"rootPage" is not defined.

Jag kan inte gå till skolan

Huvudvärk. Magont. Trötthet. Oro. Många barn och unga upplever att det kan vara svårt att gå till skolan. En del av dessa barn har inte frånvaro i skolan, men de kämpar varje dag för att ta sig dit. En del barn har frånvaro då och då och andra har slutat att komma till skolan helt. Baserat på de erfarenheter som dessa barn och deras föräldrar delat med sig av, har vi här sammanställt tips, råd och vägledning för dig som förälder.

Skolfrånvaro är ett område som uppmärksammas alltmer inom skolans värld. Elever med problematisk skolfrånvaro eller hemmasittare är begrepp som kommit att användas för elever som av olika anledningar är hemma från skolan på heltid. Kunskapen kring hemmasittarproblematik växer alltmer. Idag vet man att det inte är något aktivt val som ett barn gör när hen stannar hemma från skolan. Man vet också att det ofta rör sig om processer som pågått under lång tid, långt innan barnet blev hemma. Det är därför av största vikt att barn som upplever att det är svårt att gå till skolan uppmärksammas så tidigt som möjligt.

Känner du som förälder igen dig i något av nedanstående:

  • Ditt barn uttrycker att hen inte kan gå till skolan
  • Barnet är hemma från skolan då och då
  • Ditt barn uttrycker att hen har huvudvärk, magont eller känner sig trött/sjuk
  • Barnet blir orolig på söndagar eller vid skolstart efter skollov
  • Barnet kontaktar er föräldrar när hen är på skolan
  • Det händer att barnet önskar gå hem under skoldag
  • Du bär på funderingar hur ditt barn mår eller hur hen trivs i skolan
  • Du känner en osäkerhet kring när barnet ska sjukanmälas eller inte
  • Du känner en osäkerhet om man ska tvinga sitt barn till skolan eller barnet bör vara hemma vissa dagar

Ett sittande barn vilar sitt huvud mot bord
Ett allvarligt barn utomhus

Stress, oro och undvikandebeteende

Orsakerna till varför ett barn är hemma från skolan varierar. Om barnet uttrycker någon form av fysiskt symtom är det alltid viktigt att utreda fysiska orsaker. Men om barnet återkommande uttrycker att hen inte kan gå till skolan eller har återkommande frånvarodagar bör man även utforska om det finns saker som väcker oro eller stress. Stress kan ge fysiska symtom som magbesvär, huvudvärk, feber eller förkylningar, men kan även visa sig i form av sömnsvårigheter, koncentrationssvårigheter,
ilska eller nedstämdhet.

Det finns mycket i ett barns omgivning som kan väcka stress. Skolmiljön kan upplevas som kravfylld eller oförutsägbar. Det kan finnas brister i bemötandet eller känslor av utanförskap. Man kan känna att man inte
hänger med i undervisningen eller bära på en oro för kommentarer, prestationstillfällen, förändringar eller sociala situationer. Kanske händer det andra saker i barnets liv som påverkar måendet, orken och
koncentrationsförmågan.

Illustration tre batterier

När stress och oro uppstår har våra hjärnor en medfödd överlevnadsinstinkt att hitta en snabb väg att slippa detta obehag. Ett barn kan därför undvika situationer som upplevs stressfyllda t.ex. idrott, prov, eller redovisning inför klass. Problemet är att undvikandebeteendet bara gör att obehaget försvinner för stunden, medan det långsiktigt kan få negativa konsekvenser. Barn gör val utifrån vad de känner och upplever här och nu. Hen kan börja undvika allt fler vardagssituationer och hemmet blir den enda plats där barnet upplever kontroll.

Barn kan i likhet med vuxna vara olika stresskänsliga. Förklara gärna för barnet att det är vanligt att känna oro och att du gärna vill veta om det finns situationer i vardagen som känns lite jobbigare. Använd gärna listor med olika vardagssituationer där barnet kan antingen kan kryssa i saker som känns extra svåra eller gradera dem på en skala mellan 1 och 5 utifrån hur jobbiga de upplevs.

Exempel på vardagliga situationer: Idrott, skoluppgifter och redovisning inför klass, matsal och raster, friluftsdagar, läxor, prov, höga ljud, starkt ljus, växelvis boende, oro för någon i familjen, konflikter inom familjen, att säga hej då till förälder, morgonrutiner.

Om ditt barn inte har några svar kanske ni kan se ett mönster över situationer där barnet visar barnet oro. Undviker barnet vissa ämnen/skoldagar/vardagssituationer? Vilka krav ställer omgivningen på barnet och är de anpassade efter barnets förmågor? Vilket vuxenstöd har barnet tillgång till och hur ser barnets relation till vuxna ut? Finns det en balans mellan sömn, mat, rörelse och återhämtning?

Många barn behöver ha kontroll över hur dagen kommer att se ut. Öka förutsägbarheten i vardagen genom att berätta vad som kommer att hända och när. Testa gärna dagsscheman och veckoscheman som kan sättas upp på en vägg. Tydliggör till exempel morgonrutiner skriftligt eller med bildstöd som kan hittas på internet.
Ett tips är att använda sju frågor som förberedelse om barnet uppvisar motstånd till att göra något: vad ska jag göra, var, med vem, hur länge, vad behöver jag ha med, vad händer sedan och varför ska jag göra det? Det kan ge barn mer kontroll över en situation eller aktivitet som väntar.

Kanske gör barnet sig redo för skolan på morgonen men det tar stopp när barnet ska lämna hemmet. Eller också kanske hen ligger kvar i sängen och vägrar stiga upp. Många barn med problematisk skolfrånvaro upplever oro och ångest utan att veta vad som egentligen händer i kroppen. Det tar bara stopp och det känns konstigt i kroppen.

Genom att metodiskt bryta ner oro, rädsla och ångest till tydliga situationer som barnet undviker kan dessa användas i övningar och utmaningar att träna på. Det kan till exempel vara att åka buss en station där förälder möter upp eller stanna inomhus när föräldrarna går ut på gården i tio minuter utom synhåll. Träningen bör förberedas noga och tillsammans med barnet. Börja med små steg och beröm barnet för att ha testat även om det inte gick som
planerat. Testa igen. Små steg i taget.

Läs gärna på och öka din kunskap om oro och ångest hos barn. Det kan underlätta när barnet lägger över sin stress och oro på dig som förälder. Känslor smittar mellan oss människor. Barn smittar föräldrar och föräldrar smittar barn med känslor. Bär du som förälder på egen stress, oro eller ångest så utforska med fördel vilka vardagssituationer som känns extra stressfyllda. Resonera och testa hur man skulle kunna minska stressen i just dessa situationer.
Önskar du rådgivning eller information så vänd dig gärna till hälsocentralens kuratorer och psykologer.

Litteraturtips ”Jag törs inte men gör det ändå” av Martin Forster

Mat, sömn och fritidsaktiviteter

Att vara hemma från skolan väcker många känslor som kan göra sig extra påminda under dagtid när andra barn är i skolan. Genom att sova bort dagen eller ha tillgång till internet kan barnet fly från dessa jobbiga känslor. Det är vanligt med sömnsvårigheter på grund av jobbiga tankar och känslor som kommer på kvällen när det blir tyst. Upprätthåll därför dagsrutiner och sträva efter att barnet inte sover under dagtid, eftersom sömn under dagtid direkt försämrar nattsömnen ytterligare och en ond cirkel uppstår.

Om barnets aptit och sömn försämras rekommenderas än mer att rutiner upprättas. Håll fast vid dessa tider även om barnet inte kan äta eller sova. Att vända tillbaka rutiner som stegvis försvunnit tar mycket kraft och ork.

Hur ser er familjs rutiner för mat, sömn och aktiviteter ut i dagsläget - finns det en bra balans eller skulle ni önska göra några förändringar?
Önskar barnet delta på aktiviteter efter skoltid så uppmuntra detta även dagar då barnet varit hemma från skolan, så länge frånvaron inte beror på fysisk sjukdom som feber eller magsjuka. Ju mer kontakt barnet kan ha med sina kompisar desto bättre. Uppmuntra all form av aktiviteter och kontakt med andra, minskar risken för isolering i hemmet.

Skärmtid

Internet erbjuder ett socialt sammanhang och en känsla av kontroll. Det föreligger alltid en risk att barnet i allt större utsträckning söker sig till aktiviteter som ger positiva känslor (skärmtid) på bekostnad av situationer som väcker obehag (skola). För många barn med skolfrånvaro utgör begränsning av skärmtid en viktig aspekt för att förebygga, hejda eller ta sig ur ett begynnande internetberoende. Tillgång till skärm, dvs antalet timmar skärmtid per dag, utgör i sig en risk för internetberoende. Bestraffa däremot inte barnet genom att ta bort skärmtiden helt, eftersom det inte löser situationen. Risken är att konflikterna inom familjen ökar och att kommunikationen försämras om denna livboj försvinner helt. Kom ihåg att vara nyfiken på vad ditt barn gillar att göra på internet så att internet inte
förvandlas till en konfliktzon utan vinnare.

Litteraturtips:
”Datorspelsberoende” av Sven Rollenhagen
”När vi släpper kontrollen” av Patrik Wincent

Utforska om det finns situationer som väcker stress hos barnet eller som barnet börjat undvika i skolan. Skolan har en handlingsplan vid skolfrånvaro som bygger på att tillsammans med barnet och familjen utforska hur barnet upplever sin skolvardag.

Hjälpmedel. Det finns många hjälpmedel och anpassningar som kan minska barnets stress i skolan eller i hemmet, till exempel ett lugnt rum, hörlurar, skärm vid ljus- och intryckskänslighet, tillåtelse att lämna klassrummet, nedskrivna arbetsuppgifter i punktform och anpassade läxor.

Reservplan. Barn som upplever motstånd att gå till eller vara på skolan kan behöva en reservplan för vad hen kan göra om jobbiga känslor dyker upp under skoldagen. Många barn kontaktar sina föräldrar eller går hem när jobbiga känslor eller situationer uppstår. En målsättning kan vara att stegvis träna på nya sätt att hantera jobbiga känslor på.

Lugn och energi. Vad brukar barnet göra när hen blir stressad och orolig? Finns det aktiviteter som brukar hjälpa barnet att bli lugn igen? Om barnet känner sig trött - vad kan barnet behöva för att återfå energi?

Skriv tillsammans med skolan ner planer för oro eller trötthet under skoltid. Be skolan skriva en så detaljerad plan som möjligt, gärna med de sju frågorna besvarade.

Underlätta återkomst. På samma sätt bör en planering finnas för de dagar som barnet inte klarar av att gå till skolan. Det finns vissa dagar som är mer riskfyllda och som hem och skola kan behöva en extra beredskap inför t.ex. första dagen efter lov, måndagar, sjukdomsperioder. Det är viktigt med en snabb kontakt mellan familj och skola, med en tydlig plan och ansvarsfördelning för att underlätta barnets återkomst till skolan:

  • Vem ska föräldrarna kontakta och hur?
  • När vill barnet komma till skolan? (Innan de övriga barnen? Efter att de satt sig i klassrummet?)
  • Ska någon möta upp inför skolstarten?
  • Vad ska läraren säga och inte säga till övriga barn?
  • Behövs anpassningar i klassrummet inför återkomsten?
  • Önskemål om lektion att delta på eller slippa till en början?
  • Var ska barnet vara på rasterna och äta sin skollunch?

Skolverkets hemsida finns information om skolans ansvar Länk till annan webbplats..

Om du upplever att skolan inte följer lagen ska du i första hand vända dig till skolans rektor. Hjälper inte det kan du vända dig till kommunen eller det företag som driver skolan. Du kan också vända dig till Skolinspektionen för att göra en anmälan.

Om du hamnar i en situation där du känner att förtroendet för skolan minskar så berätta detta för någon på skolan, t.ex. skolans rektor, ditt barns lärare eller skolans elevhälsa. Skolans personal kan kontaktas via kommunens kundtjänst (tel. 0910–73 50 00) som vidareförmedlar ditt ärende till berörda personer.

Utmaningar i föräldrarollen

När ett barn uttrycker att hen inte kan åka till skolan kan många frågor och tankar väckas. Bör man tvinga sitt barn till skolan, eller bör hen få vara hemma ibland? Ska man sjukanmäla eller inte? Oro för barnet i kombination med andra saker kan göra att ditt eget mående försämras. Man kan som förälder uppleva en förväntan och press från lärare eller rektor att barnet ska komma till skolan. Man kan känna sig misstrodd eller missförstådd av skola eller anhöriga. Konflikter kan uppstå mellan föräldrar eller syskon. Man kan som familj uppleva att man tvingas ”tassa på tå” alltmer för att undvika känsloutbrott hos barnet. Eller att man tappar bort sina egna intressen och behov längs vägen.

Kvinna med flicka i knäet samtalar med annan vuxen
En flicka sitter invirad i ett badlakan och surar.

Reflektera gärna kring hur situationen påverkar dig själv och övriga familjemedlemmar. Sluta inte göra det du gillar att göra. Och fortsätt att söka dig till situationer och relationer som får dig att må bra. Det kan vara viktigt att tänka på att känslor smittar mycket mellan oss människor. När en förälder signalerar t.ex. osäkerhet eller ilska genom ord, kroppsspråk och mimik kan barnet ta efter. Om du som vuxen bär på egen stress/oro/ångest så finns en risk att dessa känslor förstärks inom barnet.

Dessa kan du vända dig till

Skolan har en handlingsplan vid skolfrånvaro som bygger på att tillsammans med eleven och familjen utforska hur eleven upplever sin skolvardag. (Läs mer om det under Samarbete med skolan här ovanför.) Du kan förslagsvis ta kontakt med ditt barns klasslärare, mentor eller elevhälsan för att tillsammans med skolan söka lösningar på ditt barns svårigheter att gå till skolan.

Elevhälsan i grundskolan

Hälsa och stöd i gymnasieskolan

Hälsocentralen utreder fysiska symtom men bemöter även tankar eller funderingar kring barns psykiska mående. Vid lindrig psykisk ohälsa kan barnet erbjudas insatser på hälsocentralen, t.ex. via kurator eller psykolog. Hälsocentralen bedömer om barnet behöver specialistvård via Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) eller barn- och ungdomskliniken (BUK) och skriver vid behov remiss till BUP eller BUK.

Du som förälder kan vända dig till Föräldrasupporten om du önskar prata med en socionom som kan ge råd, vägledning och konkreta verktyg i hur du kan bemöta och stötta ditt barn.

Föräldrasupporten

Du kan vända dig till socialtjänstens öppenvård om ditt barn och er familj tillsammans behöver rådgivning och stöd för att lösa situationen. Vi anpassar stödet utifrån de behov och önskemål som du och din familj har.

Familjeteamet - för barn 0-12 år

Klara - för unga 13-25 år

Du ansöker om stöd via socialkontoret där ni träffar en socialsekreterare. För att söka stöd kan du antingen använda e-tjänsten via länken här nedanför eller ringa kommunens kundtjänst på 0910-73 50 00 för information.

Kontaktcenter barn och unga psykisk hälsa ger en samlad kontaktväg in till vården. Hit kan du ringa oavsett var i länet du bor och oavsett vilken typ av vård eller stöd du behöver när det gäller psykiska hälsa. Vårdpersonalen gör en bedömning och hjälper dig vidare till rätt typ av vård, till exempel rådgivning, hälsocentral eller en barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning. Du når kontaktcentret genom att ringa tel. 1177 och välja knappval 2.

Kontaktcenter barn och unga psykisk hälsa Västerbotten Länk till annan webbplats.

Om barnet är äldre än 12 år krävs ett läkarutlåtande för att vårdnadshavare ska få tillfällig föräldrapenning (VAB) vid vård av barn. Om du har ett barn med funktionsnedsättning kan du ansöka om omvårdnadsbidrag. Kontakta Försäkringskassan för aktuell information.

Försäkringskassan Länk till annan webbplats.

Senast uppdaterad: