Trädgårdsgatan ligger mitt i centrala Skellefteå, mellan stadens handelsstråk, kulturmiljöer och offentliga mötesplatser. Här finns goda förutsättningar att utveckla en gata som stärker stadslivet och ger nya
möjligheter för människor att mötas.

I pilotprojektet har Trädgårdsgatan använts för att undersöka hur social hållbarhet kan omsättas i en central stadsmiljö. Fokus har varit att identifiera vilka sociala
värden som är viktigast på platsen och hur gatan kan utvecklas genom tillfälliga lösningar, aktiviteter och nya typer av mötesplatser.

Med hjälp av prototypen Trädgårdarna på Trädgårdsgatan testas hur tillfälliga installationer kan skapa en mer levande, trygg och inkluderande stadsmiljö. Trädgårdarna innehåller tre olika tematiska delar – Kulturträdgården, Aktivitetsträdgården och Solträdgården. Genom de olika rummen för aktivitet, vila, kultur och möten undersöks hur offentliga miljöer kan användas på nya sätt
av människor i olika åldrar och livssituationer.

Skellefteå kommun har drivits av Skellefteå kommun tillsammans med Tengbom och flera lokala aktörer. Prototypen på Trädgårdsgatan har tagits fram i samverkan mellan Skellefteå kommun, Nordvestor, Society Expo 2026, DIÖS, Visit Skellefteå, Skelleftebygg, Arctic Design Center och Tengbom. Finansiering är från Skellefteå kommun, Artic Design Center med hjälp av EU-medel, Nordvestor och DIÖS.

Illustrationsbilden visar målbilden av Trädgårdsgatan och är framtagen av Tengbom.

Projektet visar hur social hållbarhet kan bli en konkret del av stadsutveckling. Genom att analysera olika platser utifrån sociala värden blir det möjligt att identifiera vilka kvaliteter som behöver stärkas och vilka utmaningar som behöver hanteras.

De två pilotprojekten visar att olika platser kräver olika prioriteringar. I centrala Trädgårdsgatan ligger fokus på ett levande stadsrum med kultur, aktivitet och möten. I Morö Backe centrum handlar det i högre grad om att stärka vardagsnära trygghet, tillgänglighet och gemenskap i bostadsmiljön.

Arbetet visar också att social hållbarhet inte formas av sig själv när en stad växer. Den behöver planeras medvetet och anpassas till varje plats, utifrån människors behov och hur miljöerna faktiskt används.

Jämställdhet

Jämställdhet i den byggda miljön handlar om att alla ska ha samma möjligheter att använda och känna sig trygga i stadens rum oavsett könstillhörighet. Genom att planera platser med hänsyn till olika vardagsmönster, rörelser och behov formas miljöer som fungerar bättre för fler och bidrar till ett mer jämlikt samhälle.

Inkludering

Inkludering i den byggda miljön innebär att platser utformas så att människor med olika bakgrund, förutsättningar och behov kan känna sig välkomna och delta i samhället på lika villkor. Tillgängliga, öppna och flexibla miljöer skapar förutsättningar för möten, delaktighet och en starkare social sammanhållning.

Hälsa

Hälsa i en socialt hållbar byggd miljö innebär att både mentalt och fysiskt välmående stöttas genom hur staden planeras och formas. Funktionsblandning innebär att bostäder, service och aktiviteter finns nära varandra. Gröna miljöer som parker, naturstråk och gårdar främjar både återhämtning, sociala möten och fysisk aktivitet.

Mångfald

Mångfald i den byggda miljön innebär att bygga inkluderande, varierade och flexibla platser som rymmer människors olikheter och stödjer ett levande stadsliv. Genom social, funktionell, rumslig och kulturell mångfald utformas miljöer där många olika människor kan känna sig hemma, delta och utvecklas.

Trygghet

Trygghet i den byggda miljön handlar om att forma platser som stödjer människors behov av kontroll, orientering, social närvaro och inkludering. Det innebär en kombination av faktisk säkerhet och upplevd trygghet. Gestaltning, funktioner och sociala strukturer samspelar för att skapa platser som är levande och välkomnande där människor känner tillit.

Gemenskap

Gemenskap i den byggda miljön handlar om att skapa rum, strukturer och funktioner som främjar möten, relationer och socialt deltagande. Genom
välgestaltade mötesplatser, mänsklig skala, funktionsblandning, delade resurser, inkluderande design och en stark platsidentitet byggs miljöer som stärker samhörighet och lokal social hållbarhet.

Jämlikhet

Jämlikhet i den byggda miljön innebär att alla människor ska ha möjligheter att bo, röra sig och delta i samhällslivet oavsett bakgrund eller förutsättningar. Kultur, fritid och offentliga platser ska vara öppna och inkluderande, med aktiviteter som speglar och välkomnar stadens mångfald.

Utställning i paviljongen under Society Expo

I samband med Society Expo visas en utställning om Social hållbarhet i den byggda miljön i paviljongen på Trädgårdsgatan. Här kan du ta del av utställningen digitalt.

Bilden visar första uppslaget på utställningen om social hållbarhet i byggd miljö
Bilden visar det fjärde uppslaget i utställningen för social hållbarhet i den byggda miljön och visar socialt hållbara pilotprojeket
Bilden visar det sjunde uppslaget i utställningen för social hållbarhet i den byggda miljön och visar prototyper i olika delar
Bilden visar andra uppslaget på utställningen social hållbarhet i byggd miljö och handlar om inkluderad arbetsmodell.
Bilden visar det femte uppslaget i utställningen för social hållbarhet i den byggda miljön och visar analys av pilotprojektet
Bilden visar det tredje uppslaget på utställningen i social hållbarhet i byggd miljö och den visar den samskapnade processen

Hjälpte den här informationen dig?

Senast uppdaterad: