Hunden ger trygghet i ett jobbigt samtal

Familjeteamet i Skellefteå ger stöd och behandling till familjer, föräldrar och barn i åldern 0–12 år. Orsakerna till att stödet behövs varierar och så även metoderna – sedan en tid tillbaka kan ett fyrbent sällskap vara en del av lösningen.

Jessica Lindgren och Maria Lindberg arbetar båda som familjebehandlare i Familjeteamet inom Skellefteå kommuns individ- och familjeomsorg (IFO). De har också hundintresset gemensamt och efter en utbildning kan de nu även ha med sina bästa vänner till jobbet.

Flatcoated retrievern, Ellie, 4 år, och jaktlabradoren Sigge, 2,5, har nämligen utbildats till sociala tjänstehundar vid Medlefors folkhögskola. Maria och Jessica tillhörde den första kullen som gick Hundens Hus ettåriga utbildningen på Medlefors folkhögskola, där de bland annat fick lära sig terapi- och skolhundsmoment, inlärningsteorier, hundens språk och signaler samt riskanalys. Utbildningen bekostade de själva.

– Att få kombinera vårt intresse för hundar med vårt jobb kändes jätteroligt. Både att utvecklas yrkesmässigt och i relationen till sin hund, säger Maria.

Social tjänstehund är nu en permanent del i IFO:s öppenvård och används som ett verktyg inom Familjeteamet och Klara öppenvård, som vänder sig till tonåringar och unga vuxna.

När det gäller unga med problematisk skolfrånvaro har social tjänstehund tillsammans med annat stöd redan gett goda resultat när det gäller att bryta isolering och förbättra måendet. Här blir hunden ett sätt att sänka tröskeln som kanske gör det lite enklare att ta sig ut genom dörren.

– Vi är glada över att ledningsgruppen vågar satsa på det här och ser nyttan precis som vi gör, för wow vilken skillnad det här är för dem det passar för, säger Jessica.

Flera användningsområden

Under samtalen kan allt mellan himmel och jord avhandlas. Det kan handla om problematisk skolfrånvaro, att bryta isolering, få en bättre kommunikation hemma eller olika typer av våld, trauman och hur det påverkar barn att växa upp med föräldrar med missbruk och psykisk ohälsa.

Och precis som att samtalen ser olika ut, kan hunden vara ett verktyg på flera sätt. I vissa fall kan den vara en motivation och ett sätt att aktivera barnet. I andra fall används hunden för att hjälpa barn och vuxna att tänka sig in i en annan situation, att mentalisera.

– ”Vad tror du att Ellie hade känt i den situationen?” är mycket lättare att svara på för barnet än att svara utifrån sig själv, men effekten blir densamma och det är till jättestor hjälp, säger Jessica.

Hundens största tillgång är kanske ändå genom att bara finnas där och avdramatisera situationen för såväl liten som stor.

– Att mötas av en glad svans och glada ögon lugnar och minskar stressen i rummet för både barn och vuxna. Vi har mycket gratis av dem och hundarna hjälper till att byta känsla brukar vi säga, de hjälper oss att få en dynamik i samtalet som vi annars inte hade haft, säger Jessica och tillägger.

– Det sker också positiva saker i rummet som vi inte kan rå över. En klient upplevde till exempel en väldig ångest och då gick Ellie dit och la huvudet i knät. Det hade en lugnande effekt.

Ny behandlingsmetod

Tidigare genomförde de sällan samtalen utomhus, men tillsammans med hunden har de fått ytterligare sätt att möta familjers behov.

– Med hjälp av hundarna får vi behandlingsmetoder som vi inte haft förut och det tror jag kan locka en del familjer att våga och testa söka hjälp, säger Maria.

Just nu är Ellie och Sigge med vid ungefär hälften av mattarnas samtal. Med hänsyn till eventuell hundrädsla och allergi är hunden aldrig med vid den första träffen, men tackar familjen ja så är den sedan med vid varje samtal.

Förutom att förändra stämningen i rummet, så har hunden även en mer operativ roll i samtalen. I samtal med yngre barn brukar till exempel Ellie börja och avsluta med att plinga på en klocka med nosen – det blir ett tydligt tecken för barnet när samtalet börjar och slutar. Ett annat sätt att ta in hunden i själva behandlingen är att den får spela med tärningar. Den siffra eller bild som syns när hunden rullat tärningen avgör sedan exempelvis vilken känsla barnet ska prata om.

– När hunden är med och ”ställer” frågan istället för mig blir det inte lika laddat att svara på den, säger Maria.

Hunden blir en isbrytare

Eftersom hundarna bara använts i behandlingen sedan i våras, är det för tidigt för att kunna se om behandlingstiden kortas, men det finns andra sätt som visar på en positiv effekt.

– Det är redan tydligt att hunden är en isbrytare och det går snabbare att komma in i samtalen och i själva kärnan, så på så sätt blir varje samtal mer effektivt. Vi får en allians med familjen när vi har med hunden, det är otroligt vilken effekt det har, säger Jessica och får medhåll av Maria.

– Känslan är ju att hunden berikar, jag märker det på mig själv, men också när jag möter barn, föräldrar och kollegor: Det blir en till dimension av att hunden är där.

• Här kan du läsa mer om Familjeteamet
• Här kan du läsa mer om Klara för unga 13–25 år och deras familjer