Problematisk skolfrånvaro

Känner du oro över att ditt barn inte vill gå till skolan? På denna sida kan du som förälder och anhörig hitta tips och råd utifrån aktuell forskning.

Att barn och unga uttrycker att de inte vill gå till skolan betyder i de flesta fall inte att något behöver vara fel eller oroande. Utvecklingsfaser, förändringar i livet och perioder av trötthet är några av de omständigheter som kan yttra sig i form av skoltrötthet eller att det just då kan kännas extra kämpigt att vara i skolan. Men ibland upplever man som anhörig att något inte känns rätt. Kanske har du uppmärksammat att barnet återkommande uttrycker eller uppvisar något eller några av nedanstående beteenden:

  • Magont, huvudvärk, sjukdomskänsla
  • Motvilja att vakna/stiga upp
  • Starka känslor i form av ilska/ledsenhet
  • Oro på söndagar eller inför skolstart efter ett lov
  • Undviker vissa skoldagar/ämnen t.ex. idrott, friluftsdag, matsal
  • Önskan att vara med förälder eller kontakta förälder under skoltid
  • Önskan att gå hem från skolan under skoltid
  • Låser in sig på skolans toalett
  • Rymmer från skolan

Problematisk skolfrånvaro är ett område som uppmärksammats allt mer de senaste 10 åren. Kunskapen kring orsaker och lösningar har ökat och allt fler framgångsfaktorer har kunnat lyftas fram. Bland annat har man sett att barn bör få stöd så tidigt som möjligt. Att utreda orsakerna, barnets delaktighet och att föräldrar och skolan samarbetar är andra framgångsfaktorer som lyfts fram i forskning.

Råd och stöd till dig som är förälder eller anhörig

Via dessa två länkar får du råd och stöd som är baserad på forskning.

Skolfrånvaro (1177) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Problematisk skolfrånvaro (Göteborgs stad) pdf Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Tveka inte att söka hjälp ifall du skulle önska rådgivning eller stöd.

Dessa kan du vända dig till

Skolan har en handlingsplan vid skolfrånvaro som bygger på att tillsammans med eleven och familjen utforska hur eleven upplever sin skolvardag. Du kan förslagsvis ta kontakt med ditt barns klasslärare, mentor eller elevhälsan för att tillsammans med skolan söka lösningar på ditt barns svårigheter att gå till skolan.

Elevhälsan i grundskolan

Hälsa och stöd i gymnasieskolan

Du som förälder kan vända dig till Föräldrasupporten om du önskar prata med en socionom som kan ge råd, vägledning och konkreta verktyg i hur du kan bemöta och stötta ditt barn.

Föräldrasupporten har även gruppträffar för föräldrar till barn och unga med tidiga tecken på problematisk skolfrånvaro. Här får du som förälder ta del av aktuell kunskap kring problematisk skolfrånvaro samt utbyta erfarenheter med andra föräldrar.

Föräldrasupporten

Om Föräldrasupportens gruppträffar

Du kan vända dig till socialtjänstens öppenvård om ditt barn och er familj tillsammans behöver rådgivning och stöd för att lösa situationen. Vi anpassar stödet utifrån de behov och önskemål som du och din familj har.

Familjeteamet - för barn 0-12 år

Klara - för unga 13-25 år

Du ansöker om stöd via socialkontoret där ni träffar en socialsekreterare. För att söka stöd kan du antingen använda e-tjänsten via länken här nedanför eller ringa kommunens kundtjänst på 0910-73 50 00 för information.

Kontaktcenter barn och unga psykisk hälsa ger en samlad kontaktväg in till vården. Hit kan du ringa oavsett var i länet du bor och oavsett vilken typ av vård eller stöd du behöver när det gäller psykisk hälsa. Vårdpersonalen gör en bedömning och hjälper dig vidare till rätt typ av vård, till exempel rådgivning, hälsocentral eller en barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning. Du når kontaktcentret genom att ringa 1177 och välja knappval 2.

Kontaktcenter barn och unga psykisk hälsa Västerbotten Länk till annan webbplats.

Hälsocentralen utreder fysiska symtom men bemöter även tankar eller funderingar kring barns psykiska mående. Vid lindrig psykisk ohälsa kan barnet erbjudas insatser på hälsocentralen, t.ex. via kurator eller psykolog. Hälsocentralen bedömer om barnet behöver specialistvård via Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) eller barn- och ungdomskliniken (BUK) och skriver vid behov remiss till BUP eller BUK.

Om barnet är äldre än 12 år krävs ett läkarutlåtande för att vårdnadshavare ska få tillfällig föräldrapenning (VAB) vid vård av barn. Om du har ett barn med funktionsnedsättning kan du ansöka om omvårdnadsbidrag. Kontakta Försäkringskassan för aktuell information.

Försäkringskassan Länk till annan webbplats.

Ett sittande barn vilar sitt huvud mot bord
Kvinna med flicka i knäet samtalar med annan vuxen
Senast uppdaterad: