Specifik branschinformation
För olika branscher finns olika regler och riktlinjer som du som ansvarig ska känna till.
Stora delar av det kvicksilver som hamnar i reningsverken kommer från tandvårdskliniker. Även tandläkare som idag inte använder amalgam producerar amalgamavfall när gamla fyllningar borras ur eller rengörs.
Ett första steg för att undvika att kvicksilvret sprids är att installera en godkänd amalgamavskiljare. Nästa steg är att sanera avloppsrören eller att byta ut dessa. Om avloppsrören från en tandvårdsklinik inte är sanerade eller nyligen bytta innehåller de generellt sett så mycket kvicksilver och amalgam att de klassas som farligt avfall.
Kvicksilver är mycket lättrörligt och ansamlas i näringskedjan. Det kan inta brytas ned och hotar både miljön och vår hälsa.Det är verksamhetsutövaren som har ansvar för avloppsrörens skötsel och hantering. Verksamhetsutövare är den som driver eller äger en tandvårdsklinik men kan också vara en fastighetsägare.
Detta behöver du känna till:
- Den nuvarande tandläkaren har ett grundläggande ansvar för den pågående verksamheten.
- Fastighetsägaren har ansvar vid stamrenovering eller högtrycksspolning av avloppsstammar.
- Godkända amalgamavskiljare ska finnas vid behandlingsstol samt vid diskho, vask eller motsvarande plats för rengöring av amalgamkontaminerad utrustning.
- Avloppsrör och innehållet är farligt avfall när de har tjänat ut och ska vara märkta med varningsetikett fram till att de är åtgärdade.
- Anmäl till bygg- och miljönämnden minst sex veckor innan stamrenovering eller högtrycksspolning! Att spola ut avlagringarna av amalgam och kvicksilver eller demontera rören utan att se till att allt tas om hand som farligt avfall är förbjudet.
- Kontakta Samhällsbyggnad miljö om du planerar att lägga ner din tandvårdsklinik. I de flesta fall krävs en sanering av avloppsrören vid nedläggning.
- Om stammar ska bytas ut eller väsentligt förändras krävs bygglov.
Tandvård räknas som miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken.
Det krävs för det mesta tillstånd när man ska sätta upp vindkraftverk eller anlägga en vindkraftspark. Om du vill sätta upp vindkraftverk kan du exempelvis behöva ansöka om bygglov eller göra en anmälan till kommun eller länsstyrelse. Om det och lite till kan du läsa här.
När krävs anmälan?
Vindkraftverk med en övre gräns på 125 kilowatt kan uppföras utan anmälan eller tillstånd enligt miljöbalken. Vid större anläggningar med en sammanlagd effekt som är mer än 125 kilowatt krävs en anmälan om miljöfarlig verksamhet till antingen kommun eller länsstyrelse. Kontakta kommunens kundtjänst om du känner dig osäker på vem du ska skicka anmälan till.
När krävs bygglov?
Du behöver ansöka om bygglov hos kommunen när ett eller flera av de punkterna nedan stämmer in på det vindkraftverk du tänkt uppföra:
- Vindkraftverket är högre än 20 meter över markytan
- Vindkraftverket monteras fast på en byggnad
- Vindkraftverket har en vindturbin med en diameter som är större än tre meter
- Vindkraftverket placeras på ett avstånd från fastighetsgränsen som är mindre än kraftverkets höjd över marken
Det spelar roll var vindkraftverk ska byggas
Beroende på om vindkraftverk ska byggas på mark som på ligger utanför eller inom detaljplanelagt område gäller olika regler. Om du känner dig osäker på hur planen ser ut för det område du tänkt bygga på kan du kontakta kommunens kundtjänst.
Utanför detaljplanelagt område bedöms anläggningens lämplighet utifrån översiktsplanens riktlinjer, plan- och bygglagen samt miljöbalken. En förutsättning för att ge bygglov är att det inte kräver detaljplaneläggning.
Inom detaljplanelagt område ska bygget stämma överens med detaljplanens bestämmelser och plan- och bygglagen. Liten avvikelse kan accepteras om de är förenliga med planens syfte.
Hur ansöker man om bygglov för vindkraftverk?
Du som sökande bör som första åtgärd kontakta kommunens bygglovshandläggare för ömsesidigt informationsutbyte om projektet, dess förutsättningar och kommunens vindkraftsplanering. Du kan ansöka om ett så kallat förhandsbesked om själva lokaliseringen. Den mer detaljerade utformningen och placeringen avgörs då i bygglovet. Ansökningar om förhandsbesked och bygglov prövas av bygg- och miljönämnden.
Ansökan om bygglov lämnas in tillsammans med:
- Plan- och fasadritningar i skala 1:100
- Situationsplan i skala 1:400 eller 1:1000
Observera att om det område som du ska uppföra vindkraftverk på ligger inom detaljplanelagt område ska situationsplanen vara baserad på en nybyggnadskarta. När fler än ett vindkraftverk ska uppföras kan situationsplanen ersättas med en översiktskarta där vindkraftverken är koordinatsatta.
Alla handlingar ska vara kopierade på ett vitt papper med svart text och svarta linjer samt nedvikta till A4. En ritning som är kopierad i färg eller gråskala går inte att arkivera. Ritningarna ska vara exakta och tydliga med ritningshuvud i nedre högra hörnet. Glöm inte att måttsätta aktuella delar samt avstånd till gata och tomtgräns.
Fordonstvättar och fordonsverkstäder oavsett storlek bedöms som miljöfarlig verksamhet och ska följa miljöbalkens regler. I dessa typer av verksamheter används kemikalier och uppkommer olika typer av farligt avfall. Spillvattnet från en verkstad eller tvätt är ofta förorenat av oljor och olika partiklar bland annat från vägbeläggning, och slitage på bilarna.
Anmälan
Fordonstvättar för mer än 5000 bilar eller 1000 lastbilar eller bussar per år ska anmälas till bygg- och miljönämnden. Antalet tvättar/år avgör alltså om tvätten är anmälningspliktig eller inte. Oavsett storlek finns det regler som ska följas, till exempel kemikalie- och avfallshantering. För en yrkesmässig tvätt krävs bland annat att anläggningen är kopplad till en oljeavskiljare.
Läs mer om anmälningspliktig verksamhet
Fordonsverkstäder är inte anmälningspliktiga om man inte tar emot farligt avfall från andra.
Oljeavskiljare och reningsverk
Oljeavskiljare ska finnas i alla verksamheter som kan släppa ut oljeföroreningar. Kontroll och tömning av oljeavskiljaren har en avgörande betydelse för funktionen. I de fall det inte räcker med en oljeavskiljare för att vattnet ska bli tillräckligt rent finns olika typer av reningsverk.
Avfall
Slam från golvbrunnar, rännor och oljeavskiljare kopplad till biltvätt klassas som farligt avfall och ska hanteras därefter.
Läs mer om miljöfarligt avfall
Provtagning
Provtagning av utgående vatten efter oljeavskiljare och eventuellt reningsverk är viktigt för att kontrollera att utrustningen fungerar och att vattnet inte innehåller mer föroreningar än vad som är tillåtet. För att få ett representativt prov är det viktigt att provet inte tas direkt efter att oljeavskiljaren har tömts utan att provet visar att reningen fungerar även ett bra tag efter tömning. Samhällsbyggnadsnämnden har antagit en lista med varningsvärden för vad som får släppas ut till spillvattennätet.
Kemikalier
För bästa möjliga reningseffekt av tvättvatten bör miljömärkta produkter användas. Mikroemulsioner är vanliga i vissa avfettningsmedel är inte bra för oljeavskiljningen. Mikroemulsioner gör att oljan inte skitar sig som den ska i oljeavskiljaren och därmed rinner ut tillsammans med vattnet.
Kemikalier ska förvaras på invallad förvaringsplats. Spill eller läckage ska inte kunna nå tvättrännan eller annan typ av golvbrunn.
Rekommendationer för rengöring av verkstadsgolv
Dessa rekommendationer har tagits fram för att ge er verksamhetsutövare en vägledning om vilket sätt att rengöra era verkstadsgolv som är lämpligast -för både er och miljön!
Skurvatten från industrier, mekaniska verkstäder, bilverkstäder och liknande får inte tömmas i avloppet även om en oljeavskiljare finns inkopplad. Det här vattnet innehåller ofta höga halter av metaller och oljeavskiljare är inte gjorda för att avskilja metaller. Om rengöringsmedel används finns dessutom en risk att rengöringsmedlet i skurvattnet löser upp den olja som avskiljts. Därför
måste du ta hand om skurvattnet på annat sätt.
Metaller är ofta giftiga och vi kan inte behandla metaller i reningsverket. De metaller som kommer med avloppsvattnet till reningsverket hamnar i vattendrag som tar emot det renade avloppsvattnet eller i reningsverkets slam. Slammet ska vara så fritt från giftiga ämnen att det kan spridas på
jordbruksmark. Det är inte heller lämpligt att hälla ut sådant vatten till dagvattnet eller till en egen avloppsanläggning. Om en verksamhet har ett tillstånd med ett villkor att inget får släppas till avloppet så får skurvattnet inte heller släppas till avloppsnätet.
Rekommendation för val av rengöringsmetod av verkstadsgolv
Vi rekommenderar att ni i första hand torrstädar era verkstadsgolv och i andra hand väljer våta städmetoder. Ett alternativ kan vara att genom provtagning visa att utsläppskraven* klaras. I vissa fall kan provtagning komma att krävas innan vattnet får släppas till avloppet.
- Torrstäda genom sopning eller dammsugning. Uppsamlad smuts hanteras som brännbart avfall (gröna tunnan). Om du däremot spillt olja, lösningsmedel eller liknande och sugit upp detta med något absorptionsmedel, ska detta hanteras som farligt avfall. Samma sak gäller om smutsen innehåller exempelvis metallspån.
- Skura med enbart vatten. Om torr rengöring inte räcker kan du, efter sopning eller dammsugning, skura golvet med enbart vatten. Skurvattnet samlar du upp och låter stå stilla i en behållare i minst en vecka så att partiklarna sjunker till botten. Därefter kan du hälla den klara delen av vattnet i avloppet. Sedimentet på botten tar du hand om som farligt avfall.
- Skura med rengöringsmedel. Om det krävs skurning med rengöringsmedel är skurvattnet förmodligen ännu smutsigare. Många
rengöringsmedel förhindrar dessutom föroreningarna från att sedimentera. I dessa fall ska skurvattnet behandlas som farligt avfall eller renas, till exempel genom kemisk fällning och därefter sedimentering, innan det hälls i avloppet. Används rengöringsmedel bör de vara miljömärkta eller åtminstone märkta som lättnedbrytbara.
* För mer information om vilka utsläppskrav som finns ring kommunens kundtjänst på telefon 0910-73 50 00
Riktlinjer för utsläpp till spillvattennätet kan du läsa längst ner på sidan om eget avlopp, spill- och dagvatten
Egenkontroll
Egenkontroll innebär att verksamhetsutövaren ska ha kontroll över den egna verksamheten för att skydda människors hälsa och miljön. De anmälningspliktiga verksamheterna har större krav på innehållet i egenkontrollen än mindre verksamheter men vissa grundläggande delar ska finnas hos alla. För alla verksamheter ska det finnas ett tydligt fördelat ansvar, rutiner för kontroll av till exempel oljeavskiljare samt säkerhetsdatablad för de kemikalier som används. Det ska också finnas rutiner för hur en driftsstörning ska hanteras.
För de anmälningspliktiga verksamheterna gäller att egenkontrollen ska vara dokumenterad. Journaler som visar att kontroller är genomförda ska föras och kunna visas upp vid besök från tillsynsmyndigheten.
En förbränningsanläggning är medelstor om den sammanlagda effekten är mellan 1 och 50 MW (megawatt) och har utsläpp till luft i en gemensam skorsten. Inom en anläggning kan det alltså finnas flera medelstora förbränningsanläggningar om de är kopplade till olika skorstenar.
När ska registreringen göras?
En ny anläggning ska registreras innan den tas i drift. Med ny anläggning menas en anläggning som tas i drift efter den 20 december 2018.
Övriga anläggningar, så kallade 2018-anläggningar, ska registreras enligt övergångsreglerna i förordningen om medelstora förbränningsanläggningar (2018:471 Länk till annan webbplats.) vilket innebär följande:
- Senast 1 januari 2024 om anläggningens effekt är högre än 5MW.
- Senast 1 januari 2029 om anläggningens effekt är högst 5MW.
Bygg- och miljönämnden i Skellefteå kommun har tillsyn över samtliga berörda anläggningar inom kommunen.
Dessa uppgifter ska lämnas i e-tjänsten
- Företagsnamn (verksamhetsutövare), organisationsnummer och företagets säte
- Anläggningens namn, fastighetsbeteckning och adress, kontaktuppgifter som telefon och e-post
- X- och Y-koordinater enligt SWEREF 99 TM (EPSG:3006) om anläggningen är stationär
- Datum när anläggningen togs eller tas i drift.
- Anläggningens typ med användning av beteckningarna dieselmotor, gasturbin, tvåbränslemotor, annan motor eller annan medelstor förbränningsanläggning.
- Anläggningseffekten i megawatt (MW)
- Anläggningens verkningsgrad
- Typ av reningsutrustning
- Förväntat/beräknat antal årliga drifttimmar och genomsnittlig last vid drift.
- Typ av bränslen och andel bränslen som förbränns eller avses förbrännas, med beteckningarna fast biomassa, övriga fasta bränslen, dieselbrännolja, flytande biobränsle, naturgas och andra gasformiga bränslen än naturgas.
- Anläggningens sektor eller industrienhet, med användning av tillämplig NACE-kod enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 av den 20 december 2006 om fastställande av den statistiska näringsgrensindelningen Nace rev. 2 och om ändring av rådets förordning (EEG) 3037/90 och vissa EG-förordningar om särskilda statistikområden samt med användning av tillämplig standard för svensk näringsgrensindelning (SNI-kod).
Här offentliggörs uppgifter om medelstora förbränningsanläggningar som har registrerats i Skellefteå Kommun
Varje tillsynsmyndighet ska offentliggöra uppgifter ur registret på en webbplats som allmänheten har tillgång till. Bygg- och miljönämnden kommer att publicera de anläggningar som registreras på den här sidan.
Tillsyn
Tillsyn enligt miljöbalken kan komma att ske oavsett om verksamheten är anmälningspliktig eller inte.
Vid en olyckshändelse
Vid eventuell olyckshändelse, som när starka syror, alkaliska lösningar eller olja hamnar i avloppet, ring omedelbart kundtjänst på 0910-73 50 00.