunkter från samråd, 2024.
  • Granskning: Ett uppdaterat planförslag ställs ut på granskning, 2025.
    Här kan du tycka till.
  • Bearbetning: Kommunen bearbetar förslaget utifrån granskningssynpunkter, 2025.
  • Antagande: Vindkraftsplanen antas i Kommunfullmäktige, 2025. Planen används därefter som ett beslutsunderlag till kommande förfrågningar om vindkraftsverk.

Vad är en vindkraftsplan?

Vindkraftsplanen är ett tematiskt tillägg till kommunens översiktsplan och fungerar som ett stöd och beslutsunderlag vid hantering av vindkraftsfrågor. Översiktsplanen är kommunens samlade strategi för hur mark- och vattenområden inom kommunen ska utvecklas och bevaras. Planen ligger till grund för kommunens och andra myndigheters beslut. Ett tematiskt tillägg tas fram när man behöver planera översiktligt om en enstaka fråga som berör hela kommunen. En översiktsplan är inte juridiskt bindande.

Från planering till byggda vindkraftsverk

När kommunen har en antagen vindkraftsplan visar den vilka områden som kommunen anser är lämpliga för vindkraftsutbyggnad, utifrån ett antal hänsynfrågor. När aktörer i sin tur vill etablera sig inom ett utpekat område, måste de genomgå en egen tillståndsprocess med miljöprövning. I den processen håller aktören samråd med närboende, kommunen, länsstyrelsen och andra berörda, som exempelvis samebyar. De behöver även göra noggranna utredningar, bland annat visa hur naturen och boende i närheten påverkas.

Det är länsstyrelsen som beslutar och ger miljötillstånd till aktören. Kommunen fungerar som remissinstans, men behöver tillstyrka (eller avstyrka) ärendet innan länsstyrelsen slutligen kan ta ett beslut om att ge miljötillstånd. Dessutom kan kommunen lägga in sitt veto mot tillståndet inför länsstyrelsens beslut.

Varför kommunen behöver en vindkraftsplan

Behovet och efterfrågan av grön el och vindkraft är hög i hela Sverige. Vinden utgör en viktig källa till förnybar energi och många aktörer vill etablera vindkraft inom kommunen.

Målet med vindkraftsplanen är att få till en strukturerad och långsiktig planering av vindkraftsutbyggnad i kommunen, för att ge rätt förutsättningar till både invånare och näringsliv.Det gör vi genom att arbeta fram lämpliga lägen för vindkraft som bygger på en samlad bedömning och med hänsyn till andra värden och intressen i kommunen. Planen kommer att användas som ett beslutsunderlag för bygglovsprövning, och för kommunens ställningstagande i fråga om miljötillstånd för de vindkraftsanläggningar som prövas av länsstyrelsen.

Övriga frågor och svar

  • Kommunens vindkraftsplan har en stor betydelse eftersom den på ett övergripande sätt väger in olika intressen och visar vilka områden som kan vara godkända att anlägga en vindkraftpark på. 
    Planen är sedan ett beslutsunderlag för bygglov, tillstånd och andra beslut av olika myndigheter.
  • Kommunens arbete med att ta fram vindkraftsplanen måste följa båda Plan- och bygglagen (PBL) och Miljöbalken (MB). Detta innebär till exempel att kommunen måste föra samråd och granskning enligt PBL där allmänheten kan lämna synpunkter.
  • Att som aktör få tillstånd att bygga storskalig vindkraft innebär en process som tar flera år. Det är länsstyrelsen som ger tillstånd till en aktör att slutligen få bygga vindkraft. Sammanfattat går aktören igenom följande steg:
  • Utredningar - Aktören identifierar ett lämpligt område i kommunen och börjar utreda och inventera platsen. Utredningen behöver ta hänsyn till bland annat närboende (utifrån buller, skuggning och synbarhet), djur, växter, kulturvärden, infrastruktur, nätanslutning med mer. Aktören kontaktar berörda markägare.
  • Samråd - Likt kommunen behöver även aktören hålla samråd med närboende, kommunen, länsstyrelsen och andra som kan tänkas att bli berörda. Eventuella kompletteringar på utredningar eller inventeringar identifieras.
  • Ansökan och Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) - Likt kommunen behöver aktören även ta fram en MKB, en mer detaljerad för det aktuella området. En komplett MKB och ansökan lämnas in till länsstyrelsen.
  • Kommunalt godkännande - För att länsstyrelsen ska kunna ge miljötillstånd behöver kommunen först godkänna projektet. Om projektet inte är tillstyrkt kan inte miljöprövningsdelegationen ge miljötillstånd.
  • Beslut från länsstyrelsens Miljöprövningsdelegation - Beslutet kan överklagas till Mark- och miljödomstolen.

Att ta fram en fördjupad översiktsplan är en demokratisk process där samråd och granskning hålls. Under både samråd och granskning har invånare möjlighet att lämna synpunkter på planförslaget. Synpunkterna sammanställs i en samrådshandling där man kan se kommunens hantering av synpunkten och om den kan tillgodoses eller inte. Ibland kan det också vara så att en synpunkt inte kan hanteras i en fördjupad översiktsplan.

Grunden i arbetet med kommunens vindkraftsplan är att ingen värdefull natur ska förstöras. All mänsklig aktivitet lämnar ett avtryck i naturen och därför finns det idag få områden kvar med höga naturvärden.

I Västerbotten etableras som regel vindkraft på skogsmark där produktionsskogar växer och avverkas regelbundet, dessa skogar har väldigt sällan höga naturvärden. Men det är ändå viktigt att ny vindkraft planeras noga för att kunna skydda de rester av värdefull natur som finns. Kommunen gör därför i vindkraftsplanen en första undersökning för att undvika värdefulla områden viktiga för den biologiska mångfalden.

Varje vindkraftsbolag ska själva göra detaljutredningar på de platser där de tänker bygga vindkraft. Detta innefattar bland annat:

  • naturvärdesinventeringar
  • inventeringar av fladdermöss
  • örnar och skogsfåglar
  • fridlysta arter
  • påverkan på våtmarker och vattendrag med mera.

Utifrån dessa utredningar planerar de vindkraftverken så att dessa inte ska påverka värdefulla områden.

Utpekade områden i den nya vindkraftsplanen innebär inte automatiskt att det är godkänt att bygga vindkraft i området. Varje ansökan om att anlägga en vindkraftspark måste genomgå en egen tillståndsprocess med miljöprövning enligt miljöbalken. Innan miljötillstånd kan ges behöver kommunen tillstyrka (godkänna) ärendet.

I genomsnitt dödas mellan fem och tio fåglar per vindkraftverk och år, men i vissa fall kan dödligheten vara betydligt högre. De allra flesta av dem är småfåglar. Rovfåglar, måsar, trutar och skogshöns dödas också men färre till antalet.

Miljön där vindkraftverk står har stor betydelse för hur stor påverkan blir. Därför är det viktigt att undvika att etablera vindkraftverk på särskilt fågelrika platser, speciellt sådana som används under häckning, övervintring eller rastning under flyttningen. Ny teknik utvecklas för att identifiera fåglar i vindkraftverkens närhet i syfte att tillfälligt kunna stoppa dessa. Det kan också bli ett sätt att minska risken för kollisioner mellan fåglar och vindkraftverk i framtiden. Naturvårdsverket rekommenderar att inte bygga vindkraft på platser där risken för dödlighet eller störning bedöms som hög.

Vi människor påverkar miljön på många olika sätt och det är viktigt att komma ihåg att till exempel katter, trafik och kollisioner med fönsterrutor dödar avsevärt många fler fåglar än vad vindkraft gör, sett till det totala antalet.

Källa: Naturvårdsverket

För att hitta platser där vindkraftverk är lämpligt behöver man ta hänsyn till en rad olika frågor. Exempel på hänsynsfrågor man behöver förhålla sig till är hur mycket det blåser på platsen, om det finns riksintressen eller höga naturvärden, hur nära det är till boende och hur ljud, ljus och skuggor påverkar omgivningen. Dialoger som kommunen genomför inom projektet tas också med i beaktandet.

Vindkraft är en förnybar energikälla och utbyggnaden av vindkraft bidrar till att minska beroendet av fossila bränslen och samtidigt öka landets elproduktion. Vindkraften är en av flera alternativ av förnybara energikällor.

Vindkraftsplanen kommer att göra det möjligt för vindkraft, men tar inte ställning till hur övriga energikällor kan eller bör utvecklas i kommunen.

Vindkraftsplanen hanterar endast landbaserad vindkraft. Skellefteå kommuns havsområde påverkas i stor utsträckning av totalförsvarets riksintresse (influensområdet för Tåme skjutfält). Dessutom finns höga värden längs kusten som behöver ges hänsyn, som landskapskaraktären kustbandet samt de upplevelsevärden och riksintresse för friluftsliv som sträcker sig längs Lövångerkusten. Sammantaget gör detta Skellefteå kommuns kustområde ej lämpligt för vindkraft. För havsbaserad vindkraft hänvisas i stället till den nationella havsplanen för Bottniska viken.

I och med att vindkraftverk skapar ett visst buller krävs det att vindkraftverk inte placeras för nära bostäder. Det tar kommunen hänsyn till vid lokalisering av lämpliga vindkraftparker, vilket innebär att områden inte kommer pekas ut i direkt anslutning till bostäder.

Vindkraftföretag behöver även utreda detta i en tillståndsgivning av en vindkraftpark och det finns krav på att bullernivåerna inte får överstiga 40 decibel (dBA) vid bostäder utomhus.

Senast uppdaterad: