Ett Skellefteå fritt från våld

Vi behöver prata om våld. Hur det uppstår, och hur vi kan förebygga det. Men för att kunna göra det behöver vi först veta vad vi talar om: Vad är egentligen våld?

”Våld är varje handling som skadar, smärtar, skrämmer eller kränker en annan person och som får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra något den vill.”

Per Isdal, psykolog och psykoterapeut

Är du utsatt för våld, utsätter du andra för våld eller är du orolig för någon annan?

Vi behöver prata om hur vi kan förebygga våld.

Vad kan du och jag göra? Hur minskar vi risken för att våld uppstår? Och vilka strategier kan vi använda om vi uppmärksammar en kränkande eller hotfull situation?

Vi behöver prata om förväntningar och förebilder.

Vilka signaler skickar vi vuxna till våra barn? Vad är okey och vad är konstigt?

Vi behöver prata om vad som föregår det sexualiserade våldet.

Varför är det vanligt att tjejer i högstadiet kallas hora, billig och många andra saker? Varför är bög och homo skällsord?  

Tillsammans skapar vi ett samhälle fritt från våld

WHO har tagit fram några principer för hur man kan jobba mot våld som har stor effekt. Och som funkar överallt - oavsett tid eller kulturell kontext. Dessa tre principer är:

  1. Öka kunskapen om sambandet mellan lindrigt och grovt våld.
  2. Öka kunskapen om negativa könsnormer och våld.
  3. Få hela samhället att ingripa mot våld. Bli aktiva åskådare.

Sambandet mellan lindrigt och grovt våld

Våldspyramiden

Ofta är det bara det grövre våldet som människor ser som våld. Men de lindrigare formerna av våld hänger ihop med det grövre våldet. Lindriga former av våld är t.ex. nedvärderande kommentarer, blickar eller bilder samt rasistiska och sexistiska skämt.

I miljöer där lindrigt våld är vanligt och ses som normalt är grövre former av våld betydligt vanligare än i miljöer där majoriteten inte accepterar lindrigt våld.

Våldspyramiden visar sambandet tydligt. Det där rasistiska skämtet kan, om ingen reagerar, med tiden följas av muntliga påhopp, senare sparkar och hot, till slut misshandel och i värsta fall mordförsök och mord.

Om fler av oss reagerar på det lindriga våldet, kan vi hindra den stegvisa förflyttningen mot det grövre våldet i tid.

Det handlar alltså mycket om vad vi tillsammans vänjer oss vid att se som normalt. Vi behöver lära oss att se det lindriga våldet. Och visa att det inte är okey.

Sambandet mellan negativa könsnormer och våld

Normen/förväntningen att man ska vara macho som kille innehåller också en förväntan om att man som kille ska använda och tåla våld.

Forskning visar att miljöer med stor ojämlikhet – och särskilt ojämlikhet mellan könen – innehåller mer våld. Det är nästan som att det i typiska killmiljöer förväntas våld.

Bryter man mot den förväntade normen blir man ofta bestraffad av omgivningen: kallad fjollig (man) eller bossig (kvinna). Transpersoner och icke-binära får höra ännu mer glåpord för att de bryter mot normen.

Ofta sätts dessa normer tidigt i livet. Till exempel genom att vuxna inte tar pojkars våld mot varandra på allvar. Då lär sig barn att pojkar förväntas slåss.

Många unga killar oroar sig mycket för att inte uppfylla kraven på könsrollen. Oron kan leda till att man vill bevisa sin manlighet genom att göra just våldsamma saker.

Genom att fler killar och män visar att det faktiskt finns flera sätt att vara kille på, blir det mindre viktigt att bevisa sin manlighet på våldsamma sätt.

Var en aktiv åskådare

Våld angår oss alla. För att framgångsrikt kunna förebygga våld behöver hela samhället engageras; det offentliga, näringslivet, föreningarna. Och inte minst du och jag som individer.

Så: Vad kan du och jag göra? Hur minskar vi risken för att våld uppstår? Och vilka strategier kan vi använda om vi uppmärksammar en kränkande eller hotfull situation?

Vi behöver bli aktiva åskådare. Att vara en aktiv åskådare innebär mycket mer än att t.ex. gå emellan i ett fysiskt slagsmål. Det handlar även om att säga ifrån och ifrågasätta sociala normer som legitimerar våld, hur man pratar med och om varandra.

Som aktiva åskådare kan vi ingripa före, under och efter en våldssituation. Ju fler som ser sig som möjliga ingripare och ju fler strategier man har för att ingripa, desto fler ingripanden kan göras.

Hur kan vi som aktiva åskådare ingripa före, under och efter en våldshändelse

Före

Om vi på förhand tänkt igenom hur vi ska säga ifrån mot våld är det mycket lättare att faktiskt göra det. Det är också mer troligt att andra hjälper till om någon tar ansvar och visar att något inte är ok. Exempel på ingripanden vi kan göra för att förebygga våld:

  • Visa oro för en vän som har en kontrollerande partner.
  • Säga ifrån när någon drar rasistiska eller sexistiska skämt.
  • Lyfta i gruppen om du upplever en tuff eller hård stämning i ett klassrum eller på en arbetsplats. ”Vill vi verkligen ha det så här?”

Under

Om vi bevittnar lindrigare våld och kränkningar finns det olika sätt att säga ifrån och visa att det inte är ok. Här är några exempel:

  • Grip in direkt. Du kan lägga dig i och fråga vad som händer.
  • Grip in indirekt. Du kan till exempel gå nära och fråga hur läget är, klämma dig mellan personerna eller avbryta genom att undra vad klockan är.
  • Distrahera. Du kan gå in i situationen och låtsas som att du inte förstår att den är våldsam genom att börja prata om något helt annat. Du kan också testa att skrika eller sjunga för att avleda uppmärksamheten från den våldsutsatte.
  • Ta hjälp av någon annan. Ibland kan det vara för riskfyllt att ingripa själv, då är det bra att samla fler krafter.

Det är själva avbrytandet som är viktigt, inte att hantera konflikten i sig eller förklara varför förövaren gör fel.

Efter

Efter en våldshändelse kan du kolla av med den som blivit utsatt, t.ex. genom att fråga ”Hur är det?” eller ”Vill du ha hjälp med något?” Visa att du uppmärksammat det som hänt och erbjud ditt stöd.

Känner du den som använt våld – prata med den och visa att det inte är ok. Du kan också fråga hur det kom sig att personen valde att utsätta personen. Uppmuntra denne att ta ansvar och söka stöd för att sluta använda våld.

Läs mer om våldsförebyggande arbete

Läs mer om våldsförebyggande arbete

Kommunens förebyggande arbete

Organisationer och initiativ mot våld

Ett Skellefteå fritt från våld är en satsning på ett systematiskt och kommunövergripande våldsförebyggande arbete i Skellefteå kommun, som går i linje med Regeringens nationella strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Satsningen är ett samarbete mellan kommunens socialtjänst, Kultur och fritid, Utbildning och arbetsmarknad samt Samhällsbyggnad.

Vår vision är: Ett Skellefteå fritt från våld

Syftet med arbetet är: att skapa trygga, respektfulla, jämlika och hälsosamma relationer och möten i det privata och det offentliga rummet.

Vår primära målgrupp är barn och unga, men många av våra insatser kommer att riktas till vuxna som i sin tur möter de unga. Strävan är att involvera såväl kommun som civilsamhälle i arbetet – förvaltningar och verksamheter, föreningsliv, bostadsföreningar och näringsliv.

Ett Skellefteå fritt från våld vill öka medvetenheten om våld, destruktiva normer som behöver förändras, hur vi är mot varandra och hur vi kan öka vårt civilkurage. Detta är utvecklande och viktigt i alla typer av verksamheter för att skapa trygghet och trivsel.

Ett Skellefteå fritt från våld vill stötta och handleda verksamheter – i kommunen, föreningslivet och företag – i att utveckla och få kontinuitet i ett våldsförebyggande arbete. På detta sätt kan vi skapa ett tryggare Skellefteå för våra barn och unga. Det är också viktigt att ha ett våldsförebyggande perspektiv i samhällsplaneringen, inte minst nu när Skellefteå ska växa snabbt.

Vill du veta mer?

Eller komma i kontakt med projektledarna för Ett Skellefteå fritt från våld?



Hjälp oss förbättra webbplatsen!

Om du inte hittar informationen du sökte efter, klicka på nej-knappen nedan och skicka oss ett meddelande om vad som saknas.

Senast uppdaterad:
Till toppen
0910-73 50 00

Besöksadress: Stadshuset,
Trädgårdsgatan 6, Skellefteå

kundtjanst@skelleftea.se