Demensvägledning

Demens/kognitiv sjukdom innebär att du på olika sätt får svårt att minnas och att tolka din omgivning. Det går inte att bli frisk från en demenssjukdom, men det finns mycket stöd att få. Det finns flera olika demenssjukdomar. Den vanligaste är Alzheimers sjukdom.

De flesta av oss glömmer då och då var vi lagt ifrån oss nycklarna eller plånboken. Att missa ett inbokat möte eller en nära släktings födelsedag är möjligen en smula pinsamt men inget onormalt. Även vid ett normalt åldrande kan minnet försämras något. Men när blir glömska en sjukdom? Här listar vi några avgörande skillnader mellan normal glömska och symptom på.

 

För att få vissa stödinsatser från kommunen behövs ett biståndsbeslut. För att ansöka kontaktar du avdelningen för vård- och omsorgs beslutsenhet via kommunens kundtjänst. Tillsammans med dig - och om du vill dina anhöriga - utreder vi vilka behov av stöd du har.

Exempel av stödinsatser som kräver biståndsbeslut:

 

Alzheimers sjukdom, den vanligaste demenssjukdomen.

  • Om vi glömmer ett namn kommer vi vanligen ihåg det igen förr eller senare. Vid Alzheimers sjukdom glömmer man ofta personen vars namn man försöker komma ihåg.
  • Om vi glömmer nycklarna vet vi hur vi ska leta efter dem. Personer med Alzheimers sjukdom har svårt att minnas när de senast hade sina nycklar.
  • Det är normalt att glömma delar av en händelse. En person med Alzheimers sjukdom glömmer ofta hela händelsen.
  • De flesta har svårare att komma ihåg händelser från förr än sådana som nyligen har inträffat. Personer med Alzheimers sjukdom glömmer oftast det som nyligen hänt.
  • Vid normalt åldrande kan vi använda anteckningsbok och minneslappar för påminnelser bättre än vid sjukdom. Personer med Alzheimers sjukdom har även svårt att minnas muntliga påminnelser.
  • Vid normal glömska kan den som vaknar på en ny plats vara osäker på var hon befinner sig och hur hon kommit dit, men hon vet hur hon ska tänka för att hitta ledtrådar. Personer med Alzheimers sjukdom förlorar förmågan att söka efter ledtrådar som kan vara till hjälp. De kan även gå vilse på den egna välkända gatan.
  • Det är inte onormalt att berätta en historia för sina vänner som de redan tidigare hört. En person med Alzheimers sjukdom kan ställa samma frågor gång på gång till samma person.

En liten film om hjärnan

Vill du ha stöd eller vägledning?

Välkommen att kontakta kommunens kundtjänst! Vi hjälper dig att få svar på din fråga.

Skellefteå kommun ingår i finskt och samiskt förvaltningsområde därför har du rätt att använda finska vid muntlig och skriftlig kontakt med kommunen.

Öppettider och telefonnummer

Telefonnummer till kundtjänst 0910-73 50 00 Länk till annan webbplats.

E-post: kundtjanst@skelleftea.se

Vanliga frågor och svar

Vanliga frågor och svar

Demens/kognitiv sjukdom är inte en sjukdom. Det är en diagnos för en rad symptom som kan bero på olika sjukdomar och skador. Vid demens försämras vanligen förmågor som är kopplade till vårt tänkande och intellekt, s.k. kognitiva förmågor.

För att en person ska diagnostiseras med demens/kognitiv sjukdom krävs en minnesstörning samt minst ytterligare en kognitiv störning, tex försämrat omdöme, svårigheter med språket eller praktiska göromål eller nedsatt förmåga att tänka abstrakt.

Nej, även personer under 65 år kan utveckla demens. I Sverige beräknas uppemot 10 000 personer som är yngre än 65 år vara drabbade. De allra flesta av dem är 60–64 år.

Ja, till en viss del. Den näst största risken att drabbas är att demens har funnits inom familj och släkt. Den största riskfaktorn är hög ålder.

Kontakta hälsocentralen där hon bor och be att få tala med en distriktssköterska. Berätta om din oro och vad du misstänker. I många kommuner finns demenssjuksköterskor som du också kan ringa. Sök kontaktuppgifter via kommunens växel.

Nej, tyvärr finns ännu ingen botande behandling eller medicin som kan stoppa utvecklingen av alzheimer. Däremot finns symptomlindrande läkemedel som i många fall har god effekt i början av sjukdomsförloppet.

Det finns ett ganska starkt vetenskapligt stöd för att regelbunden "hjärngymnastik" är av godo för att hålla hjärnceller igång. Men det är ingen garanti för att inte drabbas av demenssjukdom.

Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens, som förkortas BPSD, drabbar 9 av 10 personer med demens någon gång under sjukdomsförloppet. Till BPSD räknas bland annat apati, vanföreställningar, depression, ångest, sömnstörningar och hämningslöshet. Sjukdomen kan göra att det blir allt svårare att kommunicera hur man mår och vad man önskar så kan dessa symtom uppstå som en signal om att något skapar obehag för individen.

Det finns ingen generell behandlingsmetod mot BPSD. I första hand ska dämpande läkemedel inte användas. I stället kartläggs personens omvårdnad, vårdmiljö, egna mående (finns andra tillstånd som tex infektion, smärta?) och läkemedelsanvändning för att försöka hitta och eliminera den bakomliggande orsaken till symptomet. Detta görs i multiprofessionellt teamarbete där hälso- och sjukvården ansvarar för utredningen.

Exempel på orsaker till BPSD kan vara olämplig läkemedelsbehandling, något annat bakomliggande medicinskt tillstånd, eller något i miljön, bemötandet mm. Antipsykotiska läkemedel, som kan komma i fråga vid BPSD, ska användas restriktivt på grund av ökad risk för allvarliga biverkningar. Läkemedelsbehandlingen bör vara tillfällig och utvärderas regelbundet. 

Nej, idag saknas botande behandling men det finns symptomlindrande mediciner för vissa demenssjukdomar. Det finns också mycket kunskap om hur vanliga symptom kan lindras.

Depression, förvirring och en del andra tillstånd kan ge demensliknande symptom. För många av dem finns botande behandling. Därför är det viktigt att snarast söka läkare när man inte fungerar som tidigare.

En omfattande alkoholkonsumtion under en längre tid kan leda till alkoholdemens.

I dagsläget finns inga tillförlitliga enkla tester och inte heller någon botande behandling. Däremot är det viktigt att uppsöka läkare om man oroar sig över symptom som man inte känner igen.

Demens är ett syndrom som påverkar olika kognitiva (intellektuella) funktioner till följd av skador eller sjukdomar i hjärnan. Det finns ett hundratal orsaker till demens. Den vanligaste är Alzheimers sjukdom som står för mer än 60 procent av samtliga demensfall.

Senast uppdaterad: