En tusenårig historia om sverigefinnar
I Sverige idag finns det över 700 000 sverigefinnar. Många är barn eller barnbarn till de som valde att flytta hit från Finland efter andra världskriget, men historien om sverigefinnar sträcker sig betydligt längre tillbaka i tiden.
Mellan åren 1 100 och 1809 var Finland en del av Sverige och det var lätt att röra sig mellan länderna. Många finnar valde även att flytta till Sverige under de här åren, bland annat för att jobba i skogen och i gruvorna. Än i dag finns det områden framför allt i Dalarna som kallas för finnskogar eller finnmarker och som är ett arv från den här tiden.
År 1809 lyckades Ryssland ta över Finland och en gräns mellan länderna drogs vid Torneälven. Det gjorde att många som pratade svenska hamnade på den finska sidan och många finsktalande hamnade på den svenska sidan. Folkinvandringen från Finland till Sverige fortsatte ändå när människor flyttade för att hitta arbete eller tvingandes fly från sitt hemland på grund av politiska åsikter.
Den stora folkinvandringen får Finland kom däremot i mer modern tid. Under andra världskriget skickades 80 000 barn till Sverige för att fly från Sovjetunionens anfall. Runt 7 000 av de barn som skickades hit återvände aldrig till Finland utan stannade kvar.
Majoriteten av dagens sverigefinnar är inte ättlingar till tidigare skogsarbetare eller krigsbarn. Det är i stället barn eller barnbarn till den arbetskraftsinvandring som kom åren efter andra världskriget, det vill säga de som valde att flytta till Sverige mellan 1950-talet och 1970-talet. Anledningen till den stora arbetskraftsinvandringen var för att svensk industri växte och förfrågan på arbetare var stor. På många sätt finns det likheter till den samhällsomvandling som Skellefteå och hela norra Sverige befinner sig i idag.
Samtidigt som det gick bra för svensk industri hade Finland svåra år efter kriget. Det var ont om jobb och ekonomin i landet var dålig. Det gjorde att många valde att flytta till framför allt storstäderna för arbete. Men många finnar upplevde en svår tid i Sverige där de behandlades dåligt på grund av sitt ursprung och det var vanligt att bland annat myndigheter uppmanade dem att inte tala finska. Många av barnen och barnbarnen till de finska invandrarna har därför aldrig fått möjligheten att lära sig finska.
Idag ser det annorlunda ut, bland annat kallas finnar i Sverige numera för sverigefinnar. Det är ett sätt att visa att de tillhör två kulturer och två språk. Sverigefinnar är en av våra fem nationella minoritetsgrupper och det innebär att de bland annat att barn har rätt till modersmålsundervisning i finska samt att myndigheter och kommuner ska främja sverigefinnars språk och kultur. I Skellefteå kommun, som ingår i finskt förvaltningsområde, har alla sverigefinnar rätt att få sina ärenden hanterade på finska och det finns även en finsktalande förskoleavdelning samt möjlighet till äldreomsorg på finska. Flera av biblioteken i Skellefteå kommun har finsktalande personal som även bär särskilda tröjor så att de ska vara lätta att känna igen.
Fakta om sverigefinnar:
- Sverigefinnar är en nationell minoritetsgrupp i Sverige.
- Det finns runt 700 000 sverigefinländare i Sverige och runt 4 000 sverigefinnar i Skellefteå kommun.
- Sverigefinnarnas dag firas den 24 februari och firanden sker över hela Sverige.
- Den 21 juni firas skogsfinnarnas dag.
- Sedan 2014 har sverigefinnarna en egen flagga. Den har vit bakgrund med två kors, ett blått och ett gult.
- Finska språkets dag eller Mikael Agricola-dagen firas den 9 april. Mikael Agricola brukar kallas ”det finska skriftspråkets fader”.