Så läser du plankartan

Plankartan är indelad i tre delar, grundkartan, planbestämmelserna och de administrativa bestämmelserna. Här förklarar vi vad varje del betyder.

Plankartan i sin helhet. Klicka på de olika delarna för att se förstoring Planbestämmelser Administrativa bestämmelser Kartområde

Klicka på plankartans olika delar för att se förstoring (förstoringen öppnas i eget fönster eller egen flik)

Grundkartan

Det material som ligger till grund vid upprättandet av en plankarta. Grundkartan redovisar nuvarande förutsättningar i form av befintliga fastighetsgränser, byggnader, vägar m.m. Grundkartan, som ligger i botten, är utritad med tunna linjer.

Plangränser – Linjer som visar var gränsen mellan olika bestämmelseområden i plankartan går. Gränserna har olika utseende beroende på vilken typ av område som avgränsas. Det kan vara gränser för användnings- och egenskapsområden. Detaljplanens bestämmelser gäller endast inom det område som avgränsas som planområdesgräns.

Användning av mark och vatten – Anger vad marken får användas till för ändamål. Användningen avgränsas med en användningsgräns och är angivna med stora bokstäver och en unik färgsättning. Användningen delas in i tre kategorier

  • allmän platsmark
  • kvartersmark
  • vattenområde

Allmän platsmark är mark som är avsett för ett gemensamt behov, där allmänheten ska ha tillträde, exempelvis vägar eller parkmark, där även gång- och cykelvägar ingår.

Kvartersmark är mark som främst är avsedd för bebyggelse för enskilt ändamål eller allmänna verksamheter, exempelvis bostäder, kontor och skolor.

Vattenområde är mark där karaktären av öppet vatten avses bibehållas.

Flera olika användningsbestämmelser kan rymmas inom en färg, exempelvis BDK (bostäder, Vård och kontor), färgsättningen styrs då av den huvudsakliga användningen, i detta fall bostäder (gul färg).

Exempel på plankarta

Egenskapsbestämmelser – Reglerar marken och bebyggelsen inom användningsområdena. Egenskapsbestämmelserna avgränsas med egenskapsgränser och är angivna med små bokstäver, exempelvis ”f” (byggnaders utformning) eller ”e” (exploateringsgrad, det vill säga hur stor del av ett område som får bebyggas). Egenskapsbestämmelser kan också redovisas som rasterytor, exempelvis prickad mark (mark som inte får bebyggas) eller kryssad mark (mark där viss begränsad bebyggelse får placeras, exempelvis komplementbyggnader). Även allmän platsmark, såsom park- och naturmark eller vattenområden kan regleras med egenskapsbestämmelser. Det kan exempelvis vara område där bryggor, vegetation eller bollplan ska finnas.

Exempel på tabell som beskriver planbestämmelsernaFörstora bilden

Plan-
bestämmelser

Planbestämmelserna redovisas i en bestämmelsetabell (legend), oftast till höger om kartbilden på plankartan. Där förklaras innebörden av varje enskild bestämmelse i kartan. Där redovisas plangränser, användningsbestämmelser, egenskapsbestämmelser etc. Den ger en förklaring till vad alla linjer, texter och symboler i plankartan innebär.


Natur - grönt område

Längst upp på plankartan hittar vi ett litet område som heter “NATUR”. I planbestämmelserna kan vi hitta den under rubriken “Användning av mark och vatten” och underrubriken “Allmänna platser med kommunalt huvudmannaskap”, och det är ett naturområde. Det finns inga fler tecken eller liknande så vi är klara med den här rutan!

Gata - grått område

Därefter har vi området där det står “GATA”. I planbestämmelserna kan vi hitta den under “Allmänna platser med kommunalt huvudmannaskap”, och det är ett gatuområde. Det finns inga fler tecken här heller så vi är klara med den här rutan med!

S - rött område

Nu kommer vi till ett lite mer avancerat område, där det i mitten står “S” samt några fler tecken. Hela det röda området är separerat från de andra färglagda områdena med hjälp av “användningsgränser”, vilket betyder att det röda området ska användas på andra sätt än vad de andra färglagda områdena ska. Användningsbestämmelsen “S” i röd ruta hittar vi under “Kvartersmark” under “Användning av mark och vatten”. Bredvid finns några mindre tecken som också är viktiga. Först har vi tecknet “f1”, som vi kan hitta i Planbestämmelserna, under rubriken “Egenskapsbestämmelser för kvartersmark” och underrubriken “Utformning”. Där står det att tecknet betyder att en får bygga “Maximalt 1 våning”. Bredvid “f1” hittar vi även en polygon med siffran “6” i sig. Förklaringen till den här hittar vi också under underrubriken “Utformning”, där det står att det betyder att “Högsta nockhöjd i meter” är 6 meter (för vi byter ut siffran “0” mot siffran “6”).

I det röda området finns det även andra gränser, som Planbestämmelserna beskriver som “Egenskapsgräns” och “Administrativ och egenskapsgräns”. Dessa gränser skapar nya områden, inom det röda området. Ett av områdena är fyllt av små plustecken och om vi tittar under “Egenskapsbestämmelser för kvartersmark” igen, men den här gången under underrubriken “Bebyggandets omfattning” ser vi att det betyder att “endast komplementbyggnader med en maximal nockhöjd på 3,5 meter får placeras” där. Till sist har vi även ett område med små prickar och tecknet “u”. Tittar vi under underrubriken “Bebyggandets omfattning” ser vi att den här prickmarken betyder att “marken får inte förses med byggnad”. När vi sedan går vidare till under rubriken “Administrativa bestämmelser” och underrubriken “markreservat” hittar vi tecknet “u” och att det betyder “markreservat för allmännyttiga underjordiska ledningar”.

Då var vi klar med det röda området!

PARK -grönt område

Nu börjar vi veta hur det här går till! Vi börjar med att titta under “Allmänna platser med kommunalt huvudmannaskap” och kan då se att det här är “Parkmark” och den har enbart en text till i området. Texten “gång/cykel” hittar vi under rubriken “Egenskapsbestämmelser för allmän plats” och underrubriken “Utformning av allmän plats”. Här förklaras det att den här marken ska användas som gång- och cykelväg.

BDK – gult område

Nu kommer vi slutligen till det mest avancerade området.

Som tidigare börjar vi med att försöka tyda vad “BDK” står för. Under rubriken “Användning av mark och vatten” och underrubriken “Kvartersmark” ser vi att “B” står för bostäder, “D” för vård och “K” för kontor. När flera olika användningsbestämmelser finns inom en färg styrs det av den huvudsakliga användningen, vilket i vårt fall är bostäder. Efter “BDK” finns det ett “n”. Förklaringen till det här tecknet hittar vi som vi kan hitta under rubriken “Egenskapsbestämmelser för kvartersmark” och underrubriken “Markens anordnande”. Där står det “Minst 60 % av egenskapsytan ska vara friyta för utevistelse. Mindre komplementbyggnader får uppföras till maximalt 3 meters nockhöjd.”

Sedan hittar vi områden likt det röda området, med prickmark med ett “u”-tecken och “plusmark”, som betyder samma sak som i det röda området vi gick igenom ovanför. Däremot längst till vänster kan vi hitta prickmark med tecknet “a”. Tittar vi under rubriken “Administrativa bestämmelser” och underrubriken “Ändrad lovplikt” hittar vi tecknet “a” och att det betyder “Marklov krävs även för fällning av grövre tall än 20 cm i diameter i brösthöjd”.

Nu går vi vidare till de blanka ytorna med varierande tecken och polygoner. Den längst till vänster har tecknen “f4”, “f6” och en polygon med tecknet “+64”. Tittar vi under rubriken “Egenskapsbestämmelser för kvartersmark” och underrubriken “Utformning” ser vi att “f4” betyder “maximalt 9 våningar”, och “f6” betyder “Utöver antal våningar får suterrängvåning anordnas”. Polygonen med tecknet “+64” ska då betyda “högsta nockhöjd i meter över angivet nollplan”, vilket blir 64 meter.

I den nedersta blanka rutan hittar vi tecknen “f1”, “f6” och polygonen med tecknet “+41”. Vi kan stanna kvar i underrubriken “Utformning”, som förklarar att “f1” betyder “Maximalt 1 våning” och “f6” betyder som tidigare att “Utöver antal våningar får suterrängvåning anordnas”. Polygonen med tecknet “+41” ska då betyda “högsta nockhöjd i meter över angivet nollplan”, vilket blir 41 meter.

Mellan de här blanka ytorna finns en liten blank yta med tecknen “f1”, “f6” och “h”. Vi vet nu vad “f1” och “f6” betyder, men “h” är nytt. För att kunna förklara den måste vi gå till rubriken “Administrativa bestämmelser” och underrubriken “markreservat” som förklarar att “h” betyder “Markreservat för allmännyttig teknisk anläggning”.

Om vi går vidare till den blanka ytan längst upp i det gula området, med tecknen “e2”, “f3”, “f5”, “f7” och en polygon med tecknet “25,5”. För att förklara “e2” måste vi titta under rubriken “Egenskapsbestämmelser för kvartersmark” och underrubriken “Bebyggandets omfattning” som förklarar att tecknet betyder att “Största byggnadsarea är 670m2”. För att förklara resterande tecknen går vi till nästa underrubrik, “Utformning”, som förklarar att “f3” betyder “Maximalt 7 våningar”, “f5” betyder att “Gavelfasad får inte överstiga 12 meter i bredd” och “f7” betyder att “Färgsättning av fasader ska anpassas till omgivande bebyggelse vad gällande svärta och kulörthet”. Polygonen med tecknet “25,5” betyder då att “högsta nockhöjd i meter” är 25,5 meter.

Då kommer vi tillslut till den sista blanka ytan med tecknen “e1”, “f2”, “f5”, “f7” och en polygon med tecknet “16,5”. Vi kan använda samma underrubriker som vid den tidigare blanka ytan. Då får vi svaren att “e1” betyder att “Största byggnadsarea är 570 m2” och att “f2” betyder “Maximalt 4 våningar”. “f5”, “f7” och polygonen betyder samma sak som hos den föregående ytan, med undantaget att polygonens tecken är “16,5”, vilket betyder att “högsta nockhöjd i meter” är 16,5 meter.

Då var vi klara med alla de färglagda områdena i plankartan!

Administrativa bestämmelser

Genomförandetid – Genomförandetiden är den tidsrymd inom vilken detaljplanen är tänkt att genomföras. Huvudregeln är att planen inte får ändras, ersättas eller upphävas mot berörda fastighetsägares vilja under denna tid. Detaljplanen fortsätter sedan även att gälla efter genomförandetidens slut. Genomförandetiden är en planbestämmelse som redovisas i plankartan och får vara minst 5 och högst 15 år.

Koordinatsystem – Information om vilket höjd- och koordinatsystem som grundkartan är upprättad i redovisas på plankartan. Även en bestämmelsetabell för att kunna tolka och läsa grundkartans linjer och symboler redovisas.

Skallinjalen - visar i vilken ritningsskala kartan är gjord och gör det möjligt att mäta på kartan.

Norrpil – Ligger på lämpligt ställe i plankartan, oftast i övre vänstra kartbilden. Pilen pekar alltid mot norr och finns med för att man ska kunna orientera sig.

Ritningshuvudet – Ligger oftast längst ned till höger i plankartan. Där syns namnet på detaljplanen, det är ett unikt namn som ofta innehåller en fastighetsbeteckning för den eller de fastigheter som omfattas av detaljplanen. Där syns när planen är upprättad och vem som är ansvarig för handläggandet av detaljplanen.

Antagen/Laga Kraft – Information om när planen antagits och av vem, bygg- och miljönämnden (BMN) eller kommunfullmäktige (KF), redovisas på lämpligt ställe på plankartan. Det datum planen börjar gälla redovisas också på plankartan, det kallas att planen vinner Laga Kraft (tidigare kallat fastställelse).

Exempel på hur de administrativa bestämmelserna kan se ut på dokumentet

Genomförandetid

Vi kan under rubriken “Administrativa bestämmelser” och underrubriken “Genomförandetid” se att genomförandet är 10 år från datumet som planen vinner laga kraft.

Antagen/Laga Kraft

Vi kan under rubriken “Administrativa bestämmelser” se att detaljplanen är antagen av Kommunfullmäktige (KF) 2020-04-20 och att den har vunnit laga kraft “2020-05-19".

Senast uppdaterad: