Ändra eller dela en fastighet

En fastighet kan förändras på olika sätt. Den kan delas, läggas ihop eller föras över till en annan. När en fastighet ska förändras görs det oftast genom en lantmäteriförrättning.

Här ansöker du om lantmäteriförrättning (Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster)

Funderar du på att dela din fastighet? Det är bra att fundera över vilka förutsättningar som finns och om förändringen kommer att ha inverkan på omgivningen, som till exempel utsikt, insyn, ljusinsläpp eller närhet till grannar.

Så kan en fastighet förändras

Här förklarar vi de olika begreppen för att förändra en fastighet.

Avstyckning är när en bit mark avskiljs från en fastighet och bildar en ny egen fastighet.

Det kan till exempel göras när någon ska köpa mark för att bygga ett hus, men det kan också göras utan att det finns något köp som grund.

Statliga Lantmäteriet: Avstyckning Länk till annan webbplats.

Klyvning är när en fastighet som ägs av flera personer delas upp så att alla delägare får en egen ny fastighet.

Vid en klyvning upphör den ursprungliga fastigheten att finnas samtidigt som nya fastigheter bildas.

Statliga Lantmäteriet: Klyvning Länk till annan webbplats.

Om du äger flera fastigheter eller tomter kan du lägga ihop dem till en fastighet. Det kallas för sammanläggning.

För att göra en sammanläggning krävs det att fastigheterna ägs av samma person eller personer och att fastigheterna har samma lagfartsförhållanden. Har fastigheterna inte det kan du ansöka om att överföra mark genom en fastighetsreglering.

Statliga Lantmäteriet: Sammanläggning Länk till annan webbplats.

Att överföra mark mellan fastigheter kallas fastighetsreglering.

Genom en fastighetsreglering kan du utöka eller minska din fastighet, bilda olika typer av rättigheter eller bilda, ändra eller ta bort samfälligheter och servitut.

Statliga Lantmäteriet: Fastighetsreglering Länk till annan webbplats.

Alla förändringar behöver göras utifrån de lagar, planer och bestämmelser som gäller. Både en ny fastighet och stamfastigheten behöver fungera för ändamålet de är för byggda för, till exempel som åretruntbostäder. Det betyder bland annat att väg, vatten och avlopp behöver lösas.

Få koll på detaljplaner

Oavsett om du ska köpa nytt eller ändra någonting med fastigheten eller marken du redan äger, så är det bra att ha koll på kommunens detalj- och områdesplaner. De bestämmer bland annat hur och var du får bygga och hur stor tomten får vara. Ibland innehåller de även detaljerad information som färgen på husens fasader. I kommunens karttjänst "Vad säger planen?" kan du hitta all detaljplanelagd mark i kommunen.

”Vad säger planen?” - kommunens karttjänst Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Om din fastighet ligger inom ett område med detaljplan så kan planen påverka om det går att bilda en ny fastighet eller inte. Det kan till exempel finnas krav på minsta tomtstorlek, mark som inte får bebyggas (så kallad prickmark) eller andra bestämmelser som påverkar möjligheten att dela fastigheten.

Om det inte finns någon detaljplan för området behöver du först söka förhandsbesked (lägg in intern länk) eller bygglov (lägg in intern länk) om du ska stycka av för ny bebyggelse. Då prövar bygglovsavdelningen om det är möjligt att till exempel bygga ett till bostadshus, vilket är förutsättningen för att få stycka en fastighet för bostadsändamål.

Vill du däremot stycka av ett befintligt bostadshus från exempelvis en jordbruksfastighet, krävs det inget nytt förhandsbesked eller bygglov.

Prata med dina grannar

Grannar är inte sakägare i en förrättning om inte deras fastighet eller rättighet berörs. Däremot får de vara med och lämna synpunkter när det gäller en eventuell ny byggnation. Det kan även vara så att grannen blir inblandad i förrättningen om exempelvis vatten- och avloppsledningar eller väg behöver gå över grannfastigheten.

Om det finns en gemensamhetsanläggning som den nya fastigheten behöver ansluta till, exempelvis en gemensam väg, kan ni göra en överenskommelse om inträde i gemensamhetsanläggningen. Den bifogar du med din ansökan om lantmäteriförrättning så blir handläggningen enklare. Annars behöver frågan lösas undet förrättningens gång.

Läs mer om gemensamhetsanläggningar

Tredimensionell (3D) fastighetsbildning

En tredimensionell fastighet avgränsas både i höjd- och i sidled. Garage under jord och ägarlägenheter är exempel på 3D-fastigheter. Det innebär att våningsplan och anläggningar inom samma byggnad kan ha olika ägare.

Fördelarna med 3D-fastigheter är till exempel att byggnader och anläggningar i stadskärnor kan användas effektivare. Till exempel att befintliga hus byggs på med ytterligare våningsplan.

För att bilda en tredimensionell fastighet behöver du ansöka om en lantmäteriförrättning.

Statliga Lantmäteriet: Länk till annan webbplats. Tredimensionell fastighetsindelning Länk till annan webbplats.

Läs mer om att ansöka om en lantmäteriförrättning. Öppnas i nytt fönster.

Ägarlägenheter

Boendeformen ägarlägenhet innebär att du äger din egen lägenhet i ett flerbostadshus. Du bestämmer helt över lägenheten och kan måla om, byta kök, hyra ut den och så vidare.

Precis som för den som äger en villa eller ett radhus finns det också möjlighet att pantsätta, belåna och överlåta sin fastighet.

Ägarlägenheter bildas genom en lantmäteriförrättning.

Statliga Lantmäteriet: Ägarlägenheter Länk till annan webbplats.

Senast uppdaterad: